Ett år efter branden i Notre-Dame sitter fortfarande ett djupt sår kvar i fransmännens hjärtan. Notre-Dame är symbol för Paris och Frankrike och det brandskadade skalet av den mäktiga katedralen är en syn som väcker sorg.
- Den enda trösten är att katedralen står upprätt, säger Yves Castagnet, organist i Notre Dame.
Det var på kvällen den 15 april förra året som Notre-Dame de Paris började brinna. Nyheten väckte bedrövelse över hela världen.
Inte minst bland organisterna.
- Även om katedralen är svårt skadad står den fortfarande upprätt. Det är som ett under, utropar organisten i Notre-Dame Yves Castagnet.
Spelade för påvarna
55-årige Yves Castagnet anställdes som organist i katedralen 1988.
Han lät orgelmusiken flöda när påvarna Johannes Paulus II och Benedictus XVI kom på besök, samt när tiotusentals människor sökte andlig tröst efter terrorattentatet mot konsertpalatset Bataclan 2015.
- Det är inte konstigt att just orglar placerats i våra kyrkor. Dess musik förmedlar starka känslor, säger han.
Ett under att orgeln klarade sig
Organisten bor till och med på samma ö som katedralen, på Île de la Cité. När Yves såg branden från sin balkong, rann tårarna utför hans kinder.
- Nerverna brast och jag var övertygad om att orgeln brunnit upp, drar han sig till minnes.
Det trodde även 43-årige svenske organisten Hampus Lindewall. Han är en av få skandinaviska organister som fått spela på den.
När han såg lågorna sade han till sina bekanta att nu blir det aska av orgeln. Men den stora orgeln klarade sig någorlunda oskadd.
- Branden var högt uppe i taket. När den släckts kunde man vid kontroll av termometern inuti instrumentet konstatera att temperaturen hållit sig kring 18 grader, berättar Hampus.
Dundrar som ett jetplan
Den stora orgeln (Le Grand Orgue) började byggas på 1700-talet av orgelbyggaren François Thierry.
Man brukar dock säga att den på 1800-talet internationellt kände orgelbyggaren Aristide Cavaillé-Coll gav instrumentet dess själ genom att blanda pipmaterialet från barockens tid med romantikens influenser.
- Det är mäktigt att spela i Notre-Dame. Jag brukar jämföra orgelns styrka på 110 decibel med ett jetplan som vid starten når upp till 130 decibel. Det passar en tidigare hårdrockmusiker som jag, berättar Hampus.
Var är Quasimodo?
Lindewall tycker han känner hela kyrkans historia då han spelar.
- Ja, det är nästan så man kan skymta Quasimodo från Victor Hugos roman Ringaren i Notre-Dame bakom pelarna, säger han och ler.
Däremot har det kommit in mycket damm i den stora orgelns kring 8000 pipor.
Nu måste varje pipa plockas ner och fraktas till kunniga hantverkare. Ett jättearbete så klart.
I Notre-Dame fanns även en till men mindre orgel, dock inte med lika högt historiskt värde. Den totalförstördes under släckningsarbetet.
Oklar brandorsak
Osläckta cigaretter eller elfel i det nya urverket kan vara några av anledningarna bakom branden, enligt en fransk åklagare. Det kommer att ta flera år innan man får svar på den exakta orsaken.
Den franske presidentens ambition är att snabbt renovera Notre-Dame.
- Vi ska bygga upp den så den står invigningsklar till sommaren 2024 i samband med Sommar-OS i Paris, sade Emmanuel Macron förra året.
Men planen kallas ofta för tyranni. Många kritiker tycker att presidenten påskyndar restaureringen alldeles för mycket.
Skynda inte på
När Sorbonne professorn Alexandre Gady fick frågan om det kan ta tio eller tjugo år, svarade han att det är möjligt.
- Katedralen har uppåt 850 år av historia inbyggt i sina tjocka murar.
Byggnadsvårdskunniga personer måste därför få ta den tid som behövs för restaureringen, säger han.
En länk till himlen
På grund av coronaepidemin står renoveringen av Notre-Dame katedralen helt stilla nu. Vissa uppgifter i medierna kan arbetet återupptas först nästa år.
Organisten i Notre-Dame längtar förstås efter att spela på orgeln igen.
- En orgel utgör ungefär femtio procent av stämningen i en kyrka. Orgelmusiken är liksom länken till högre krafter. Så också i Notre-Dame de Paris.