En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
I mars fanns det över 60 000 fler arbetslösa och 30 000 färre lediga jobb jämfört med februari. Tre fjärdedelar av ökningen i arbetslöshet beror på permitteringar. Här hittar du kommunvisa uppgifter om arbetslösa, permitterade och vilka yrkesgrupper som söker jobb.
Siffrorna över situationen på arbetsmarknaden i mars visar tydligt hur coronakrisen har påverkat arbetsmarknaden. Mellan februari och mars 2020 har de arbetslösa blivit över 60 000 fler.
Många blev permitterade i mars
Tre fjärdedelar av ökningen i arbetslöshet beror på att så många har permitterats. I februari 2020 fanns det under 19 000 permitterade i hela landet men i mars var över 65 000 personer permitterade.
Permitteringar är en arbetsmarknadsåtgärd som i vanliga fall inte är särskilt vanlig inom det finländska arbetslivet. I februari var de permitterades andel av de arbetslösa 8 procent men i mars var andelen 21 procent.
Över 12 000 hotell- och restaurangarbetare söker jobb
Ser man till vilka yrkesgrupper som har drabbats värst märker man att många fler personer inom hotell- och restaurangbranschen och försäljare nu hör till de arbetslösa än vad som var fallet en månad tidigare.
Över 7500 fler personer inom hotell- och restaurangbranschen och 5 000 fler försäljare var arbetslösa i mars jämfört med situationen i februari.
De lediga jobben har minskat med nästan 30 000, från över 93 000 till knappt 65 000. Mest lediga jobb finns det för kontors- och hotellstädare och närvårdare.
Unga kvinnor drabbas hårt
Ser man på de köns-och åldersvisa siffrorna är det klart att unga kvinnor under 25 år drabbats hårt. I februari var 35 procent av de unga som blivit arbetslösa under de två senaste veckorna kvinnor men i mars var kvinnornas andel i den här gruppen nästan 55 procent.
Många unga kvinnor arbetar inom hotell- och restaurangbranschen, inom skönhetsbranschen och som försäljare, alla de är branscher som drabbats hårt.
Arbetslösheten har stigit mest i Lappland, Nyland och Södra Karelen
Lappland, Nyland och Södra Karelen är de landskap som har drabbats hårdast. I den ekonomiska regionen Tunturi-Lappi mer än fördubblades arbetslösheten, från knappt åtta till 17 procent. I Norra Lappland steg arbetslösheten med sex procentenheter från åtta till 14 procent. I hela landskapet Lappland ökade arbetslösheten med fyra procentenheter, från elva till 15 procent.
Kolari är den kommun i hela landet där arbetslösheten har stigit mest, med över tio procentenheter. Nystad är den enda kommun i landet där arbetslösheten har minskat.
I landskapet Nyland steg arbetslösheten från 8,3 till 11 procent.
I Svenskfinland har arbetslösheten stigit mest i Mariehamnsregionen, i Borgå ekonomiska region och i Helsingfors ekonomiska region. På kommunnivå har Mariehamn, Helsingfors, Vanda och Föglö drabbats värst.
Källa: Statistikcentralen: Arbetsförmedlingsstatistik (Arbets- och näringsministeriet)