Mera mediciner, skyddsutrustning, virustester och vaccin. Just nu är coronaläget lugnt i Finland. Men arbetet för att trygga säkerheten vid en eventuell andra våg pågår för fullt.
Antalet bekräftade coronafall i Finland är nere under tio fall per dygn. R-talet ligger under 1, och regeringen har fortsatt lätta på restriktioner.
I Finland beräknas cirka 6 700 personer ha tillfrisknat från covid-19. Det är 9 av 10 konstaterade infektionsfall. Epidemiläget är förhållandevis lugnt i nuläget.
Men ute i världen fortsätter pandemin härja. Enligt sakkunniga som intervjuats för den här artikeln är en andra epidemivåg möjlig i Finland. Åtminstone kommer mindre kluster av sjukdomen covid-19 att blossa upp.
- Vi är fortfarande mitt i en global pandemi. Även i länder där epidemin är under kontroll sker nya fall av klustersmitta. I europeiska länder går det upp och ner, säger Pasi Pohjola på Social- och hälsovårdsministeriet.
Finland är väl förberett för nya fall av covid-19. Både testningskapaciteten och smittspårningen är betydligt mer omfattande än i februari-mars, säger Pasi Pohjola, chef vid Social- och hälsovårdsministeriet.
- Också sjukvårdsdistrikten och kommunerna är bättre förberedda tack vare erfarenheterna från i våras och ändrade rutiner i verksamheten.
- Ur ett globalt perspektiv vet man dessutom mycket mera om hur viruset beter sig nu, säger Pohjola.
Finland håller fast vid: "Testa, spåra, isolera och vårda"
Sjukvårdsdistrikten, Institutet för hälsa och välfärd, Social- och hälsovårdsministeriet - alla har samma mål: att kunna hantera en ny coronaepidemi genom regeringens hybridstrategi.
Den innebär att man följer restriktioner i samhället, och satsar på att "testa, spåra, isolera och vårda".
Syftet med hybridstrategin är att förhindra att viruset sprids i samhället, trygga hälso- och sjukvårdens kapacitet inte överbelastas och att särskilt skydda personer som tillhör riskgrupper.
Pasi Pohjola poängterar att det är viktigt att restriktioner luckras upp försiktigt så att deras inverkan kan utvärderas i förhållande till smittläget i Finland.
Nedan går Svenska Yle igenom vad strategin betyder i praktiken och vad Finland lärt sig hittills under krisen.
1. Testa: Mer och bättre testande
Målet är fortsättningsvis att testa alla som misstänks ha akut coronavirusinfektion. Med hjälp av testning kan smittkällor och smittkedjor spåras och i bästa fall kan det leda till att smittspridningen kan begränsas.
I dagsläget kan 13 000 covid-19-tester tas varje dag. Det här överskrider Social- och hälsovårdsministeriets mål om en daglig testkapacitet på 10 000 prover. Det är också en rejäl ökning i jämförelse med vårens testningskapaciteten på 1 700 prover.
I nuläget är Finland ändå inte i närheten av sin maxkapacitet. Nu görs dagligen mellan 3000 och 4000 test i hela landet, enligt THL.
Själva testerna har också blivit bättre och mer pålitliga. På våren blev en del testresultat fel på grund av att man testade för tidigt eller för sent i sjukdomsförloppet. Nu kan testen göras om vid behov om symptomen stämmer in på covid-19, säger Carita Savolainen-Kopra, sakkunnig vid Institutet för hälsa och välfärds avdelning för mikrobiologi till Yle Uutiset.
Testen har blivit bättre och mer pålitliga
Sakkunnig vid Institutet för hälsa och välfärd
Men CPR-testen, som Finland i bred utsträckning använder, är inte de snabbaste. Testresultaten körs till laboratoriet en gång om dagen, så det kan gå upp till ett dygn innan den testade får sitt resultat.
Social- och hälsovårdsministeriets beredskapschef Pekka Tulokas säger att CPR-testen är för långsamma för coronatest då man får vänta på testresultatet i upp til lett dygn.
Snabbtest skulle behövas för att smidigt kunna testa till exempel resenärer på flygplatser och i hamnar.
- Snabbtesten behövs nu när det kommer fler resenärer från Europa, säger beredskapschef Pekka Tulokas vid Social- och hälsovårdsministeriet.
Å andra sidan är snabbtesterna fortfarande inte så pålitliga. Social- och hälsovårdsministeriet följer med läget, men satsar inte ännu på snabbtesten.
2. Spåra: Finland bygger upp en armé av spårare
Den första finländaren avled i covid-19 den 20 mars. Då konstaterades 70 nya sjukdomsfall per dygn i Finland.
Vid den tidpunkten fanns det i Helsingfors, där sjukdomen spreds mest, några tiotals spårare som spårade upp eventuellt smittade personer. Det var inte tillräckligt många för att snabbt hitta dem som blivit utsatta för viruset.
Nu är situationen en annan. En armé av spårare byggs upp. Om coronaepidemin tar fart igen kommer hundratals utbildade spårare att kunna rycka in.
Vid universiteten i Helsingfors, Tammerfors och Östra Finland utbildas nya coronaspårare genom en webbkurs för yrkeskunnig vårdpersonal. Över 2 000 personer har anmält sig till kurserna, och vid midsommar hade 500 jämfört kursen.
- Epidemiläget är lugnt, så det är en bra tid för den här utbildningen, säger Pekka Nuorti, som ansvarar för utbildningen vid Tammerfors universitet.
Den så kallade spårningsarmén är bara ett led i spårningsberedskapen.
Social- och hälsovårdsministeriet har även gått in för följande: ett anmälningssystem där olika aktörer kan erbjuda spårningshjälp åt kommuner och sjukvårdsdistrikt, samt kartläggning av kommunernas spårningskapacitet och -planer.
Därutöver följer myndigheterna hela tiden upp smittkedjor och att karantänbeslut förverkligas.
En app som berättar hur länge och hur nära man varit en smittbärare är under utveckling.
- När spårningsappen blir klar erbjuder den tilläggshjälp i utredningarna av smittkedjor. Men oberoende av appen behövs sakkunnigt spårningsarbete områdesvis, säger Pasi Pohjola vid Social- och hälsovårdsministeriet.
Det är viktigt att testa och spåra, annars kommer epidemin åt att spridas.
- Vi har god beredskap vad gäller ledning och material. Men om vi inte lyckas spåra kedjorna så hjälper allt det andra inte, säger beredskapschef Pekka Tulokas.
Infon om patienten löper nu smidigare inom HUS
Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS har byggt upp ett program som gör det möjligt för alla kommuner inom distriktet att följa med spårandet av en patient.
- Att få den här informationen att löpa mellan olika aktörer har tagit mycket tid, och därför är det nu viktigt att alla aktörer förbinder sig vid det nya systemet, säger Asko Järvinen, överläkare för infektionssjukdomar vid HUS.
Appen är ännu inte klar. Tekniska problem ska lösas under sommaren, tillägger Järvinen.
3. Isolera:
Skolorna redo att stänga dörrarna igen om det behövs
Regeringen är redo att övergå till distansundervisning i skolorna på hösten om närundervisningen inte kan genomföras på ett säkert sätt.
En grundlagsändring (521/2020) gör det möjligt att ordna distansundervisning utan beredskapslag. Lagarna träder i kraft den första augusti och är i kraft till årets slut.
4. Vårda: Intensivvården är bättre förberedd och Finland köar för covid-19vaccin
Vårdpersonal har utbildats för intensivvård, och sjukvårdsdistrikten är förberedda på nya covid-19-patienter.
Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS håller i gång de avdelningar där covid-19-patienter vårdas åtminstone fram till vårvintern 2021.
Fortfarande ska mera vårdpersonal utbildas inom corona- och intensivavdelningsvård. På så sätt kan vården säkras både för covid-19- och andra patienter om epidemin blir värre.
- Det är inte onödigt att utbilda personalen, för kunnandet kan komma till nytta under andra eventuella epidemier, säger överläkare och vikarierande ledande överläkare Piia Aarnisalo.
Det är också viktigt att ha tillräckligt många som kan corona-och intensivvårdsavdelningen, för att personalen ska kunna ha sin årliga semester.
Alla väntar på vaccinet
Finland har anmält sig med i internationella samarbeten för att beställa vaccin, både inom EU och internationellt.
- Det är inte bindande, men det betyder att vi anmält oss till att vara med när man tillsammans skaffar vaccinet, säger Jari Keinänen, chef inom avdelningen för säkerhet och hälsa vid Social- och hälsovårdsministeriet.
Det är många som vill ha vaccinet, kampen lär bli hård. En del länder har valt vägen att ta fram vaccin på egen hand, men Finland gör det alltså i samarbete med andra länder.
Vi får vaccinet tidigast nästa år, säger Keinänen.
Sist men inte minst: Fortsätt skydda dig själv och andra
Att alla tvättar händerna ofta är fortfarande ett effektivt skydd mot spridning av coronaviruset.
Därtill ska vårdpersonalen skydda sig själva och patienterna genom skyddsutrustning såsom ansiktsskydd och skyddsrockar.
Enligt social- och hälsovårdsministeriet tillverkas det i Finland 22 000 – 56 000 andningsskydd av FFP2 ja FFP3 -nivå. Skyddskläder tillverkas 55 000 – 180 000 stycken per dygn. Men mer kan behövas.
- Det är inte tillräckligt om smittan sprider sig som den gjorde på våren, säger specialsakkunning på Social och hälsovårdsministeriet Lasse Ilkka till finska Yle.
– Till exempel gick det som mest åt närmare över en miljon kirurgiska ansiktsskydd per dygn på våren, säger Ilkka.
Strävan är att öka produktionen av inhemsk skyddsutrustning. Försörjningsberedskapscentralen, sjukvårdsdistrikten, kommunerna och privata serviceproducenter beställer gärna inhemskt.
Det gäller bara att få CE-certifikat på de inhemska produkterna, alltså stämpel på tillräckligt god kvalitet. Undantagsvis har skydd nu kunnat tillverkas utan certifikatet, men från och med i höst behövs CE-märkning bland annat för att försäkra att produkterna håller lagring.
Utrustningen lagras så att Finland har ett lager att ta från om epidemin bryter ut igen eller om det blir störningar på den internationella marknaden.
- Vi har haft ett gott samarbete med avtalsleverantörer och även öppnat nya upphandlingskedjor. Till exempel har vi haft lyckade förhandlingar med finska tillverkare för att starta och öka den inhemska produktionen av skyddsutrustning, säger Mika Päivärinta, teknisk chef på HUS.
Finland utvärderar hela tiden hur mycket skyddsutrustning, mediciner, medicinsk utrustning såsom monitorer, som behövs.
Det är en balansgång mellan att ha tillgång till och att lagra på ett smart sätt. Att bara fylla lagern med sådant som inte behövs och som dessutom föråldras blir för dyrt.
- Om en maskin har ett batteri som håller till exempel sex år, och den inte behövs, kan man sälja den efter tre år till den globala marknaden eller skicka det vidare inom biståndsarbete, säger Pekka Tulokas på Social- och hälsovårdsministeriet.
För att svara på det här utvecklar man också nordiska lager genom samarbete mellan länderna.
Köerna för annat än covid-19 återgår till det normala
Coronavåren förde med sig många annullerade läkartider för icke-brådskande vård.
- Det är viktigt att man söker sig till vård då man behöver det, och håller fast vid avtalade besök, säger Piia Aarnisalo, överläkare på HUS.
På HUS håller jourens patientmängder på att återgå till det normala. I och för sig är sommaren alltid en lugnare period.
THL uppmuntrar patienter att söka sig till vård, och uppger att det är tryggt att besöka hälsovårdscentralen eftersom verksamheten omorganiserats så att klienterna skyddas mot coronavirussmitta.
Statens gemensamma telefonrådgivning för coronaviruset fungerar vardagar kl. 8–21 och lördagar kl. 9–15. Misstänker man att man har coronasymptom ska man fylla i en bedömning på webben via tjänsten omaolo.fi.