Raseborg blir med största sannolikhet kriskommun i januari 2023.
Då man beaktar resultatet för fjolåret, coronaepidemin och den gällande budgeten och ekonomiplanen, är det svårt att se att staden skulle hinna balansera ekonomin i tid, så som kommunallagen kräver.
Det fastslår stadens utvärderingsberättelse för 2019, som revisionsnämnden har skrivit. Artikeln fortsätter efter faktarutan.
Revisionsnämnden skriver varje vår en utvärderingsberättelse där stadens verksamhet året innan speglas mot de mål staden själv har satt upp.
Stadens ekonomiska utveckling visar på en trend som det vore viktigt att bryta, står det i berättelsen som gäller 2019.
Svaga nyckeltal
Stadens nyckeltal är sämre än landets medeltal på många punkter.
Stadens ekonomiska utfall för fjolåret var minus 6,17 miljoner euro. Det är avsevärt mycket sämre än staden hade räknat med, nämligen ett plusresultat på 1,3 miljoner euro.
Stadens samlade underskott är nu 11,5 miljoner euro.
Raseborgs lånebörda var vid årsskiftet drygt 4 000 (4 177) euro per invånare, vilket är över 1 000 (1 138) euro mer än landets medeltal.
2020 ser ingen ljusning
Inte heller kvartalsrapporten för det första kvartalet 2020 är någon positiv läsning.
Prognosen för hela 2020 visar bland annat att skatteintäkterna skulle bli över sju miljoner euro lägre jämfört med första kvartalet i fjol. Hela stadens resultat (inklusive Raseborgs Vatten) skulle enligt prognosen landa på ett minus på över sex miljoner euro.
Men å andra sidan utgår kalkylerna från att en stor del av befolkningen insjuknar i sjukdomen covid-19, så som man trodde tidigare i vår.
Hitintills finns bara 20 bekräftade fall av personer som har blivit smittade av coronaviruset.
