På mindre orter där kremering inte är lika vanligt som i städerna har mängden kremeringar ökat under den senaste månaden. Orsaken antas vara att många anhöriga vill skjuta fram begravningen på grund av coronaspridningen. Svenska Yle kollade läget i Svenskfinland.
Sedan 2017 väljer fler kremering än kistbegravning i Finland. Förra året var 56 procent kremeringar, visar statistik från evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
På vissa ställen är det fortfarande kistbegravningar som är rådande men under den senaste månaden har man på många mindre orter märkt av en ökning av antalet kremeringar.
Exempelvis på Åland, i Östnyland och i delar av Svenskösterbotten märker man nu en tydlig ökning av kremeringar.
I städer har kremering redan länge varit rådande, till exempel i Helsingfors samfällighet kremeras nästan nio av tio.
Ungefär det samma gäller för bland andra Åbo samfällighet.
– Det finns helt enkelt inte gravplatser för alla i de större städerna och begravningarna är av tradition mindre än på andra håll i landet, säger kyrkoherde Daniel Björk i Helsingfors.
Huruvida det är kistbegravning eller kremering som gäller, varierar alltså på olika håll i landet.
Hårt tryck på krematorierna
Ralf Lillfors, chef för begravningsväsendet vid Vasa kyrkliga samfällighet, säger att ökningen är tydlig.
– Det är från orterna utanför som vi ser en ökning och i krematoriet arbetas det för fullt, säger Lillfors.
Trycket ökar på landets krematorier då fler plötsligt ska kremeras, och i något skede kommer taket emot.
– Hittills har vi klarat det men sedan om arbetsdagarna inte längre räcker till så måste man börja fundera om vi har för mycket, säger Lillfors.
Beslutet kan vara svårare för några medan det är lättare för andra
Marianne Bränn, Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet
Byråsekreterare Gunilla Mansner vid Borgå svenska domkyrkoförsamling säger att också de har märkt att kremeringarna ökar.
– Det finns ju inga siffror på det ännu, men ökat har det.
Tydlig ökning i mindre församlingar
På evangeliska-lutherska kyrkan i Finland jobbar Tuomo Halmeenmäki som statistikexpert på förvaltningsavdelningen.
Han säger att statistiken över begravningarna alltid sammanställs vid årsskiftet.
Då får vi de exakta siffrorna på hur stor ökningen av kremeringar varit i år.
– Men allmänt kan man säga att ju större församling, desto fler kremeringar. Därför syns en ökning av kremeringar tydligare bland mindre församlingar, eftersom man där oftare har kistbegravningar.
Halmeenmäki gissar också att det kan vara svårt att i dessa tider få tag på kistbärare, vilket ytterligare kan vara en orsak till att man väljer kremering.
Avkall på tradition
I Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet har man av tradition fler kistbegravningar än kremeringar.
Men också här har anhöriga fått ge avkall på traditionen och välja kremering.
– Den främsta orsaken till fler kremeringar är att många anhöriga bor längre bort. För att de ska kunna ta farväl gör man nu istället så att en mindre samling först samlas vid kistan, sedan blir det kremering och vid urnnedläggning kan sedan de andra delta, säger Marianne Bränn, chef för begravningsväsendet vid Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet.
På så sätt kan man själv välja när man har en större minnesstund för den avlidna.
– Beslutet kan vara svårare för några medan det är lättare för andra. Det varierar från familj till familj och vilken slags tradition man haft, säger Bränn.
Hon påpekar att man också efteråt kan ha en jordfästning med urna istället för kista.
– Man kan tillkalla präst och ha minnesstund sedan då det är tillåtet att samlas på nytt i större grupp.
Släkt, vänner och bybor vill ta sitt farväl
På Åland har man inget eget krematorium, de allra flesta har kremerats i Stockholm.
På grund av karantänbestämmelserna är detta nu inte möjligt och dessutom är trycket på krematorierna i Stockholm nu hårt.
De avlidna kremeras istället i Åbo. Vilket tar både längre tid och blir dyrare.
Det uppger Andreas Karlsson som är begravningsentreprenör på Åland.
På Åland är kistbegravningar ännu det vanligaste alternativet men också här har kremeringarna ökat den senaste månaden.
– Här är man van vid att bjuda in släkt och vänner och bybor. Man vill ha sina ritualer och hålla en minnesstund, säger Karlsson.
För- och nackdelar vägs mot varandra
Många har också släkt i Sverige och Finland och hör dessutom till riskgrupp på grund av exempelvis hög ålder.
– Då blir det väldigt få kvar som kan komma på begravning och därför väljer man att vänta tills man kan resa fritt igen och träffas.
Karlsson påpekar att detta är fördelen med kremering, att man får tolv månader på sig att ordna med begravning.
– Inom den tidsrymden får vi väl anta att det ska gå att ordna med begravning dit alla kan komma.
Karlsson förstår att det för någon anhörig kan kännas svårt att vänta på att få ta avsked.
– Hur sorgeprocessen påverkas av det här är sedan en annan sak som man måste väga in. Just nu väger många familjer för- och nackdelar mot varandra och flera väljer då att kremera för att vänta ut tiden och sedan ha en minnesstund där alla kan samlas.