Hur ska Finland ta sig ur krisen? Vilka ekonomiska modeller borde vi förlita oss på, vad är utsikterna för sommarjobb och ska turismbranschen klara den här krisen? Bland annat de här frågorna ställde ni till vår expertpanel i tisdagskvällens chatt.
Temat för kvällen var de ekonomiska framtidsutsikterna och hur Finlands ekonomi ska stabiliseras och växa till sig under och efter den pågående coronakrisen.
Diskussionen leddes av Svenska Yles Markus Ekholm. Experterna på plats var forskaren och företagaren Katarina Sehm-Patomäki, Elina Pylkkänen från Löntagarnas forskningsinstitut och ordföranden för riksdagens framtidsutskott Joakim Strand (SFP).
Näringslivets forskningsinstitut Etla förutspådde på måndagen att Finlands BNP sjunker med åtta procent i år. Men vad innebär det, hur djup är krisen egentligen?
Joakim Strand: Visst kan man generellt säga att krisen är djup. Däremot drabbar den olika typer av företag, branscher och människor väldig olika.
Elina Pylkkänen: Krisen är djup, men verkar ändå vara kortvarig. Alla länder har massiva hjälpprogram.
Katarina Sehm-Patomäki: Krisen är djup, men de exakta procentenheterna kan vara svåra att förutspå tills vidare.
Finansminister Katri Kulmuni (Centern) har talat om att smärtgränsen går vid 30 miljarder. Vilka är era kommentarer?
Joakim Strand: Finland kommer tvingas ta en hel del lån, ja. Därför är det livsviktigt att fokusera på åtgärder som genererar ekonomisk tillväxt!
Katarina Sehm-Patomäki: Det kan visa sig vara kantigt att låsa sig vid siffror, situationen lever ännu både hos oss och globalt.
Elina Pylkkänen: Kulmunis smärtgräns är för hög. Inte alla företag behöver hjälp, och för permitterade löser vi upp EMU-reserver som vi har sparat in när vi blev medlemmar i EMU.
EU-kommissionen väntas komma med ett gigantiskt stödpaket åt de värst drabbade länderna, på förslag av Tyskland och Frankrike. Finlands näringsliv EK har flaggat för förslaget om att EU ska grunda en återhämtningsfond. Bra eller dåligt?
Katarina Sehm-Patomäki: Det viktigaste är inte vad som grundas utan under vilka villkor enheten fungerar. En form av gemensamt ansvar kunde visa på en stig ut ur pandemikrisen.
Elina Pylkkänen: Det är bra att EU-länderna reagerar tillsammans för att kunna vara en betydande makt i den globala ekonomin igen.
Joakim Strand: Det kommer att krävas en hel del gemensamma stödåtgärder men också här måste man fokusera på satsningar som skapar nya jobb och samtidigt bidrar till att stävja klimatförändringen, bland annat cleantech.
Vi behöver skyddsnät – inte hängmattor
Hej! Jag vill gärna höra era tankar om hållbarheten i vårt bidragssamhälle. Vi befinner oss i en situation där allt fler erhåller olika bidrag (fram för allt bostadsbidrag) under mycket lång tid. Själv anser jag att alla bidrag borde vara tillfälliga till sin natur och främst hjälpa medborgaren anpassa sig till sin nya situation.
Elina Pylkkänen: Hela det sociala trygghetssystemet borde vara mycket enklare. En idé kunde vara en negativ inkomstskatt. Då får alla ett litet bidrag men måste ändå skaffa sig lite mer genom arbete eller annan näringsgrej.
Joakim Strand: En mycket viktig fråga och komplex helhet. Kort svar: det ska alltid löna sig att jobba! Vi behöver skyddsnät - inte hängmattor ;)
Katarina Sehm-Patomäki: Ett 'bidragssamhälle' är väl knappast ett mål för någon och så kallade flitfällor är förstås oönskade. Men en person kan hamna i många olika situationer under sin livstid och då är det både lönsamt och humant att ha ett utvecklat socialt nätverk. Den här saken har kommit fram extra tydligt i samband med pandemikrisen. Länder som inte har ett sådant system - som till exempel USA lider mest.
Inhemsk turism viktig
En del frågor handlade om turismbranschens framtid. Hur kommer de som är beroende av turister att klara sig?
Joakim Strand: Kommande sommar hoppas jag att människor reser inrikes och på det sättet stöder ekonomin!
Katarina Sehm-Patomäki: Om krisen pågår länge, eller om människornas beteendemönster ändrar, så kan det hända att vissa branscher inte kommer att fungera som tidigare. Då måste vi fundera om. Lönar det sig att hålla liv i branscher som inte är livsdugliga? Om inte, så kräver det resurser för ny utbildning för dem som arbetat i de här branscherna.
Joakim Strand: En ledstjärna då man stöder bolag och strukturer genom att använda skattemedel bör vara att stöda sådant som var livskraftigt före coronan.
Katarina Sehm-Patomäki: Exakt. Men om ett företag till exempel gjort en stor investering i januari eller februari och råkar ha en tom kassa på grund av det här, så betyder det att de har en mindre buffert för att klara pandemikrisen. Sådana företag kan ha svårt att få understöd om man endast tittar på bokföringstal, som inte beskriver den här situationen.
Joakim Strand: Håller med Katarina om att man måste beakta färska investeringar!
Elina Pylkkänen: De inhemska turisterna räknas också. Kanske alla tänker likadant. Inhemsk turism är ett slags protektionism. Alla vill ju kunna vara självständiga i nöden.
Katarina Sehm-Patomäki: Inhemsk turism representerar ju också klimatsmart miljötänkande.
Hur skadar coronakrisen samhället?
98 procent av finländarna - enligt en enkät som Yle beställde av Taloustutkimus - tror att coronakrisen skadar det finländska samhället. Vilka är de långsiktiga skadorna?
Joakim Strand: Vi har inget facit ännu. Men till exempel borde vi göra allt för att undvika att personliga ekonomiska kriser leder till utslagning, missbruk med mera.
Elina Pylkkänen: Den ekonomiska hållbarheten på lång sikt. Vi var dåliga på det redan före krisen och nu blir det bara värre. Människorna blir sjukare och behöver ännu mera hjälp. Det kostar.
Katarina Sehm-Patomäki: Skadorna kan delas in i olika grupper; hälsoproblem, ekonomiska problem eller sociala problem. Förhoppningsvis drabbar ingen enskild av alla tre. Men om vi vänder på situationen så kan vi se att vissa yrken fått större uppskattning än tidigare - till exempel lärare och hälsovårdspersonal. Den här utvecklingen kommer vi kanske att se av också i framtiden.
Vilka branscher ska samhället stöda?
Elina Pylkkänen: Alla branscher som blir drabbade, men helst bara genom att ge lönestöd. Det är både byråkratiskt enkelt och rättvist för arbetsgivare och arbetstagare.
Joakim Strand: Eftersom vi uttryckligen förbjöd restaurangerna att verka så är det naturligt att den branschen fick ett specifikt stöd. I övrigt ska man undvika att plocka ut vissa enskilda branscher. Det är att utgå från behov och rättvisa
Katarina Sehm-Patomäki: Under finanskrisen stödde man främst banker medan man nu stött mest företag. Alla företag går det inte dåligt för, en del går det till och med jättebra för, men dem som det går dåligt för kunde stödas utifrån deras lönsamhet innan krisen, som Joakim tidigare skrev.
Joakim Strand: Centralbankerna har ju nog pumpat in enorma summor i finanssystemet, i synnerhet i USA, även denna gång, eftersom man "lärt sig" från finanskrisen ... det som bland annat är oroväckande där är gapet mellan realekonomin och till exempel börsen ... miljoner blir arbetslösa och kurserna stiger ...
Hej! Jag tänkte fråga hur sommarjobbssituationen har påverkats hittills och hur den kommer att påverkas senare i sommar? Jag vet att många branscher är kraftigt reducerade när det kommer till öppna platser för sommarjobb, men har ni någon rapport "på det stora hela"? Jag har en pojkvän som är på väg att avsluta sina studier och söka något "high-demand" sommarjobb och undrar vad hans utsikter är.
Joakim Strand: Vad betyder high-demand i detta sammanhang?
Svar: Till exempel dagis och andra vårdyrken, för de behövs alltid.
Joakim Strand: Inom dessa viktiga yrken kommer det garanterat att finnas jobb även framöver!
Katarina Sehm-Patomäki: Dagispersonal och vårdyrken står ju högt i kurs nu! Så din pojkväns arbetssökande verkar vara optimalt tajmat.
Elina Pylkkänen: Sommarjobbare drabbas mer än löntagare för att alla vill ha sina anställda hellre än vikarier.
Katarina Sehm-Patomäki: Arbete finns också på jordbruk och växthus samt i matbutiker.
Hur går det med regeringsprogrammet?
Hur ska vi finansiera de stora strukturomvandlingarna som regeringen utlovat, främst social- och hälsovårdsreformen? Och jaktplanen?
Elina Pylkkänen: De har lovat att social- och hälsovårdsreformen sparar pengar i stället, tre miljarder euro till och med.
Joakim Strand: Vårdreformen handlar om att på sikt stävja kostnadsökningen. Militära investeringar är en del av upprätthållandet av ett trovärdigt eget försvar.
Ekonomiska modeller
Keynes eller Hayeks modeller?*
Katarina Sehm-Patomäki: Keynes. Men vi kunde också blicka tillbaka på hans Economic Consequences of Peace-artikel där han varnar för vad för stora skuldbördor kan åstadkomma.
Elina Pylkkänen: Keynes vill stimulera hushållens efterfråga av varor. Det är stimulanspolitik och på sin plats nu!
Joakim Strand: Ofta avser man med "stimulering" av ekonomin stora offentligt finansierade satsningar på till exempel infrastruktur. Här är det dock viktigt att fokusera på vettiga projekt. Att bygga cykelvägar med tre filer runt hela landet är inte vettigt. Däremot större forskningssatsningar!
*John Maynard Keynes var en brittisk socialliberal ekonom som bland annat förespråkade en aktiv finans- och stabiliseringspolitik.
Friedrich von Hayek var i sin tur en klassiskt liberal österrikisk ekonom som motsatte sig socialism och kollektivism.
Det talas om att många kommer bli arbetslösa i coronans svallvågor. Enligt vissa teorier (MMT) är det möjligt för staten att närma sig noll procent arbetslöshet utan att skapa inflation. Tror ni på den teorin?
Katarina Sehm-Patomäki: Tidigare i dag försvarades en doktorsavhandling om just det här temat på Helsingfors universitet. Jag ser inte direkt hur teorin är en teori i sig själv, utan ser tanken mera som ett sätt att närma sig centralbankernas funktionsområde. Men vi ser ju hur till exempel USA kan skuldsätta sig rätt betydligt utan att det påverkar deras ränta eller upplåneförmåga på ett negativt sätt. Teorin gäller länder med egen valuta.
Det har talats om både hyperinflation och deflation som följder av coronakrisen. Var landar vi?
Elina Pylkkänen: Min gissning är en låg inflation, och minusräntor ett par år till.
Joakim Strand: Jag tror inte på någon hyperinflation.
Staternas skuldsättning har ökar stadigt sedan 2000-talet och nu med pandemikrisen stiger den ytterligare och i så gott som varje land
Katarina Sehm-Patomäki: Det är intressant för man kunde argumentera för båda två, vilket säger en del om hur "råddig" och ny situationen upplevs just nu. Om man inför ett tidsperspektiv så kan man dessutom förutspå först stagflation (eller deflation) och sedan inflation.
Vad borde göras med det skuldberg vi får som en följd av det ekonomiska stödet under pandemin?
Elina Pylkkänen: Om den årliga tillväxten är högre än låneräntan, så blir lånet automatisk återbetalat på sikt.
Katarina Sehm-Patomäki: Traditionellt finns det fyra sätt att möta överskuldsättning: genom åtstramningspolitik där man skär ner kostnader, genom att trycka upp ännu mer pengar (vilket vi gör nu), genom att få i gång ekonomisk tillväxt eller genom inflation. Staternas skuldsättning har ökar stadigt sedan 2000-talet och nu med pandemikrisen stiger den ytterligare och i så gott som varje land. Som en följd av detta har man presenterat olika åtgärder för att skriva ner skulder. Men här gäller det åter att fundera på HUR man gör det för att det ska ske rättvist och på lika villkor för alla.
Joakim Strand: Det enda hållbara, om man på sikt vill avkorta skulder, är reell ekonomisk tillväxt. För Finlands del gäller det att främja aktiviteter med ett högt industriellt förädlingsvärde ("nya pengar") och export ("pengar som tidigare ej snurrat i Finland")
Katarina Sehm-Patomäki: Innan pandemin uppvisade 50 av världens cirka 200 länder skuldproblem. Sedan pandemin bröt ut har 100 länder varit i kontakt med IMF om stödpaket och skuldunderlättnader. Världsbanken påpekade också nyligen att den globala fattigdomen ökat i takt med krisen. Många av de här fattiga personerna bor i länder som är överskuldsatta. Hittills har de inte fått sina skulder efterskänkta tillräckligt mycket, men i och med att coronakrisen verkar ha placerat humanitet framför ekonomi, åtminstone tillfälligt, så kanske också den här saken kunde gå framåt.
Cleantech?
Vissa har talat om att man borde satsa på gröna investeringar nu efter coronan. Hur ser ni på klimatarbetet nu efter det här: får det en knuff eller riskerar vi gå bakåt?
Katarina Sehm-Patomäki: Förhoppningsvis har staterna satt villkor på de stöd de delat ut till den privata sektorn: företagen kunde uppvisa hur deras verksamhet inte förstör ekonomin, företagen ska inte använda sig av skatteparadis och företagens stöd ska inte gå till så kallade buy back-schemes eller dividendutdelning till ägarna.
Elina Pylkkänen: Stödpaket är nu riktade mer mot klimatsmarta investeringar. Man ställer hårdare krav på stimulanspengar (lånade pengar).
Joakim Strand: Den gröna omställningen utgör en enorm möjlighet för bland annat Finland! EU-kommissionen har uppskattat att enbart uppnåendet av nuvarande klimatmål (2030) skulle kräva private&public tilläggsinvesteringar på 260 miljarder per år. En enorm möjlighet för systemleveranser inom cleantech! Detta är något vi såväl i ekonomiutskottet som framtidsutskottet jobbat mycket på!