Artikeln är över 4 år gammal

Många rädda för att bli av med jobbet – coronakrisen har bidragit till att många gått med i fackförbund och a-kassor

PAM
Arbetslöshetskassor betalar ut understöd enligt lagstiftning. Karenstiden, alltså tiden som någon måste vara medlem och heltidsjobba för att få dagpenning, har förkortats från 26 till 13 veckor på grund av coronakrisen. Bild: Tiina Jutila / Yle

Ur de ruiner som är coronakrisens masspermitteringar har fackförbunden och arbetslöshetskassorna ökat i popularitet. Också unga, som vanligtvis inte intresserar sig för verksamheten, har ryckts med.

Coronakrisen har varit en stor kalldusch för många arbetstagare. Finlands största a-kassa, den allmänna arbetslöshetskassan YTK, har fått 55 000 nya medlemmar hittills i år.

Det är dubbelt så många som i fjol. Bland de nya medlemmarna sticker en grupp ut: intresset bland de unga (under 35-åringar) har ökat.

– Risken att bli av med jobbet har konkretiserats för många personer. Därför har vi fått många nya medlemmar som kanske inte skulle ha gått med i vanliga fall, säger Ilona Kangas som är kommunikationschef på YTK.

Ilona Kangas
– Vi hoppas att unga aktiverar sig och ansluter sig till kassan. Medelåldern just nu är 42 år, säger YTK:s kommunikationschef Ilona Kangas. Bild: Verna Kovanen
Allmänna arbetslöshetskassan YTK:s medlemmar enligt åldersgrupp. De största åldergrupperna är mellan 30-44.

Medlemmarna i servicefacket Pams a-kassa är i medeltal yngre än andra i a-kassor. Det beror till stor del på att unga arbetstagare ofta söker sig till servicebranschen i början av arbetslivet.

Antalet nya medlemmar har inte ökat så mycket, men ansökningarna om inkomstrelaterad dagpenning har skjutit i höjden på grund av coronakrisen. I april fick kassan 14 gånger fler ansökningar än samma tid förra året.

– Permitteringarna slog hårt mot restaurang- och hotellbranschen hårt, säger kassans direktör Ilkka Nissilä.

Ilkka Nissilä
Arbetslöshetskassorna har haft personalbrist. – Kriser visar alltid svagheter i olika system. Lagstiftningen om hur dagpenningen ska räknas kunde förenklas, säger kassadirektör Ilkka Nissilä Bild: Eeva Anundi

För att klara av den explosionsartade mängden ansökningar har a-kassan anställt mera personal och jobbat övertid. De har ändå inte sett någon större ökning i antalet medlemmar. En orsak kan vara priset.

– Speciellt unga arbetstagare borde fundera på att ansluta sig. Det här är en av de billigaste försäkringarna som finns och blir man permitterad betalar medlemskapet sig självt tillbaka, säger Nissilä.

Antalet ansökningar år 2019 var totalt 18 200. År 2020 har man hittills mottagit 40 000 ansökningar.

Studerande Christoffer Herala, 22, är aktiv inom ingenjörsförbundet Diff som har sett en trefaldig ökning i antalet medlemmar. Han är ett av deras studerandeombud, alltså en kontaktperson som finns på plats i skolan.

– Jag tycker att arbetsmarknadsärenden är viktiga och det är bra att förstå vilka problem som finns på arbetsmarknaden, säger Herala.

Under coronakrisen har några av hans studiekompisar och arbetskollegor uttryckt ånger över att de inte har hört till ett fackförbund eller en arbetslöshetskassa.

Christoffer Herala
– Många av våra medlemmar har varit oroliga, säger Diffs studeranderepresentant Christoffer Herala. Bild: Privat

– Vi har försäkringar för det mesta, men det är ingen självklarhet att vi har försäkring för vårt arbete. Därför tycker jag att det är viktigt att vara medlem i ett fackförbund, säger Christoffer Herala.

Rätten till inkomstrelaterad dagpenning är ett mycket aktuellt samtalsämne i den politiska debatten.

De åsikter som har varit med högljudda bland politiker den senaste veckan är ifall det borde vara obligatoriskt att vara medlem i ett fackförbund eller om alla borde ha rätt till dagpenning utan att vara medlem i en a-kassa.

Christoffer Herala förhåller sig aningen skeptisk till det.

– Det kan ha sina bra och dåliga sidor. Förbunden kommer antagligen att konkurrera om medlemmar vilket kan leda till sämre resurser och sämre intressebevakning, säger han.