Artikeln är över 4 år gammal

Kampen mot coronaepidemin öppnar marknader för inhemska hälsoteknologibolag

En man i närbild använder en mobiltelefon.
Bild: Eleni Paspatis / Yle

Bolag som gör appar för mobiler kan nu dra nytta av att Finland har varit ett föregångsland inom hälsoteknologi. Coronaepidemin har fått andra länder att öppna upp sin lagstiftning.

Finländsk lag har länge tillåtit en bred användning av digitala lösningar inom hälsovården.

- I många utvecklingsländer har lagstiftningen till exempel inte möjliggjort att man använder sig av distanslösningar för läkarmottagningar. I Finland har vi redan länge byggt och använt lösningar inom den här sektorn, säger Kenneth Salonius som är medgrundare till Upgraded som är ett nätverk för bolag inom hälsovårdssektorn.

Kenneth Salonius
Kenneth Salonius hoppas på nya exportmarknader för finländska bolag. Bild: yle/ Patrik Schauman

Coronaepidemin har ändå fått flera länder att se över sina bestämmelser.

- Till exempel Indonesien som tidigare inte har tillåtit den här typen av distanslösningar har fattat snabba beslut att ändra på lagstiftningen och gjort det möjligt att använda distanslösningar för hälsovård. Finländska bolag har en bra möjlighet att ta marknadsandelar i den här typen av länder, säger Kenneth Salonius.

Coronaepidemin verkar öka intresset för hälsofrämjande appar

Det är ännu för tidigt att säga hur mycket coronaepidemin har påverkat vårt beteende, men de första signalerna från företagen i branschen tyder på att efterfrågan på hälsofrämjande appar har ökat.

Det kan handla om appar som främjar mental hälsa, eller till exempel lösningar som möjliggör att en läkarstation på distans kan bedöma en kunds vårdbehov.

Ett exempel är bolaget Etsimo som har utvecklat en app som bedömer användarens vårdbehov och kopplar upp hen till en chatläkare ifall det är motiverat.

- På basen av dina symptom kan vi estimera vad du har för diagnos. Ifall den är lite oklar kan vi med hjälp av maskininlärning och artificiell intelligens plocka fram följdfrågor som hjälper oss att precisera vad det är fråga om, säger Etsimos vd Thomas Grandell.

På basen av information från och om kunden avgör appen om det bästa är egenvård, distansvård via en chatt, eller om det behövs ett läkarbesök.

Thomas Grandell, en man med glasögon, kort skägg och mustasch, och en rosa piketskjorta under en blå tröja.
Thomas Grandell säger att det är billigare att kontakta en chattläkare via en app än att besöka en privat läkarstation. Bild: Linus Hoffman/Yle

Tills vidare kan Etsimos tjänst ändå inte diagnosticera covid-19.

- Vår huvudprodukt är kliniskt testad i enlighet med EU:s standarder och CE-märkt. Det finns inte ännu tillräckligt mycket data för covid-19 för att man ska kunna göra kliniska tester, säger Thomas Grandell.

Men Etsimo provkör ändå redan ett coronatest. Thomas Grandell tror att mobilerna ska kunna göra en någorlunda säker diagnos på covid-19 inom några veckor.

- Någorlunda säker är förstås ett vagt begrepp. Men om har huvudsymtomen och tror sig ha varit i kontakt med någon som har det eller har rört sig i områden med många smittade människor kan man med ganska stor säkerhet säga att det troligen är fråga om corona.

Till områden med många smittade räknar Thomas Grandell bland annat matbutiker i Nyland.

- I dagens läge är det tyvärr så.

Apparna kan frigöra resurser inom vården

Mobila hälsoappar gör att den som är sjuk i många fall kan få vård snabbare. Men de fungerar i regel så att läkarstationen betalar en stor del av räkningen. Till exempel i Etsimos fall betalar kunden bara för själva chatten med läkaren.

Det har lett till att många mobila tjänster tills vidare finns främst på den privata sidan. Men Kenneth Salonius tror att hälsovårdsteknologin i framtiden kommer att ha en stor inverkan på hela hälsovården.

- Den gör det möjligt att sköta ett flerfaldigt antal patienter. De statistiska lösningar som möjliggör att folk utan en direktkontakt med läkare kan avgöra om de har ett behov att ta kontakt med läkaren eller inte kommer att frigöra mycket resurser.

Därför tror han på stora nya exportmarknader för de inhemska appbolagen. Mycket hänger nu på om lagarna som tillåter digitala lösningar inom hälsovården blir permanenta.

- Frågan är om dessa ändringar kommer att hållas kvar också då läget förhoppningsvis har normaliserats. Eller om lagstiftningen kommer att ändras tillbaka så att den inte mera tillåter digital hälsovård.

- Ifall vi ser att lagstiftningen över lag globalt kommer att öppnas upp mot digitala lösningar inom hälsovården tror jag att finländska bolag kommer att ha en stark tävlingsfördel. Vi har starka kunniga bolag som redan har utvecklat den här typen av lösningar i flera år, säger Kenneth Salonius.

Mentalvårdstjänster är svåra att exportera

Finland har också mycket erfarenhet av digitala tjänster som ska främja mental hälsa.

- Till exempel Studenternas hälsovårdsstiftelse har redan länge använt sig av den här typen av lösningar för mental hälsovård. Det finns forskning som starkt stöder att digitala lösningar för stöd inom mental hälsa till och med kan ha större effekt än direkt personlig kontakt.
För många kan det sänka tröskeln att söka vård för mentala problem om man inte behöver lämna sitt hem för att få den.

- Jag tror personligen att det här är något som understöder möjligheten att folk får hjälp, säger Kenneth Salonius.

I många länder är stigmat för mentala problem ändå stort, vilket kan göra det svårare att exportera den typen av tjänster.