Nederländerna hör till de mest högljudda motståndarna när det gäller att rikta ekonomiska bidrag till krisländer. Premiärminister Mark Rutte går i bräschen för en grupp sparsamma som länder som vill banta ned EU:s återhämtningsfond.
Haag
Emmanuel Macron, Giuseppe Conte, Pedro Sánchez och Charles Michel. Under de senaste dagarna har mötena med viktiga EU-ledare avlöst varandra vid premiärministerns residens i Haag.
Den liberala nederländaren har blivit ett inofficiellt språkrör för den sparsamma fyran - en grupp bestående av Nederländerna, Österrike. Sverige och Danmark - som håller hårt i plånboken i EU:s budgetförhandlingar.
Gruppen vill banta ned fondens storlek från föreslagna 750 miljarder euro. Utgångspunkten är att de krisdrabbade länderna i första hand ska stödas via lån, inte bidrag som det nu föreslås.
Samtidigt kämpar de sparsamma länderna för att behålla rabatterna på sina respektive EU-medlemsavgifter för att deras nettobidrag till EU-inte ska öka.
I ett tal till det nederländska parlamentet Haag på tisdagen tonade Rutte ned förhoppningarna om en snar kompromiss mellan EU-länderna.
- Jag ser dystert på förutsättningarna att enas på fredag och lördag.
Majoritet stöder njugg inställning till krisfond
Opinionsmätningarna visar att en majoritet av väljarna stöder Ruttes hårda linje i EU-frågor.
- Förstås måste man stöda varandra. Men det är också rimligt
att kräva något i gengäld, säger Mike Burghardt som är invånare i Haag.
Burghardt hänvisar till att Nederländerna skött sin ekonomi väl under de senaste åren och att det också måste märkas i förhandlingarna med de andra EU-länderna. Jacqueline Beulink håller med.
- Det är viktigt att Rutte sätter gränser till diskussionen. Det handlar inte enbart om vem som fyller fickorna med pengar utan om att alla tar sitt ansvar för pengarna och för den politik som förs, säger Beulink.
Den kritiska inställningen till inkomstöverföringar förenar generationer.
Sparsamheten har långa anor
Sparsamheten sitter djupt rotad i Nederländernas kalvinistiska historia säger Hielke Onnink som är ordförande för den kristdemokratiska ungdomsorganisationen CDJA.
- I samband med finanskrisen för tio år sedan måste Nederländerna spara mycket. Nu är landet finansiellt stabilt. Vi kan ta oss ur krisen på egen hand, säger Onnink.
Onnink betonar att Nederländerna är ett öppet land med en positiv inställning till EU.
Det här gäller i synnerhet de unga som har möjlighet att resa, studera och arbeta utomlands tack vare den fria rörligheten.
Samtidigt påpekar han att solidariteten och samarbetet inom EU måste gå båda vägarna.
- Det vore viktigt att förstå att överenskommelsen inte enbart kan vara bra för Sydeuropa. Den måste också vara det för Nordeuropa.
Är den sparsamma fyran en vinnande koalition?
Alla är ändå inte nöjda med regeringen Ruttes EU-politik. Parlamentets rödgröna grupp befarar att man förlorar mer än man vinner på att motsätta sig gemensamma europeiska lösningar.
- Vår premiärminister beaktar inte att också Nederländerna -
påverkas negativt om det går dåligt i Italien, Spanien, Grekland och Portugal, säger Bram van Ojik som är parlamentsledamot för GroenLinks.
van Ojik beklagar att de sydeuropeiska länderna ofta framställs i dålig dager i den politiska debatten i Nederländerna.
- Tanken om en tudelning mellan sparsamma nordeuropéer -
och slösaktiga sydeuropéer stämmer inte. Det är en karikatyr.