Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland öppnade upp med ett toppmöte, efter den ofrivilliga coronastängningen. Carl Bildt och Alexander Stubb möttes i ett tidstypiskt digitalt webbinarium om vad som hände med det internationella samarbetet i coronakrisen.
Coronaviruset har tagit fram nationella stämningar och lösningsmodeller, när det borde ha gått tvärtom. Vi behöver samarbete i Europa och världen, enligt Bildt och Stubb.
Den medicinsk-tekniska nationalismen är farlig. Inget land är självförsörjande och klarar coronakrisen på egen hand, med stängda gränser – det var de två moderata tidigare stats- och utrikesministrarna överens om.
Numera är Carl Bildt debattör, författare och internationellt styrelseproffs i diverse tankesmedjor. Alexander Stubb för sin del tar snart över direktörsposten vid European University Institute i Florens.
“Sverige är inget föredöme - men tiden får visa”
När Carl Bildt talar i internationella sammanhang brukar han få förklara den svenska regeringens coronalinje. Det är han trött på, det hördes också i Hanaholmen-samtalet.
– Det är den linjen som (den socialdemokratiska) regeringen har valt i samråd med myndigheterna. Jag är ingen stor anhängare av den, men har överlåtit åt regeringen att förklara den.
Bildt har varit offentligt kritisk när man försöker framställa Sverige som ett föredöme för världen, eller kritiserar andra länder för deras linje.
– Det här är en genuint svår situation för alla. Vad som är rätt eller fel vet vi ju inte, även om vi nu börjar se vissa tecken. En betydande ödmjukhet är påkallad, och hade varit mer passande från svensk sida, säger Bildt.
“Gillar inte landskampen”
Alexander Stubb påpekar att pandemin är gränslös. Det som skiljer Sverige och Finland – och hela världens länder – är hur snabb man var att stänga ner, och vilken filosofi man har valt efter det.
– Man får analysera läget efter några år med fakta på hand. Då finns några kriterier: ett gäller antalet dödsoffer, ett annat hur snabbt ekonomin kom tillbaka.
Om alla länder hade valt Sveriges linje hade ekonomin inte varit så hårt slagen, men i Finland satte vi hälsovården före ekonomin, påpekar Alexander Stubb.
Det har gjorts många jämförelser mellan de två länderna – det har nästan blivit en landskamp om coronaåtgärder, myndighetslydnad, frihet på restaurangerna med mera.
– Det är faktiskt inte ett så passligt sätt att se på det, vi bara agerar på olika sätt. När det blir recession i hela världen och ekonomin tar en smäll, så drabbar det alla, oberoende av vad länderna har gjort.
“Stoppad globalisering ser ut så här”
Alexander Stubb kastar en hälsning till “hela gänget som vill säga nej till globalismen och stänga gränserna”.
– De borde nu förstå att detta är vad det betyder. Din ekonomi dyker 8–16 procent, och den stannar där, och dina friheter begränsas. Kanske någon vill ha det, men inte jag, säger Stubb.
Carl Bildt håller inte med om att det är så stor skillnad mellan Finland och Sverige, eller att ekonomin har styrt det svenska agerandet i coronaåtgärderna.
– Både Finland och Sverige är ju väldigt utrikeshandelsberoende länder. Sverige har en extremt globaliserad ekonomi, med Europa som vår självklara hemmamarknad. Det innebär att hur det går i världen och Europa styr i hög grad vad som händer i svensk ekonomi.
Några restauranger har fått vara öppna, men det har inte påverkat den svenska ekonomin så mycket. Man måste jämföra med Scania som avskedar 5 000 personer, för att det inte säljs lastbilar i hela världen.
“Dags för utvärdering och psykologisk analys”
Regeringen i Sverige har haft en rätt passiv inställning. Man valde en tillbakalutad attityd och lät de berörda myndigheterna göra som de tyckte var bäst. Om det är rätt eller fel får vi se, säger Bildt.
– Dödstalen är hittills inte så uppmuntrande i Sverige, för att uttrycka det försiktigt. Vi måste se hur det utvecklar sig på längre sikt. Vi kommer ju att leva med viruset under en relativt lång tid. Det är en förändrad värld vi måste förhålla oss till. Men vi måste fortsätta vara försiktiga, säger Carl Bildt.
– Vi tar nog en mycket kritisk diskussion om hur vårt samhälle och statsapparat har fungerat, tillägger Carl Bildt.
Alexander Stubb talar om alla de orons stadier vi har gått igenom – från kvasihysterin till oron när smittan närmade sig Italien, och slog till mot Finland.
"Man måste hitta någon att skylla på"
En fas var nationalistisk, man stödde regeringen och litade på deras goda kommunikation. Sedan lättade smittläget. Då började man söka syndabockar. Först var det myndigheterna, sedan regeringen som fick kritik.
Stubb talar som tidigare statsminister som själv har fått ta emot kritik. Han är tidigare partiordförande i ett parti som inte sitter i regeringen nu, men säkert gärna vill ta över.
– Regeringen bör förvänta sig mycket skarp kritik i framtiden. Det är så det brukar gå, man måste hitta någon att skylla på, säger Alexander Stubb.
Den ekonomiska situationen blir svår, speciellt nästa år och om tre år. Då tvingas man göra enormt svåra beslut som måste ha en orsak, och det är coronaviruset. Då börjar man rota i varför man gjorde som man gjorde.
Det kommer inte att vara lätt att vara i regeringen de kommande åren, konstaterar Alexander Stubb.
Vart försvann det internationella samarbetet?
En global och gränslös pandemi borde leda till internationella bekämpningsinsatser. Det naturliga hade varit ett globalt samarbete, men det har gått tvärtom, säger Carl Bildt.
– Mycket handlar om den amerikanska politiken under Trumpadministrationen. Det här är den första stora krisen i den postamerikanska världen. För första gånger ser vi inte ens en antydan till försök till globalt ledarskap av USA.
– Vi har fått en påtaglig skärpning av konflikten mellan USA och Kina, det påverkar det globala samarbetet, till exempel gällande Världhälsoorganisationen WHO. Det är ett allvarligt steg i den här tiden, tillägger Bildt.
FN:s säkerhetsråd kan inte säga en stavelse i den här frågan, G7-samarbetet kan inte samla sig till ett möte längre. Det är en illavarslande och en allvarlig kris för det globala samarbetet, när vi borde ha sett det förstärkas, säger Carl Bildt.
Ska Kina fylla USAs tomrum?
Alexander Stubb håller med om analysen.
– Det är svårt att se vart den första postamerikanska krisen leder, men alltid när det föds ett maktvakuum tar någon det. Det blir intressant att se vem som fyller USAs tomrum.
Stubb tänker på ett mycket aktivare samarbete mellan Kina och EU i ett geopolitiskt spel, där USA fortfarande är med. Det blir en ny global struktur och mycket förändras. Men det hade skett i alla fall, för att USA inte vill vara engagerat som nu.
Om och när det blir presidentval i USA, så kommer administrationen att ha en mycket tuff linje med Kina. Det sker oberoende av vem som blir president, det måste vi förbereda oss på i Europa, säger Alexander Stubb.
Carl Bildt har berört samma problematik och talat om “den nya oredans tid”.
– En geopolitisk konfrontation är på kommande. Det underminerar globaliseringen som vi behöver för ekonomins utveckling, säger Bildt.
“EU gör som vanligt – två steg bakåt och ett fram”
De två debattörerna är EU-vänner, har alltid varit. De verkar också överens om att EU har kommit långt i sina stödpaket efter coronapandemin.
– EU brukar gå ett steg framåt och två steg bakåt, från kris till kaos till en lösning, påpekar Alexander Stubb.
Bildt fyller i med att det brukar ske ungefär vart femte år. Det kommer som en extern chock som vi inte har varit förberedda på. Senast var det flyktingkris, före det eurokris och finanskris.
– Vi kommer säkert att ha en intensiv diskussion om räddningspaketet och långtidsbudgeten, men det leder till överenskommelser som ger ett starkare europeiskt samarbete.
– Vi måste vara förberedda på fler chocker och inte se Europa bara som en dröm. Den är en absolut nödvändig krishanteringsmekanism. EU måste klara det oförutsedda där nationalstaten är för liten, tillägger Bildt.
“Norden borde ha klarat coronakrisens samordning bättre”
Eftersom Bildt och Stubb uppträder i ett nordiskt sammanhang får de frågor om det nordiska samarbetet.
– Jag kan beklaga att vi uppenbarligen inte har haft den nordiska samordningen eller överläggningar som hade varit naturliga i denna situation. Vi hade vunnit på att tala med varann, säger Carl Bildt.
Men när frågan blir konkret – kan de nordiska länderna ta ledningen och fylla maktvakuumet i globala frågor – så är det nordiska samarbetet inte tillräckligt.
– Det är en mycket vacker tanke, säger Bildt och skrattar.
Han skulle stöda den “om den var realistisk”.
– Vi är för små, vi har inte tillräcklig ekonomisk tyngd ens tillsammans. Den möjlighet vi har – och den är inte oväsentlig – är att utnyttja den europeiska plattformen, enligt Bildt.
"Norden kunde visa exempel i klimatutmaningen"
I den avgörande utmaningen, klimatutmaningen, har EU visat förmågan att ta på sig den gröna ledartröjan. Där kunde de nordiska länderna visa på konkreta exempel, enligt Bildt.
Alexander Stubb minns tiden när de två var utrikesministrar och hade nästan daglig kontakt.
– Om Whatsapp hade funnits då hade vi haft en gemensam grupp för de nordiska utrikesministrarna, som också hade stora internationella intressen.
Men nu har det nordiska samarbete tydligen inte klarat att koordinera coronakrisen. Man är nationell och sig själv närmast.
– Nordiska rådet kunde nog bygga upp en beredskap för framtiden, säger Alexander Stubb.
– Bilden har inte blivit vad vi kanske hade önskat av nordiskt samarbete, tillägger Carl Bildt.
“Nu går det inte: Res ut, känn hur det luktar, och lär dig språk”
Carl Bildt och Alexander Stubb får ännu ge till unga ledare vid sin debatt på Hanaholmen, Det är viktigt att kunna analysera, kombinera vetenskap och humanism, empati och emotionell intelligens.
En viktig byggsten är ändå borta med coronaviruset. Just nu är det svårt att följa rådet “Res ut i världen och känn hur det luktar, och lär dig språk”.
Alexander Stubb ser en intressant poäng i att hans och Carl Bildts liv och karriär har baserat sig på resor.
– Nu är det slut på våra resor. Under de senaste fyra dagarna skulle jag ha varit i New York, London, Berlin, Köpenhamn, Florens, Luxemburg och Abu Dhabi, räknar Alexander Stubb upp ur sin kalender.
I stället är han hemma i Finland och klipper gräs mellan distansmötena när resandet är omöjligt. Men han klagar inte på den livsstilen heller.
– De stora besluten kräver ändå resande, det viktigaste sker ju inte vid ministerborden utan i pauserna, i korridorer och middagsbord, tillägger Carl Bildt.
Det kan inte ersättas med distansmöten, klagar han.