Lovisa stads ekonomi är dålig, barnen blir allt färre och dessutom är små enheter mer sårbara, anser ett par av de politiker vi talade med efter fullmäktiges beslut.
Lovisafullmäktige beslutade på onsdagskvällen att lägga ner Pernå kyrkoby skola, Teutjärven koulu, Kuggom daghem och daghemmet Lekgården i Pernå från och med den 1 augusti.
Haddom skolas förskola flyttas till Generalshagens skola.
Tom Liljestrand är SFP:s gruppordförande i fullmäktige och röstade för att lägga ner skolorna och daghemmen.
– Det var ett besvärligt beslut som man ogärna skulle ta men man måste också kunna ta besvärliga beslut ibland, säger han.
Liljestrand motiverar sin ståndpunkt på två sätt: elevantalet sjunker och ekonomin är dålig.
Ekonomin tillåter inte att skolorna bevaras
Barnen har redan nu blivit färre och kommer enligt prognoserna att bli ännu färre under de kommande åren.
Det här slår i första hand mot daghemmen och i andra hand mot skolorna, säger Liljestrand. Elevantalet kan sjunka från 500 barn till 400 barn, fördelat på Lovisas alla lågstadier.
– Ekonomin är det andra tunga argumentet. Fastän det står i stadens strategi att vi ska bevara byskolorna så måste man ompröva saker och ting när de ekonomiska ramarna inte ger möjlighet till det.
Jag var själv med då strategin gjordes upp. Vi var lite för optimistiska och hoppades att vi skulle få större inflyttning
Tom Liljestrand
Då Lovisa stadsfullmäktige för något år sedan fattade beslut om att bevara byskolorna för tio år framåt, så var det med en parentes om att beslutet måste omprövas om läget ändras.
Kan man säga att läget har ändrats nu? Liljestrand tycker att det har det.
Stadens strategi, där Lovisa kallas byarnas stad, ska i varje fall uppdateras – det ska hända en gång per fullmäktigeperiod.
– Jag var själv med då strategin gjordes upp och vi var lite för optimistiska och hoppades att vi skulle få större inflyttning. Det har inte förverkligats och var en förutsättning för att vi ska kunna hålla i gång både våra nya, dyra skolor och småskolorna. Nu måste vi tyvärr se över nätet, säger han.
Fler besvärliga beslut på kommande
Inbesparingen som skol- och dagisnedläggningarna ger har kritiserats för att vara en droppe i havet jämfört med det staden borde göra eftersom staden är flera miljoner euro på minus.
Tom Liljestrand konstaterar att kritikerna inte har helt fel på den punkten. Han påpekar att det också fanns andra nedskärningsförslag på budgetmötet i fjol, men att de röstades ner av fullmäktige.
Andra nedskärningar kommer att bli aktuella senast i höst, då staden ska balansera sin ekonomi.
SFP var splittrat i fråga om byskolorna. Tror du att det kommer att påverka ert framtida arbete på något sätt?
– Det här var en väldigt regional fråga. Jag förstår mycket väl att man inte vill acceptera att den egna byns skola läggs ner och därför hade vi också diskuterat att man får ha olika åsikter. Men jag hoppas det inte påverkar i framtiden eftersom vi som sagt måste fatta fler besvärliga beslut framöver.
Vi kan inte ha små, sårbara enheter i framtiden. Har man små skolor med två eller tre lärare är det också svårt att få vikarier om något händer
Arja Isotalo
Arja Isotalo (SDP) röstade också för att lägga ner skolorna och daghemmen. Hon baserade beslutet på både ekonomin och pedagogiska grunder.
Enligt henne finns det mycket positivt med byskolorna – men också sådant som inte fungerar. Mindre enheter är mer sårbara.
– Det är viktigt att alla elever får utbildning av samma kvalitet och att den uppfyller läroplanen. Har man små skolor med två eller tre lärare är det också svårt att få vikarier om något händer, säger hon.
"Det här är bara början"
Arja Isotalo röstade för att skolorna och daghemmen i fråga inte skulle få anslag under budgetmötet i december och valde nu samma linje.
Vidare konstaterar Isotalo att det här beslutet bara var början.
Läggs Haddom skola ner till följande?
– Det kan jag inte säga. Man måste se till elevantal och så vidare. Det här är bara min egen tanke. Vi måste stärka ekonomin och då kommer det att kosta människorna.
Hon konstaterar till sist att staden antagligen säljer de byggnader som nu blir tomma, om man inte hittar användning för dem.
Besviken Pernåpolitiker
Jonna Hinttaniemi (SFP) är ordförande för nämnden för fostran och bildning. Dessutom är hon fullmäktigeledamot och har kämpat för att bevara skolorna och daghemmen.
Det känns tomt, sorgligt och overkligt
Jonna Hinttaniemi
Hon är själv Pernåbo, och hennes fyra söner har alla gått i Pernå kyrkoby skola.
– Min första tanke i går var att det är sorgligt, fastän ingen av mina pojkar går i skolan där mer. Nu är det dessutom distansundervisning och skolan syns kanske inte på samma sätt när man kör förbi. Men det känns tomt, sorgligt och hemskt overkligt.
Tror inte på besparingar
En rätt så enig nämnd för fostran och bildning har under Hinttaniemis ledning två gånger fattat beslut om att skolorna och daghemmen i byarna ska bevaras.
Nämndens åsikt påverkade ändå inte fullmäktiges åsikt.
– Vi som expertnämnd har i princip blivit överkörda i fallet. Det känns som om våra beslut egentligen inte hade någon betydelse för de flesta.
Klart är ändå att Lovisa stads ekonomi är usel och att nedskärningar måste göras. Hinttaniemi säger att hon var beredd att höja den kommunala skattesatsen eftersom hon vill bevara servicen i byarna.
– Dessutom tror jag inte att det här är en inbesparing, utan tvärtom att det kommer att ha en negativ inverkan på inflyttningen och kanske också att det leder till att familjer söker sig bort.
Hon konstaterar att de flesta av eleverna kommer till skolan till fots och att skolskjutskostnaderna som nu uppstår leder till att inbesparingen blir plus minus noll.
Artikeln uppdaterad kl. 11.58 med ett förtydligande om Lovisa stads strategi.