Anställda vid Vasa centralsjukhus har fått testa på mobilappen Ketju som ska spåra coronavirusinfektioner. Testpersonerna är nöjda med appen, men utveckling behövs ännu. Det finns en konflikt mellan integritetsskyddet och funktionaliteten.
Det var i maj som pilotförsöket med Ketju inleddes och 33 anställda vid akutpolikliniken vid Vasa centralsjukhus laddade ner testversionen till sina telefoner.
Syftet var att se hur appen kan spåra coronafall.
Under testperioden gjorde man en simulation där fyra av testpersonerna hade smittats av coronaviruset.
En av de fyra som simulerades ha fått smittan var avdelningsskötare Tarja Makkonen.
- Det var lätt att ladda ner appen. Jag hade telefonen i min ficka när jag var på jobbet och bokförde samtidigt manuellt jämförelseuppgifter över de kontakter som jag hade med de andra som deltog i pilotförsöket, säger Makkonen i ett pressmeddelande.
De av Makkonens kolleger som hade varit i närheten av hennes telefon under en viss bestämd tid fick ett meddelande att de utsatts för en coronavirusinfektion.
Anonymiteten försvårar smittspårningen
Appen använder sig av Bluetooth-teknik och försöket visar att den tekniken ännu måste justeras och optimeras för att den mer tillförlitligt ska kunna registrera möten mellan människor.
Ett annat problem var att det var omöjligt att koppla ihop vem som träffat vem, eftersom användarna av appen förblir anonyma.
Användarna som exponerats för smitta får ett meddelande som har ungefär en dags exakthet. Enligt pressmeddelandet kan en läkare inte sätta en användare i officiell karantän utan mer detaljerade uppgifter.
Istället är det upp till användaren att självmant få sig testad eller sätta sig själv i frivillig karantän.
Tre olika modeller
Den modell Ketju-appen använde sig av kallas den distribuerade modellen. Kort kan man konstatera att det är den modell där användaren förblir mest anonym.
Det finns två andra modeller: den centrerade och en hybridmodell.
I den centrerade ger användaren ut sitt telefonnummer i samband med att hen laddar ner appen.
I hybridmodellen kan användaren hålla sig anonym eller välja att ge sitt telefonnummer till myndigheterna vid en eventuell exponering.
Säkerheten väcker frågor
Utvecklandet av corona-appar har väckt kritik på flera håll i världen. Till exempel i Norge valde man att skrota hela projektet på grund av problem med integritetsskyddet.
Risken finns att datan kan hamna i fel händer.
Sampsa Kuronen på IT-företaget Reaktor, som tagit fram appen i fråga, säger att integritetsskyddet var väldigt viktigt under hela projektets gång.
- Därför var Fraktal med och vi konsulterade också Cybersäkerhetscentret, säger Kuronen.
Fraktal är ett företag inom cybersäkerhet.
Kuronen konstaterar att den nu använda distribuerade modellen inte ger värst mycket hjälp när det gäller att manuellt kartlägga smittkedjorna.
- För det borde man veta vem som exponerats, som i den så kallade hybrid-modellen, säger Kuronen.
Det finns alltså en konflikt mellan integritetsskyddet och funktionaliteten?
- Man måste ju göra kompromisser och det får myndigheterna fatta beslut om. Men vårt test använde sig av den mest skyddade modellen.
Viktig information på kort tid
Utvecklingen av en nationell spårningsapp fortsätter och datadirektör Pia Wik, som samordnade projektet vid centralsjukhuset, säger att det var en glädje att medverka i projektet.
- Vi är nöjda att man på så kort tid lyckades få fram viktig information som är till nytta för dem som ska ta fram en nationell spårningsapplikation, säger Wik.
Men även hon konstaterar svårigheterna med den distribuerade modellen.
- Anonymiteten är stark. Men myndigheterna får inga uppgifter om vem som har blivit smittad. Det är upp till den som blivit utsatt att själv kontakta hälsovårdsmyndigheterna, säger Wik.
Täckningen måste vara minst 60 procent?
En siffra på 60 procent av befolkningen har nämnts, för att en app ska ge någon större nytta.
Hur många borde använda appen för att den ska vara effektiv, Sampsa Kuronen?
- Det är ju myndigheternas beslut, men personligen ser jag det så att om vi ens får en smittkedja bruten så har appen varit till nytta.
Annat företag tar över
Projektresultatet har offentliggjorts och kan fritt användas och koden för appen finns som öppen källkod på GitHub.
Sampsa Kuronen på Reaktor säger att all information om projektet har getts till företaget Solita, som är det företag som tillsammans med THL ska ta fram Finlands corona-app.
Tidigare i juni gjorde Social- och hälsovårdsministeriet bedömningen att Finland har en corona-app i användning i augusti.
Appen kräver dock en ändring i lagen om smittsamma sjukdomar. Enligt Helsingin Sanomat ska den tillfälliga lagändringen träda i kraft den sista augusti och vara i kraft till den sista mars 2021.
Solita: Inga problem som i Norge
På Solita säger Sami Köykkä att tidtabellen hänger på många olika saker, som integreringen som ska göras med Folkpensionsanstalten och Omaolo-tjänsten.
Lagstiftningen påverkar givetvis också tidtabellen.
- Arbetet har börjat och vi är på god väg, säger Köykkä.
Som redan nämnts slopade Norge hela projektet på grund av frågor kring identitetsskyddet.
Köykkä säger att det inte kommer att uppstå sådana problem i Finland.
- Norges app grundade sig på ett annorlunda tillvägagångssätt och annorlunda teknik. Appen i Finland kommer inte att använda sig av GPS-lokalisering, utan av ett så kallat distribuerat DP-3T-tillvägagångssätt som garanterar ett så stort integritetsskydd som möjligt, säger Köykkä.
Artikeln uppdaterad med Sami Köykkäs kommentarer 26.6 kl. 13.15