EU-kommissionen väntas kommande vecka komma med ett gigantiskt stödpaket åt de värst drabbade länderna, på förslag av Tyskland och Frankrike. En liten grupp EU-länder vill vara snålare. Frågan är var Finland står.
Statsminister Sanna Marin (SDP) ville inte säga så mycket om Finlands åsikt under Gullrandasamtalen på söndagen. Hon väntar på EU-kommissionens förslag och debatten i riksdagen.
Nationalekonomen Sixten Korkman anser att ingen kan beskyllas för krisen som coronapandemin orsakat i EU.
– Vi brukar ofta klanka på de sydeuropeiska länderna, de har bedrivit en dålig ekonomisk politik och så vidare. Lösningen på problemet står att finna i dessa länder själva. Men i den här specifika situationen har vi alla drabbats av coronakrisen. Vi kan inte skylla på italienarna eller spanjorerna.
Orsaken till att länder i syd har drabbats särskilt hårt är att de livnär sig i huvudsak på turismen, konstaterar Korkman.
Tre alternativ och inte ett enda av dem är bra
Att länderna i södra Europa redan är högt skuldskatta förvärrar situationen, säger Korkman.
Han konstaterar att det finns tre alternativ för länderna att välja mellan.
Det första alternativet är att länderna lånar mera pengar, trots att de redan är högt skuldsatta.
– Det kan så småningom leda till brist på förtroende, vilket leder till en skuldkris som snabbt eskalerar och gäller hela banksystemet och hela södra Europa.
Som alternativ två lyfter Korkman fram att länderna bedriver en så hård åtstramning så att de kan hålla sin skuldkvot någorlunda rimlig.
– Men det skulle kräva så hård åtstramning att det skulle leda till en stor ekonomisk skada i länderna och då skulle klyftan mellan Syd- och Nordeuropa återigen bli större.
Det tredje alternativet, enligt Korkman, är att den Europeiska centralbanken skulle gå in med mycket stora stödköp av statslån emitterade av länder i Sydeuropa.
– Där stöter man också på problem eftersom den konstitutionella domstolen starkt ifrågasätter det här. Inga av dessa alternativ är bra.
"Det kan finnas ett intresse för Finland att delta i stödpaketet"
EU måste inse att det handlar om en exceptionell situation som inte uppstår varje år, säger Korkman.
– Vi behöver ett stödpaket på europeisk nivå, som delvis skulle ge lån, men också rikta stöd till vissa näringar som är speciellt hårt drabbade. Det är väldigt komplicerat men fullt möjligt. Jag tycker det skulle vara i vårt intresse att vi hålls på fot med Sydeuropa och inte hamnar i en skuldkris på EU-nivå.
Korkman säger att det också kräver en gnutta solidaritet på europeisk nivå.
– Debatten har startat, det finns ett förslag. Vi bör inte förkasta det som föreslås omedelbart utan diskutera det och titta på detaljerna. Det kan finnas ett intresse för Finland att delta i stödpaketet.
Orsaken till varför det är så svårt för EU-länderna att enas om ett stödpaket är enligt Korkman att den ekonomiska politiken skiljer sig väldigt mycket.
– I Sydeuropa vill man ha solidaritet och gemensamt ansvar. Vi i Nordeuropa kräver nationellt ansvar och disciplin. Vi har väldigt olika synsätt på hur EU och euro-området ska funka.
Korkman anser att den nordeuropeiska synpunkten är den rätta.
– Om vi stöder länder som bedriver en svagt utformad ekonomisk politik stöder vi att en slapphänt politik belönas. Vilket inte är önskvärt.
"Vi har hamnat i en situation där det finns otillräcklig efterfrågan på produkter och tjänster på global nivå"
Korkman håller med om att det kan vara svårt för finländarna att inse varför skattepengar ska gå till att stöda människor i Sydeuropa som vi knappt känner.
– Det vi måste förstå är att det finns också ett eget intresse för Finland att det ska gå bra för dessa länder. Om vi hamnar i en skuldkris i EU skulle det också påverka Finlands ekonomi hårt.
Korkman säger att vi lever i en värld där det speciellt i utvecklade länderna finns en liten vilja att investera, men där det finns mycket sparande.
– Det innebär att den totala efterfrågan på varor och tjänster är mindre än den kapacitet som finns för att producera varor och tjänster. Därför har vi ingen inflation och därför tenderar räntorna sjunka. Vi har hamnat i en situation där det finns otillräcklig efterfrågan på global nivå.
"På kort sikt är det nödvändigt för att hålla i gång systemet"
Enligt Korkman är lösningen på problemet inte enkelt och det finns inget entydigt svar.
– Ett svar är att man bedriver en expansivare finanspolitik, alltså att statsmakterna ökar utgifterna för att privata aktörer inte är villiga att göra det till en mycket låg ränta. I något skede kommer vi då finna oss i en återvändsgränd att det finansiella systemet rasar ihop. En annan möjlighet är att Centralbankerna köper dessa statslånepapper. Det kan noteras att man har gjort så i Japan i flera årtionden.
Statsskulden i Japan är 250 procent av BNP men det är enligt Korkman något de lärt sig leva med.
– Idealiskt är det inte men på kort sikt är det nödvändigt för att hålla i gång systemet. Det behöver inte heller leda till den stora finanskris många är rädda för. En stor majoritet ställer sig antagligen negativt till att vi skulle stöda sydeuropeiska länder, även om vi inte stöder dem med finländska skattemedel. Vi tar ändå på oss en risk genom att ge garantier, antingen via statsgarantier eller via EU:s budget.
Rättelse 26.5 klockan 7.05: I artikeln stod det tidigare att statsskulden i Japan är 250 gånger bnp. Landets statsskuld är 250 procent av bnp.