Artikeln är över 4 år gammal

Ny studie bekräftar yrkesfiskarnas iakttagelser - skarven har en stor inverkan på abborrbeståndet i häckningsområdet

Skarvar på en klippö.
Bild: Raimo Rosholm

Skarven har en stor inverkan på abborrbeståndet i fågelns häckningsområde. Enligt en färsk studie som genomfördes i Kvarken kan yrkesfiskarnas abborrfångster minska med 32-67 procent i områden där skarven häckar.

Det är första gången som skarvens inverkan på lokala fiskbestånd undersökts i Finland. Studien genomfördes av Naturresursinstitutet och Jyväskylä universitet.

- Ur yrkesfiskets synpunkt talar vi om en rätt så stor negativ inverkan, säger forskare Lauri Veneranta från Naturresursinstitutet.

Undersökningen inleddes eftersom det förekommit motstridiga uppgifter om skarvens inverkan på fiskbestånd i Finland.

2000 abborrar märktes

Studien genomfördes i praktiken genom att 2 000 abborrar fångades utanför Vasa 2018 och efter att de märkts med elektroniska fiskmärken släpptes fiskarna ut i havet igen.

Skarvar i Kantlax, Munsala
Bild: YLE/Jan Jacobson

Senare på hösten genomsöktes skarvbon i Kvarkenområdet med hjälp av specialutrustning. Forskarna hittade rester av 179 märkta abborrar i skarvbon, och på basen av det kunde forskarna göra en uppskattning på hur skarvens närvaro påverkar abborbeståndet i området.

Enligt Veneranta föredrar skarven abborrar istället för mörtfiskar eftersom den har lättare att fånga abborrar.

150 000 kilo fisk på en månad

Skarven föredrar cirka 10-25 centimeter stora abborrar och eftersom det tar tid för abborren att uppnå sådana storlekar har fågeln en förhållandevis stor inverkan på abborrfångster under en längre tidsperiod.

Enligt forskarna var resultatet av studien överraskande men i linje med det som yrkesfiskarna redan länge påtalat. Skarvens närvaro bidrar också till att abborrarna sprids ut på ett större område och gömmer sig bland vegetationen vilket försvårar nätfisket.

Ahven kalahaavissa
Bild: Arja Lento

I området som ingick i studien har man räknat cirka 3 000 skarvbon det vill säga ungefär 10 000 fåglar. Skarven äter cirka 500 gram fisk dagligen vilket skulle innebära att 10 000 fåglar äter 150 000 kilo fisk på en månad.

Enligt Veneranta kunde forskningsresultatet användas som utgångspunkt då man diskuterar skarvpolitiken i Finland.

- Det är ett politiskt beslut som avgör var gränsen går för hur mycket skador som skarven tillåts ge upphov till. Ur yrkesfiskets synpunkt handlar det mest om var skarven häckar. I viktiga fiskeområden kommer skarvens häckning att leda till problem.

Forskningsresultatet publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Marine Science.

Texten är en översättning Yle Uutisets artikel "Tutkimus osoittaa sen, minkä kalastajat jo tiesivät: merimetson pesimäalueella ahvensaalis voi jäädä jopa puoleen tavanomaisesta" skriven av Sebastian Björklund och översatt av Niclas Lundqvist.