Det skulle bli ett massbröllop där alla i Nyland satsade på en brud: patientdatasystemet Apotti. Men splittringen är nu ett faktum. Sjundeå och Ingå sa ja. Lojo, Raseborg och Hangö sa nej.
Det är dyrt. Den saken är alla överens om när det gäller det nya patientdatasystemet Apotti.
- Ju fler kommuner som är med desto billigare blir det. Det är därför som kommunerna lite har tittat på varandra, att hur blir det, säger grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander i Hangö.
Hon tar fram listan på möjliga kostnader för Apotti, och räknar upp dem. Det är en hel del. Ett teckningspris för att köpa aktier i Apotti, och en anslutningsavgift.
Dessutom ska de kommuner som använder Apotti betala månadsavgifter och årsavgifter.
Men det är inte bara summan i sig som fått kommunerna att snörpa på munnen, snegla på varandra och rita små cirklar i sanden.
De undrar också om de måste ge bort Apotti gratis när vårdreformen införs.
- En orsak varför jag föreslog att vi inte ska gå med i Apotti var vårdreformen. Om den görs på samma vis som det förra förslaget till vårdreform innebär det att vi ger som gåva det vi har investerat i Apotti. Men regeringen har inte gjort beslut, så man vet inte om det nya vårdområdet köper Apotti från Sjundeå, säger kommundirektör Juha-Pekka Isotupa i Sjundeå.
Nu är det klart vilka kommuner som går med i Apotti
Den 20 april beslutade Sjundeå och Ingå om att gå med i Apotti. Datumet är inget sammanträffande. Den dagen var sista chansen att delta i en gemensam upphandling.
Lojo, Hangö och Raseborg har tidigare i år beslutat om att inte gå med i Apotti.
När Yle Västnyland ringer runt för att fråga hur kommunerna resonerat återkommer samma argument.
Vårdreformen, kostnaderna för Apotti och hurdan situation kommunerna har med sina nuvarande dataprogram har varit avgörande för besluten.
När det dessutom blev klart i början av april att Esbo inte börjar använda Apotti avtog intresset i kommunerna västerut.
I Lojo säger välfärdsdirektör Tuula Suominen att det var avgörande att Esbo valde bort Apotti.
Av de kommuner som ska ingå i det kommande västnyländska vårdområdet när vårdreformen blir av är det bara Sjundeå, Ingå, Kyrkslätt och Grankulla som beslutat att skaffa Apotti.
- Det var klart att om Esbo inte går med i Apotti så går det inte att få en majoritet baserad på invånarantal bakom systemet. Det behövs för att kunna utvidga Apotti till hela Västnyland, säger Suominen.
Hon refererar till lagen och konstaterar att majoriteten av invånarna i det kommande vårdområdet bor i Esbo.
- Fastän alla andra haft Apotti men inte Esbo, kan Apotti inte utvidgas till hela området, säger Tuula Suominen i Lojo.
Sjundeå valde att gå med i Apotti, trots att kommundirektör Juha-Pekka Isotupa inte ville det. Att Esbo inte går med är en stor orsak till att han motsatte sig att Sjundeå skulle välja Apotti.
- Vi har i västra Nyland samarbete med Esbo, så jag tycker det inte är så lönsamt att ha Apotti. Det är dyrt också – vi har inte så mycket pengar, säger kommundirektör Juha-Pekka Isotupa i Sjundeå.
Allt ändras när vårdreformen införs men Apottibeslutet måste tas nu
Den kommande vårdreformen används som ett argument både för och emot att gå med i Apotti.
Å ena sidan skulle det vara bra med ett gemensamt datasystem när vårdreformen införs. Å andra sidan är kommunerna oroade för att pengarna de nu sänker i Apotti ska gå förlorade.
Den föregående regeringens förslag till vårdreform skulle ha inneburit att mycket av kommunens egendom gått över till de nya landskapen.
Arbetet med vårdreformen har börjat på nytt med den nuvarande regeringen. Det är oklart hur och om kommunerna skulle bli ersatta för de pengar de satsat på Apotti när det nya vårdområdet tar över.
Man är rädd att man investerar i någonting som man sedan på sätt och vis förlorar
Elisabeth Kajander, grundtrygghetsdirektör i Hangö
Hangö måste om några år investera i nya datasystem för social- och hälsovården. Grundtrygghetsnämnden ville att staden satsar på Apotti, men förslaget röstades ner i stadsstyrelsen som för dyrt för Hangö.
- Man är rädd att man investerar i någonting som man sedan på sätt och vis förlorar, för att det går över i något annat system, och aldrig får tillbaka dom pengarna, säger grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander.
Om alla valt Apotti hade det varit ett enhetligt system
Men många anser att det skulle ha varit viktigt att alla använder samma datasystem redan före vårdreformen blir av.
Arthur Snellman (SDP) röstade för att Raseborg skulle gå med i Apotti i social- och hälsovårdsnämnden. Han anser att det skulle vara viktigt med synergi mellan sjukhusen och Raseborgs stad.
- Det skulle öka på patientsäkerheten och skapa synergi om man hade samma datasystem i bruk. Informationen går vidare på ett helt annat sätt då än när alla har sina egna datasystem, säger Snellman.
Jag är lite frustrerad över att man inte på landskapsnivå, eller vårdreformsnivå, klarar av att samarbeta så mycket att man skulle få samma programvara
Robert Lemström, SFP i Ingå
I Ingå vill kommunfullmäktiges ordförande Robert Lemström (SFP) lyfta fram att det skulle ha varit bra om alla kommuner i det kommande västnyländska vårdområdet hade satsat på Apotti.
- Jag är lite frustrerad över att man inte på landskapsnivå, eller vårdreformsnivå, klarar av att samarbeta så mycket att man skulle få samma programvara, säger Lemström.
Gamla datasystem som ändå måste bytas ut
Robert Lemström röstade för att Ingå skulle skaffa Apotti. Förslaget vann med rösterna 21-5 i fullmäktige. En viktig orsak till att Ingå går med i Apotti är att kommunen ändå måste skaffa nya dataprogram för vården.
Hangö fattade beslut om att inte gå med i Apotti. De kommande åren ska Hangö försöka hanka sig fram de datasystem staden har, berättar grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander.
I Hangö används flera olika datasystem inom social- och hälsovården.
- Vi har fem olika system, vilket gör att patientsäkerheten och kommunikationen mellan systemen inte är den bästa. Vår önskan skulle vara att i något skede få ett enhetligt system som täcker alla de här olika områdena och att man smidigt kan använda dem mellan olika sektorer, säger Kajander.
När Yle Västnyland ringer Kajander har hon just varit på ett möte där det kommit fram att ett dataprogram som används inom äldreomsorgen avslutas i slutet av 2020.
Det som dokumenterats i det programmet måste flyttas någon annanstans, så Hangö stad måste köpa mera delar till ett annat program de använder.
- Vi försöker göra sådana här uppdateringar så lite som möjligt, bara det som måste göras, säger Elisabeth Kajander.
För Lojos del var prislappen för 10 år med Apotti över 30 miljoner euro
Tuula Suominen, välfärdsdirektör i Lojo
Apotti är dyrt. Slutliga siffror för kostnaderna har politikerna inte kunnat förhållas sig till, eftersom priset bestäms av hur många kommuner som går med.
- För Lojos del var prislappen för tio år med Apotti över 30 miljoner euro. Det är stora summor, men de nuvarande systemen kostar också, säger välfärdsdirektör Tuula Suominen.
Suominen konstaterar att alla moderna datasystem i framtiden kostar och att pengarna inte var det enda som avgjorde frågan för Lojo.
Fungerar Apotti tillräckligt bra
Många kommuner har också dragit öronen åt sig efter alla problem kring Apotti som rapporterats i medier.
Helsingin Sanomat gjorde en anonym förfrågan bland personalen som använder Apotti. De berättade om många problem. Bland annat hade information om patienternas medicinering försvunnit.
Många tyckte det är besvärligt att skriva in information i Apotti och dessutom har det uppkommit problem med hur information matas i systemet under nödsituationer.
Men när Helsingin Sanomat frågade personalen vad de tyckte om Apotti var det också många som var nöjda med det nya datasystemet.
Raseborgspolitiker som använder Apotti i sitt jobb som mentalvårdare är nöjd med systemet
En som använt Apotti i jobbet och är nöjd är Arthur Snellman, som också var med om att besluta om Apotti i Raseborgs social- och hälsovårdsnämnd.
Snellman jobbar som mentalvårdare på Lojo sjukhus. Han berättar att Apotti ser annorlunda ut än andra datasystem han använt i jobbet. Dessutom ser systemet olika ut för olika yrkesgrupper.
En fördel, tycker Snellman, är att man kan forma om hur datasystemet ser ut för en själv och välja vilka verktyg man använder. Bra är också att det kommit många förbättringar eftersom Apotti ständigt uppdateras.
Snellman säger att det har varit en lång process för många att lära sig programmet.
- Till största delen har problemet varit att någon inte nödvändigtvis kunnat använda Apotti rätt och skrivit in saker på fel ställe. Det är sådant som blir bättre när alla lär sig systemet, säger Snellman (SDP) som är ersättare i Raseborgs social- och hälsovårdsnämnd.
Kommunerna gör nu sina egna beslut gällande vilka datasystem de satsar på, i väntan på att vårdreformen blir av.
