En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Mitt i skötseln av coronakrisen har regeringen nått resultat om reformen av social- och hälsovården. I dag presenterades ministerarbetsgruppens "skelettmodell".
Målet med social- och hälsovårdsreformen är att minska skillnaderna i hälso- och välfärdservicen, att få styr på kostnaderna och att tänka på ett ökande antal äldre. Dessutom tas räddningstjänsten med i paketet.
Vid ett pressmöte på fredag morgon presenterades slutsatserna från ministerarbetsgruppen under ledning av familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP).
Coronakrisen har betonat behovet av en reform och en central ansvarstagande aktör som tar hand om epidemier. Det budskapet har regeringen fått från sjukvårdsdistrikten.
Nu försiktigt efter tidigare juridiska stopp
Många politiska problem som tidigare har varit inbakade i reformen är nu borta. Man vill garantera en start utan juridiska invändningar som inte går att lösa.
Ministrarna betonar ödmjukt utlåtanderundor och riksdagens makt. Lagförslaget är ännu inte färdigt, det ska ges till riksdagen i december
Servicen på basnivå och det förebyggande arbetet ska stärkas. De ökande kostnaderna har varit ett problem som beaktas när arbetet överförs från kommunerna till landskapen.
Ministrarna betonade upprepade gånger att de har beaktat lärdomar från alla tidigare gånger grundlagsutskottet har fällt förslagen. Finansieringen är inte klar utan går på utlåtanderunda. Specialmodellen för Nyland är oprövad.
Svensk service blir på nuvarande nivå eller bättre
Minister Krista Kiuru (SDP) sa att språkliga rättigheter ska tryggas "åtminstone på nuvarande nivå", i bästa fall ännu bättre.
Minister Thomas Blomqvist (SFP) betonade att regeringen tryggar de språkliga rättigheterna och påverkningsmöjligheterna, med språknämnder i tvåspråkiga landskap som förbättrar servicen.
Blomqvist gillade särlösningen för Nyland och Helsingfors, så man undviker ett mastodontlandskap.
För Centern och minister Hanna Kosonen var det viktigt med närservice med alla tjänster, likvärdigt i alla vårdlandskap som nu inrättas. Digitaliseringen ger fart åt reformen, sa minister Kosonen och betonade samarbete.
Vänsterförbundets minister Li Andersson betonade vårdgarantin och att marknadskrafterna inte får styra. Det ska bli likvärdiga tjänster av hög kvalitet i tid, tillgängliga för alla.
Miljöminister Krista Mikkonen, De gröna, ansåg reformen nödvändig för likvärdiga tjänster överallt. Vårdkedjorna utvecklas, allt ska gå via samma lucka. Landskapen kan ingripa i tid i problemen, inte skyffla över problemen till andra.
De folkvalda landskapen kan komma i gång år 2023, och de får beskattningsrätt. Men reformen kan starta tidigare. Ungefär hälften av den kommunala personalen övergår i landskapens tjänst.
Genom att klicka på huvudbilden i artikeln kan du följa den simultantolkade sändningen från presskonferensen.
Om du vill ha den finska versionen utan tolkning kan du klicka på den här länken.
Svenska Yle:s redaktör Bengt Östling skrev en liveblogg från presskonferensen: