Västanfjärdsbon Helga Rajala samlar in uppgifter om bomärken i Åboland. Rajala använder materialet för att göra en bok om bomärken i Åboland.
Ett bomärke användes på samma sätt som en namnteckning. Bomärket ritades ofta in på föremål för att markera vilken gård som ägde föremålet.
- Jag började fundera på varför det finns bomärken i gamla kyrkor och ringde till Göran Dahl på Åland. Då jag träffade honom, märkte jag att han hade en massa material om bomärken i Åboland. Då bestämde jag mig för att göra en bok om bomärken i Åboland tillsammans med honom, säger Rajala.
Bomärkesforskaren Göran Dahl har redan tidigare gett ut en bok om bomärken på Åland. I den åboländska boken kommer Dahl att skriva texten och Rajala sammanställer boken.
Rajalas arbete består av att renskriva alla texter och att renrita märkena. Nu åker hon runt till gårdar vars bomärken de är lite osäkra på, för att titta närmare på de inskurna bomärkena. Den här veckan har Rajala besökt bland annat Korpo, Nagu och Houtskär.
Viktigt att det görs nu
På Bertel Holméns gård i Wattkast i Korpo, tittar Rajala på flera gamla föremål, där bomärket är inristat.
- Det var viktigt förr, då man inte kunde läsa och skriva. Det här var ju inget man tänkte på då man var barn, men nu är det intressant, säger Holmén.
Holmén har hittat bomärken och årtal på flera av gårdens föremål. Alla föremål vet han inte vad de använts till, men årtalet visar att de kommer från 1700-talet.
- Jag tycker det är viktigt för samhället att ta tillvara de här gamla bomärkena. Det är på tiden att man gör det här arbetet, det faller i glömska mer och mer, säger Holmén.
Bomärke som stämpel
Rajala har under veckan hittat både bomärken och trodmärken. Bomärken användes för att märka sina saker och för att skriva under handlingar. Eftersom man ofta lånade ut sina saker i samband med fester, var det viktigt att de var märkta. Trodmärken är en enklare form av bomärken som användes exempelvis på gärsgårdar.
På Klemets gård i Korpo har Rajala hittat både bomärken och trodmärken. Linnéa Walldén kommer att ta över gården från sina föräldrar så småningom.
- Min mamma har gjort en stämpel av gårdens bomärke, för S:t Olofs sjöled. De pilgrimer som övernattar på gården kan få en stämpel i sitt pilgrimspass, säger Linnéa Walldén.
Även om gården har bomärken och trodmärken inristade i flera föremål, är det inget som Walldén tänkt på då hon växte upp på gården.
- Det är intressant och väcker intresset för att ta reda på mera. Jag ser verkligen framemot boken, säger Walldén.
De som har bomärken på sina gårdar kan ta kontakt med Helga Rajala. Man hittar henne via Facebook eller genom att kontakta redaktören eller någon av de gårdar hon besökt.
- Jag söker sådana bomärken som är inristade med kniv. Bomärkena kan till exempel finnas på gamla fiskeredskap, tunnor, verktyg eller på en brödnagg, så titta gärna på era gamla föremål, säger Rajala.
Boken om bomärken i Åboland kommer ut hösten 2021.