Helsingfors vägrade ge både skolmatspaket och matpeng under sex veckor då skolorna var stängda, börjande från mitten av mars. Samtidigt betalar staden en halv miljon till lunchföretag som Sodexo, Palmia och Compass Group med omsättningar i miljon- och miljardklass, trots att de knappt lagar någon skolmat alls på grund av coronakrisen. "Vi vill inte att de ska gå i konkurs", säger staden.
Det är dryga 44 000 barn som går i skola i Helsingfors. De får varje vardag en skolmatsportion som kostar ungefär två euro.
För två månader sedan stängde skolorna för den stora allmänheten. Helsingfors uppger att ungefär 1 000 elever åt skolmat under de sex första veckorna efter stängningen. Det var frågan om både de få barn som fortfarande hade närundervisning, och andra elever som valde att komma till skolan för att äta.
Sedan två veckor tillbaka har Helsingfors delat ut skolmatspaket även till barn som studerar hemifrån. Under de veckorna steg antalet som åt skolmat till dryga 10 000 per vecka.
Vi har redan fått flera klagomål
Kristiina Kouros, justitieombudsmannens kansli, om skollunchserveringen under coronakrisen
Om vi utgår från de ungefärliga siffrorna ger enkel matematik att staden i normala fall betalat 3,5 miljoner euro för elevernas portioner under två månader - medan de nu betalat endast kring 300 000 euro för portionerna under skolstängningen. Det ger en inbesparing på dryga 3 miljoner euro.
Helsingfors började dela ut skolmatspaket för två veckor sedan. Innan det fick man mat i de stängda skolornas matsal - annars blev man utan. Många kommuner valde ändå att betala ut en matpeng på 3-4 euro per dag till elevernas familjer då de studerade på distans.
Helsingfors har nekat de flesta familjerna de pengarna.
- Vi har endast betalat ut ersättning till familjer där barnen har rätt till specialtransport till skolan. Det är nämligen inte sagt att pengarna skulle gå till elevernas lunch, säger Liisa Pohjolainen, sektorchef för fostran och utbildning i Helsingfors.
Internationella lunchjättar får en halv miljon
Pohjolainen säger också att besparingarna är betydligt mindre än de ungefärliga beräkningarna, och ligger på endast en halv miljon euro.
- Jag kan inte öppna upp beräkningarna desto mer, säger hon.
Ett skäl till skillnaden kan vara att det kostar lite mera att tillverka ett skolmatspaket än att servera en portion mat i skolan.
- Det handlar bland annat om förpackningens pris. Jag kan inte säga exakt hur mycket en portion kostar att tillverka, säger Pohjolainen.
En stor del av inbesparingarna i volym, betalas också direkt till lunchföretagen. Pohjolainen medger att staden betalar drygt en halv miljon euro till lunchföretagen Sodexo, Palmia och Compass group - oberoende av hur mycket mat de tillverkar.
- Vi betalar dem 32 procent av det normala månadspriset och ytterligare per tillverkad portion. Företagen har kostnader trots att ingen äter deras mat. Vår linje är att stöda deras verksamhet, så att de inte går i konkurs, så att vi kan anlita deras tjänster sedan när skolorna håller öppet som normalt, säger Pohjolainen.
Alla tre lunchföretagen kan klassas som jätteföretag. Palmia ägs av Helsingfors stad, är verksam i hela södra Finland och har en omsättning på 120 miljoner euro i året.
Compass group är Nordens största lunchrestaurangsföretag, medan Sodexo är ett franskt företag med en årlig omsättning på 22 miljarder.
Företagen lagar mat till ett tiotal skolor i Helsingfors.
Företagen uppger att coronakrisen påverkat deras verksamhet. Palmia och Compass Group skriver också att de permitterat personal på grund av krisen. De medger ändå inte att de skulle hotas av konkurs just nu.
Justitieombudsmannen utreder skolluncherna
Ett barn som deltar i undervisning har rätt till ett gratis mål mat enligt lagen. Beredskapslagstiftningen ger ändå kommunerna lite spelrum i fråga om skolmaten, säger Kristiina Kourus, sekreterare på riksdagens justitieombudsmans kansli.
- När undantagstillstånd råder måste skolluncher arrangeras till den grad det är möjligt.
Riksdagens kulturutskott har ändå betonat vikten av att så många elever som möjligt får skolmat.
Kouros säger att justitieombudsmannen kommer att utreda om allt gått rätt till då kommuner serverat eller låtit blir att servera skolmat under coronakrisen.
- Vi har redan fått flera klagomål, och har bett om utredningar i fråga om fem klagomål om olika kommuner i landet.
Hon berättar att en del handlar om att det blivit omöjligt för familjerna att hämta maten hem då skolskjutsar inte längre körts. I andra kommuner har det krävts att familjerna är i kontakt med socialen innan barnen får någon skollunch.
Biträdande justitieombudsmannen håller också som bäst på eget initiativ på med att utreda om kommuner har serverat skollunch till barn som haft distansundervisning.
Artikeln baserar sig på Mihin katosivat koululaisten ruokarahat? Ruokailijoiden määrä romahti, mutta Helsinki maksaa lounasjäteille satoja tuhansia euroja hyvitystä skriven av Elina Jämsén.