Opinionsmätningar som avlöser varandra är en självklar del av det amerikanska presidentvalsrörelsen. Ju närmare valet vi kommer, desto intressantare blir opinionsläget.
Innan vi analyserar siffrorna bakom kampen mellan Donald Trump och Joe Biden finns det ändå skäl att tangera frågan som dök upp i det förra presidentvalet.
Hade inte alla gallupar fel, när de misslyckades förutspå Trumps överraskande seger mot Hillary Clinton år 2016?
Det är bara en halvsanning menar statsvetarprofessorn Eric Heberlig vid University of North Carolina.
- Dagarna före valet 2016 ledde Hillary Clinton med ungefär fyra procentenheter i de nationella mätningarna där felmarginal var kring fyra procentenheter. Hon fick slutligen ungefär två procentenheter fler röster än Trump i hela landet. Det föll alltså inom felmarginalen.
Galluparna förutspådde alltså helt riktigt att Hillary Clinton skulle få fler röster än Trump nationellt - och det fick hon.
Men på delstatsnivå gick det annorlunda.
Stödet för Trump bland vita lågutbildade väljare underskattades
- Delstatsmätningarna var fel ute, särskilt i Pennsylvania, Michigan och Wisconsin där Hillary Clinton inför valdagen såg ut att ha en ledning bortom felmarginalen, säger Heberlig.
Som bekant vann Trump knappt i ovannämnda tre delstater. Det räckte till seger i det amerikanska valsystemet som bygger på elektorer och "vinnaren tar allt-principen".
Personer med lägre utbildning deltar mer sällan i opinionsundersökningar
Senare analyser har kommit fram till att gallupar på delstatsnivå bland annat underskattade stödet för Trump bland vita lågutbildade väljare.
Det berodde mycket på att personer med lägre utbildning mer sällan deltar i gallupundersökningar.
Inför presidentvalet 2020 tror Heberlig att opinionsundersökare lärt sig av sina misstag.
- Nu viktar man mätningarna bättre utifrån utbildningsnivå. Det betyder i praktiken att man starkare betonar gallupsvar som ges av väljare som till exempel saknar högre utbildning.
Gallupmakarnas självrannsakan efter 2016 har också lett till andra justeringar, menar Heberlig. De är mer tillförlitliga nu än för fyra år sedan tror han.
- Man riktar mer in sig på registrerade väljare så långt det går, människor som faktiskt kommer att rösta i valet. Ett problem tidigare har varit att man inte lyckats sålla bort tillräckligt många svar från människor som säger sig rösta men som ändå låter ändå bli att göra det på valdagen.
Biden håller ledningen - också i vågmästarstater
Partikonventen har inte påverkat opinionsmätningarna, och Joe Biden håller sin ledning.
Färska ska opinionsundersökningar från början av veckan visar att Joe Biden i genomsnitt har ett försprång på ungefär sju procentenheter till Trump nationellt.
Biden har fortfarande en ledning också i de viktigaste vågmästardelstaterna men marginalen är mindre.
Det tyder på att demokraternas och republikanernas respektive partikonvent de föregående veckorna inte påverkat opinionsläget nämnvärt.
Trumps popularitetssiffror har varit stabila under nästan hela presidentperioden. Det är ovanligt för en sittande president
Eric Heberlig, professor i statsvetenskap
Eric Heberlig påpekar att Trumps popularitetssiffror varit stabila under nästan hela presidentperioden. Det är ovanligt för en sittande president.
- Människor har en tydlig åsikt om Trump, antingen för eller emot och ny information verkar inte ändra på attityderna nämnvärt.
Tidigare presidenter har sett sina popularitetssiffror fluktuera i takt med ekonomin. När ekonomin gått bra, har förtroendet för presidenten ökat och vice versa.
Men för Trumps del har sambandet inte gällt.
- Varken ekonomin eller andra yttre händelser har påverkat Trumps popularitet. Coronakrisen och George Floyd-protesterna har gjort att förtroendet för Trump sjunkit en aning. Men det sjönk mindre än vad jag förväntade mig med tanke den samhälleliga betydelse som båda händelserna haft.
“Dolt Trumpstöd” en x-faktor i presidentvalet?
Med två månader till valet förutspår siffrorna alltså en seger för Joe Biden.
Men vissa varnar för ett "dolt Trumpunderstöd" som galluparna inte lyckas fånga upp.
Det bygger på antagandet om att vissa Trumpsupportrar inte svarar ärligt i opinionsundersökningarna. De misstror ofta medier och “etablissemanget” så varför skulle de vilja samarbeta när de blir uppringda av undersökningsföretagen?
Heberlig är skeptisk.
- Jag har inte sett belägg för fenomenet vare sig nu eller 2016. Det är mer sannolikt att folk inte alls deltar i en gallup än att de medvetet skulle svara oärligt.
Det är också därför man ger mätningar olika vikt, påpekar Heberlig.
Det betyder i praktiken att opinionsundersökare vet att väljare med vissa demografiska egenskaper, till exempel en lägre utbildningsnivå, tenderar att oftare låta bli att svara i undersökningarna.
Därför ges de svar som fås in från från nämnda grupper en högre vikt i galluparna.
- Det bygger förstås på antagandet om att personer som ingår i en och samma demografiska grupp, till exempel vita väljare utan högre utbildning, kan ha snarlika attityder.
The Economist ger Biden en chans på 86 procent att segra just nu: “De flesta har redan sin åsikt om Trump cementerad”
De mest drivna sifferguruerna på universiteten och politikredaktionerna nöjer sig inte med att beta igenom gallupar.
De producerar egna sofistikerade analysverktyg som räknar ut sannolikheten för hur det ska gå i själva valet.
Elliot Morris är analytiker och datajournalist på tidningen The Economist.
Tillsammans med tre andra personer har han utvecklat tidningens analysmodell
När Svenska Yle ringer upp Morris, några dagar in i september, ger verktyget Biden en vinstchans på 86 procent i presidentvalet mot Trump.
Det är en hög siffra.
- Vi utgår lite förenklat ifrån att Biden med stor sannolikhet vinner om de flesta väljare röstar enligt sin nuvarande avsikt. De flesta amerikaner har redan sin åsikt om Trump cementerad och Bidens ledning har i själva verket varit ganska stabil sedan mars i år, säger Morris.
Riktigt så enkelt är det ändå inte att framställa en prognos.
Bakom prognosen finns ett komplicerat analysarbete, berättar Morris.
Faktorer som “matas in i modellen” är till exempel tidigare valresultat, presidentens popularitetssiffror, samhällsekonomiska parametrar, delstaternas säregenskaper och gallupmetoder.
Sedan görs en rad matematiska justeringar och slutligen landar man på en prognos som uttrycks som en procentuell vinstchans.
Modellen uppdateras dagligen med ny information.
- Ju närmare valet vi kommer, desto tyngre väger opinionsmätningarna i prognosen.
Men hur är det då med yttre faktorer i samband med valet? Beaktar modellen faktorer som till exempel postväsendets förmåga att hantera en stor mängd förhandsröster under en pågående pandemi? Eller risken för yttre valpåverkan?
- Dylika yttre faktorer är svåra att att väga in när man framställer en matematisk prognos, konstaterar Morris.
- Vi utgår ifrån en viss osäkerhet men nog ifrån att alla röster blir räknade och att människor huvudsakligen röstar enligt den avsikt de uttrycker i gallupar.
Vadslagningsmarknaderna förutspår en jämn kamp - opinionsgurun Nate Silver håller Biden som favorit till 70 procent just nu
På annat håll hittar man prognoser som förutspår en betydligt jämnare kamp mellan Trump och Biden.
Datajournalistsajten Fivethirtyeight har en egen prognos som uppdateras dagligen. När det här skrivs ger sajten Biden en segerchans på strax under 70 procent.
Sidan drivs av opinionsgurun Nate Silver som blev världskändis efter att ha förutspått resultatet rätt i alla delstater i presidentvalen 2008 och 2012.
På valdagen år 2016 gav Silver och Fivethirtyeight Trump en chans på ungefär 30 procent till seger mot Clinton. De var en högre notering än nästan någon annan kom med då.
Vadslagningsmarknaden anser att kampen är jämn just nu, då en insats på såväl Biden som Trump betalar tillbaka strax under två gånger pengarna.
Varför så stora skillnader i prognoserna?
- Jag tror att vadslagningsmarknaderna väger in mer osäkerhet, som till exempel frågetecknen kring postens förutsättningar eller andra yttre faktorer som vi inte beaktar, konstaterar Morris.
När det gäller Fivethirtyeight och Nate Silver blir Morris mer fundersam.
- Deras modell beaktar inte till exempel president Trumps popularitetssiffror på samma sätt som vi gör. Men i övrigt tycker jag att det är besynnerligt att de landar på en så låg sannolikhet, säger Morris och betonar att inga prognoser är perfekta.
Om valkampen är tuff mellan kandidaterna så kan det stundvis också hetta till mellan analytikerna.
Både Elliot Morris och Nate Silver har redan hunnit föra några orddueller på Twitter om vem som har den mest realistiska valprognosen.
Lyssna på serien USA och Trump - mot valet 2020
Här om Trumps retoriska stil i 6 punkter
Och här om Joe Biden och vad som kan vara hans nackdelar i valet
