Då flygturerna ställdes in, kavlade flygvärdinnorna Ira Linea von Witte och Ami Niemelä upp ärmarna. De startade en beredskapskurs som privatpersoner för att utbilda flygpersonal att kunna hjälpa till inom vården under coronakrisen. På mindre än tre veckor kommer man att ha utbildat dryga tvåhundra personer som vid behov kan bidra med en hjälpande hand inom vårdbranschen.
Då permitteringen inom flygbranschen blev ett faktum slog Ira Linea von Witte och kollegan Ami Niemelä ihop sig - de ville starta upp en beredskapskurs för permitterad flygpersonal och det måste ske snabbt.
- På några veckor jobbade vi nästan dygnet runt för att få konceptet hit till Finland från Sverige, vi gick inte ens ut på flera dagar, säger von Witte som nu är projektledare för beredskapskursen tillsammans med Niemelä.
Konceptet med beredskapskurs kommer alltså från Sverige men innehållet i kursen har man skapat här med inhemska resurser.
Coronakrisen medförde en extraordinär situation för flygbranschen.
Nästan över en natt blev tusentals inom flygpersonalen permitterade runtom i världen.
Samtidigt blev bristen på vårdpersonal extra tydlig.
I Sverige insåg man detta i ett tidigt skede, och utarbetade då en snabbskolningmodell för kabinpersonalen, med syfte att hjälpa till inom vården.
- I Sverige betalar SAS den personal som går den här beredskapskursen, men i Finland har vi inte samma läge, säger von Witte.
von Witte och Niemelä kontaktade företag och stiftelser för att kunna starta upp beredskapskursen, och fick genast napp.
Utbildningsenheterna Axxell och EA PIAN skapade materialet för kursen och Omnia sköter praktikdelen.
Inte behörighet men färdighet
Kursdeltagarna är alltså permitterad flygpersonal från alla operatörer i Finland, inte bara från de största flygbolagen.
- Också några piloter är intresserade att delta i kursen, säger von Witte.
Själva kursen tar en vecka i anspråk.
- Den består av tre dagar teori, självstudier, tenter och interaktiva seminarier och gemensamma uppgifter.
Det ingår även två dagar praktik, som inkluderar individuell handledning.
Beredskapskursen ger ingen yrkesbehörighet men den ger en introduktion till vårdyrket och färdigheter för kursdeltagarna.
Efter att ha gått beredskapskursen kan man jobba med assisterande uppgifter inom vården, såsom administration, logistik, kund- och telefonservice, eller som mottagningsbiträden.
Rengöring och desinficering av redskap, bädda sängar enligt föreskrifter och kommunicera med patienter ingår också i kursen.
- Flygpersonalen har ju en social kompetens från förr, så den kommer väl till pass också med patienter.
En stark vilja att hjälpa
Minna Seppälä som förutom flygvärdinna också är kabinchef och säkerhetsskolare, är liksom sina kollegor permitterad just nu.
För henne passade det därför bra att hoppa på kursen.
- Främst vill jag kunna hjälpa till och underlätta för de inom vården ifall det behövs, säger Seppälä.
Seppälä säger att om hon blir erbjuden jobb inom ramen för de färdigheter som kursen ger, ställer hon gärna upp.
Enligt von Witte finns det många likheter mellan att vara flygvärdinna och att jobba inom vården.
- Flygpersonalens främsta uppgift är säkerhet och vi har en grundlig utbildning i första hjälpen och hantering av diverse krissituationer, säger hon.
Flygpersonal säkerhetstränar inför varje flygning och är beredda på att vad som helst kan hända.
- Samma sak gäller för vårdpersonalen som alltid måste vara förberedd på det oväntade, säger von Witte.
En del av de som gått beredskapskursen har fått tillfälliga jobb inom vården, både inom den offentliga och privata sektorn.
Men eftersom coronakrisen inte drabbat finländarna lika hårt som till exempel i Sverige, står majoriteten av de som gått kursen främst i beredskap just nu.
Utbildningsmodellen kommer att analyseras av tankesmedjan och jubileumsfonden Sitra för att kunna uppdateras att gälla även för andra branscher och tillämpas på bästa möjliga sätt i framtida kriser.