USA skärper ytterligare tonen mot Kina i den långa tvisten om de kinesiska territoriella kraven i Sydkinesiska havet.
USA:s utrikesminister Mike Pompeo kallar Kinas krav för ”totalt lagstridiga” och anklagar Kina för att försöka skapa ett maritimt imperium.
– Världen kommer inte att tillåta att Kina behandlar Sydkinesiska havet som sitt maritima imperium, sa Pompeo.
Kina svarar med att anklaga USA för att undergräva fred och stabilitet i regionen och påpekar att USA inte är part i tvisten mellan Kina och en rad grannländer.
Lång territorialtvist
Kina har utvidgat sin kontroll i Sydkinesiska havet genom att bygga en rad militärbaser på konstgjorda öar.
Tvisten gäller två ögrupper, Spratleyöarna och Paracelöarna. Öarna ligger i ett område där också Brunei, Malaysia, Filippinerna och Vietnam har territoriella anspråk.
Ögrupperna ligger vid viktiga farleder och omges av rika fiskevatten. Det finns sannolikt också stora gas- och oljefyndigheter i området.
För fyra år sedan slog en internationell tribunal i Haag fast att Kinas territoriella krav är ogrundade. Men Kina har vägrat erkänna beslutet.
USA har tidigare krävt att territorialtvisterna ska lösas genom en FN-ledd medlingsprocess.
Därför medför Popmpeos uttalande en klar ändring av den amerikanska politiken, säger forskaren Zhu Feng vid universitet i Nanjing.
– USA brukade inte tidigare uttala sig om territorialfrågor i Sydkinesiska havet eftersom landet inte är part i tvisten. Men nu har landet tagit klar ställning i frågan. Det kommer att skapa mer instabilitet och spänningar, säger Zhu.
Försämrade relationer
Pompeos uttalande kommer i ett läge då relationerna mellan USA och Kina är kyliga sedan tidigare.
Länderna tvistar sedan tidigare om coronapandemin, mänskliga rättigheter, Hongkong och handelsfrågor.
Förra veckan höll både USA och Kina militärmanövrar i Sydkinesiska havet, vilket ytterligare höjde spänningarna mellan länderna.
Valkampanj eller logisk fortsättning?
Det skärpta amerikanska tonläget kan ses som en del av president Donald Trumps kampanj inför höstens presidentval.
Trumps kampanj vill gärna visa upp en hård Kinapolitik för väljarna och samtidigt Demokraternas presumtiva kandidat ex-vicepresident Joe Biden som svag och undfallen mot makthavarna i Peking.
Men den ökade konfrontationen samstämmer också med den Kinapolitik som Trump fört under hela sin mandatperiod. Trump vill se en omvärdering av relationerna till Kina, främst i handelsfrågor men också när det gäller inflytande i Asien.
Passar Kina
Ordkriget verkar också passa Kina. President Xi Jinping för, liksom Trump, en nationalistisk politik och Kina har under den senaste tiden visat att landet inte bryr sig speciellt mycket om vad omvärlden anser.
Kina har under våren och sommaren snabbinfört nya restriktiva säkerhetslagar i Hongkong och drabbat samman med indiska styrkor i Galwandalen i Himalaya.
Förföljelserna mot uigurbefolkningen i Xinjiang fortsätter också trots protester och sanktionsbeslut.
På måndagen beslutade Kina att införa sanktioner mot en rad republikanska senatorer. Det var i sin tur ett svar på att USA infört sanktioner mot en rad kinesiska beslutsfattare på grund av läget i Xinjiang.
Kina strävar samtidigt efter att skuffa fram sina positioner både regionalt och globalt. Och det betyder att USA tvingas att reagera på ett sätt eller annat och landet inte vill förlora sin ställning som supermakt.
– Kina skuffar fram på alla fronter. Jag oroar mig för att dammen kommer att brista någonstans. Det här förloppet kommer att hamna utom kontroll, sade en anonym tidigare amerikansk säkerhetskälla till FP.
Källor: AP, AFP, BBC, FP