Jordbrukets utsläpp av växthusgaser kan minskas med nästan 40 procent till år 2050 utan att produktionen minskar. Det visar den klimatvägkarta som publicerades på onsdagen. Nu måste vi precisera de rätta åtgärderna, säger mjölkbonden Bjarne Mara.
Bjarne Mara driver en gård med ekologiska mjölkkor i Korsholm. För honom bjöd rapporten inte på några större överraskningar.
– Vi har känt till vilka de stora utmaningarna är, säger han.
Klimatvägkartan har gjorts upp av Naturresursinstitutet Luke på uppdrag av Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK och Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC. Rapporten ska hjälpa till att nå Finlands klimatmålsättningar.
– Det är ett gediget arbete, konstaterar Mara.
Han berättar att jordbrukens utsläpp beror på flera saker. Utöver oljan som används i traktorer bidrar även bland annat gödsling, vattenhushållning och typen av odlingsmark till utsläppen.
– Det måste forskas mer och vi måste lära oss mer om det.
Mara säger att utredningen sätter fingret på de stora frågorna när det gäller jordbruk och klimatpåverkan.
– Nu måste vi börja jobba med att precisera de rätta åtgärderna.
Mer än bara enskilda åtgärder
Enligt klimatvägkartan kan man minska utsläppen av växthusgaser inom jordbruket med knappt 30 procent till 2035 och med nästan 40 procent till 2050. Det här ska vara möjligt utan att minska produktionen.
Merparten av det finländska jordbrukets växthusutsläpp kommer från torvjordar. Enligt klimatvägkartan kan man minska på utsläppen bland annat genom att minska på odlingen av ettåriga växter. Kontrollerad dränering nämns också som ett sätt att påverka utsläppen.
Mara säger att det inte nödvändigtvis är fråga endast om enskilda åtgärder, utan en del av utvecklingen i samhället. Som exempel nämner han människors val i fråga om vad man äter.
– Vi har ett stort pussel där vi kan använda bitarna på lite olika sätt.
Mara konstaterar också att även om fossila bränslen är grunden för klimatproblematiken utgör jordbrukets oljeförbrukning en förhållandevis liten del i sammanhanget.
– Den svåra biten är att lyckas med odlandet så att vi dels kan binda kol till marken, dels minska på de stora kolresurser som finns lagrade i våra torvmarker.
Olika frågor prioriteras
Mara säger att olika frågor prioriteras beroende på vad som är i fokus i samhällsdebatten. Två frågor som fått stort utrymme tidigare är den biologiska mångfalden och utsläppen i Östersjön.
– För tillfället är klimatet den största frågan. De flesta börjar förstå att det här är något vi behöver jobba med framöver. Jag hoppas det är något vi kan göra tillsammans, säger Mara.
Jordbruket har tidvis pekats ut som en klimatbov. Mara är orolig över riktningen som samhällsdebatten har tagit de senaste åren.
– Har man en åsikt så kan man inte lyssna på någon annan eller kolla upp saker, och det är en tragisk sak.
Mara säger att klimatvägkartan ger jordbrukarna argument i debatten. Samtidigt ger den också andra en möjlighet att läsa på innan man uttalar sig.
– Vi måste basera vår verksamhet på fakta, det finns inget annat sätt att arbeta. Vi måste grunda det på sådant som vi vet och fundera gemensamt på hur vi går framåt.