Vargen har stärkt sin närvaro i landets västra delar: medan man i fjol rapporterade om att flockarna i västra Finland blivit färre, är de nu på uppgång och hela 18 vargflockar uppskattas röra sig i området, visar Naturresursinstitutets färska populationsberäkning. I hela landet har vargflockarna ökat med 25 procent jämfört med i fjol.
I mars 2020 påträffades 30 vargflockar i landet, varav 24 levde inom riksgränsen, uppskattar Naturresursinstitutet Luke i sin senaste populationsberäkning. Året innan var flockarna 19 till antalet.
Särskilt i landets västra delar är ökningen kännbar:
– Antalet flockar hade ökat, speciellt i västra Finland. I det västra stamförvaltningsområdet fanns med största sannolikhet 18 flockar. Exempelvis i området Letala–Virmo–Pöytyä fanns tre stora flockar, säger forskningsprofessor Ilpo Kojola på Naturresursinstitutet i ett pressmeddelande.
I mars uppgick totalantalet vargar till mellan 216 och 246 individer, medan stammen i fjol beräknades bestå av 185 till 205 individer.
Storleken på vargstammen i Finland har ökat och minskat stadigt under 2000-talet, men har varit på uppgång sedan år 2017, enligt Naturresursinstitutet.
På vardera sidan av östgränsen rör sig omkring sex flockar - alltså grupper på tre eller flera vargar som rör sig tillsammans och delar revir.
Antalet vargpar - det vill säga två vargar som rör sig tillsammans och delar revir - uppskattas vara 17 stycken. Av dem levde 15 par på finskt territorium och två par på vardera sidan av den östra riksgränsen.
Lika många vargrevir som tidigare, men fler flockar
Antalet vargrevir var i stort den samma jämfört med föregående år. Däremot har det skett en förändring i hur vargens population ser ut: nu förekommer fler flockar och färre par i reviren.
– Det föddes många valpar under våren 2019 vilket ledde till att paren utökades till flockar, säger Kojola.
Årets populationsberäkning gjordes med en ny metod. Den bygger på en sannolikhetsmodell, där man tagit fram revirgränserna för att beräkna antalet vargar per revir. Dessutom används ett omfattande dataunderlag som förenar registrerade observationer i Tassu-systemet, DNA-analyser och data om döda vargar.
Eftersom det handlar om djur som lever i naturen, innehåller populationsberäkningarna alltid en viss osäkerhet. Ju fler observationer det samlas in om vargarna, desto säkrare blir beräkningarna, påpekar Naturresursinstitutet.
Enligt institutets prognos förväntas vargpopulationen inte öka anmärkningsvärt fram till nästa år, eftersom antalet reproduktiva par och flockar är på samma nivå som i fjol. Fjolårets vargvalpar blir könsmogna nästa vår.
– Valpningen från i fjol förväntas leda till att det i sommar finns fler strövargar än tidigare, som etablerar revir under hösten och vintern. Antalet revir är störst i början av vintern, innan vinterförhållandena höjer dödligheten, säger specialforskare Samu Mäntyniemi.
Viltcentralen hoppas att rapporten lugnar ner den polariserade vargdebatten
Traditionellt har jägarna och miljöaktivisterna haft vitt skilda åsikter om vargstammens storlek och behovet av skydd. Enligt många jägare är det i dagsläget omöjligt att jaga med hund i närheten av ett vargrevir. De hoppas att vargjakt skulle tillåtas i syftet att reglera populationen.
Finlands viltcentrals administrativa chef Sauli Härkönen hoppas att populationsberäkningsrapporten lugnar ner den inflammerade diskussionen som uppstått kring vargen.
– Jag hoppas att så många som möjligt bekantar sig med Naturresursinstitutets omfattande analys, där man redogör för materialet och hur vargbeståndet kartläggs, säger Härkönen till Yle Uutiset.
– Vargbeståndet är på uppgång, vilket också varit målet för vargstammens förvaltningsplan. Det här understryker å sin sida behovet av samarbete och tilliten mellan de olika parter som berörs, eftersom vargdebatten inte ser ut att tystna, säger han.
Under den senaste tiden har myndigheterna inte beviljat undantagslov för att skjuta varg som tidigare, och arbetet för att minska tjuvjakt på varg har gett resultat.
Därför anser Naturskyddsförbundet det vara väntat att stammen ökat.
– Nu lönar det sig att satsa på utvecklandet av bättre samlevnad mellan människan och vargen, vilket exempelvis är syftet med projektet VargLIFE, säger Tapani Veistola vid förbundet till Yle Uutiset.
Finlands Jägarförbund: Risk för vargkonflikt i höst
Enligt förvaltningsplanen för vargstammen är gränsen för en livskraftig vargstam 25 fortplantningsdugliga vargpar.
Eftersom vargstammen nu uppskattas ha vuxit med en fjärdedel, ger utvecklingen enligt Finlands Jägarförbund orsak att börja förbereda jakt i förvaltningssyfte.
– Uppskattningen om 30 flockar överstiger tydligt minimiantalet djur som krävs för en livskraftig population, konstaterar ordförande Tuomas Hallenberg till Yle Uutiset.
Jord- och skogsbruksministeriet jobbar som bäst på att utreda förutsättningar och målsättningar för eventuell vargjakt som en del av förvaltningsplanen.
Enligt Jägarförbundet ökar risken för vargrelaterade konflikter hela tiden. Förbundet ser att den mest akuta frågan vore att förbättra omständigheterna kring jakt med hund och trygga den finländska jaktkulturen.
– Vi har fått mycket feedback kring vargstammens tillväxt. Tyvärr har jägarna inte längre tillgång till lokaliseringsdata för att följa med vargarnas rörelser. Det finns risk för att vi kommer att se vargkonflikter i höst, säger verksamhetsledare Jaakko Silpola.
Texten uppdaterad kl 14:55 med kommentarer från Finlands viltcentral, Naturskyddsförbundet och Finlands Jägarförbund.