Växthusgasutsläppen sjönk till en rekordlåg nivå i fjol, visar Statistikcentralens föhandsuppgifter. Jämfört med året innan sjönk utsläppen med sex procent, främst tack vare minskad användning av kol och torv för energiproduktion.
Helhetsutsläppen uppgick till 52,8 miljoner ton koldioxidekvivalent.
Enligt Statistikcentralen har utsläppen minskat 26 procent från 1990 och 38 procent från rekordåret 2003 då de nådde den högsta nivån under jämförelseperioden 1990-2019.
De utsläpp som inte räknas till utsläppshandeln sjönk med två procent, men överskred trots det EU:s utsläppskvot med 0,2 miljoner koldioxidekvivalent.
Ökade utsläpp inom jordbruket
Inom energi- och industrisektorn minskade utsläppen med åtta respektive fem procent. Inom jordbruket ökade de däremot med en procent.
Rapporteringen som följer internationella klimatavtal beaktar inte markanvändning eller skogssektorn, som är en betydande kolsänka. Fjolårets kolsänka var 46 procent större än 2018 och uppgick till minus 25,6 miljoner ton koldioxidekvivalent.
Ökningen berodde på att en mindre mängd skog avverkades och dog av naturliga orsaker.
Energisektorn skapar mest utsläpp
Tre fjärdedelar av alla utsläpp 2019 orsakades av energisektorn. Industrin stod för tio procent av utsläppen, jordbruket för 13 procent och avfallssektorn för tre procent.
Utsläppen bestod till 80 procent av koldioxid, medan övriga gaser var metan, dikvävemonoxid och fluorerade växthusgaser.
Artikeln uppdaterades 28.5 klockan 22.41. Ordet skövla ändrades till avverka.