Artikeln är över 4 år gammal

EU och Kina enades om geografiska beteckningar av livsmedel: Finsk vodka och Frankenvin bland de europeiska produkter som skyddas i Kina

Xi Jinping höjer ett glas vin vid en tillställning i Peking (arkivbild)
Kinas president Xi Jinping. Arkivbild. Bild: EPA-EFE/All Over Press

Ett avtal om geografiska ursprungsmärkningar banade väg för ett videotoppmöte mellan EU:s och Kinas ledare. Samtidigt har parterna svårt att enas på många centrala punkter.

Relationen mellan EU och Kina hör till de främsta prioriteterna under Tysklands EU-ordförandeskap som pågår fram till årsskiftet.

Ursprungligen var det tänkt att EU-ledarna och medlemsländernas stats- och regeringschefer skulle ha träffat Kinas president Xi Jinping i Leipzig.

På grund av coronakrisen blev man ändå tvungen att nöja sig med ett videotoppmöte i mindre skala.

EU representerades vid mötet av kommissionsordföranden Ursula von der Leyen, Europeiska rådets ordförande Charles Michel, ordförandelandet Tysklands förbundskansler Angela Merkel samt utrikeschefen Josep Borrell och Kina av president Xi Jinping.

Före mötet offentliggjorde parterna ett avtal om samarbete kring och skydd av geografiska beteckningar.

Överenskommelsen innebär att hundra europeiska livsmedelsprodukter skyddas i Kina.

Bland de europeiska produkter som skyddas finns bland annat finsk vodka, tyskt Frankenvin, irländsk whiskey, fransk Roquefortost och italiensk parmaskinka.

På motsvarande sätt kommer hundra geografiska beteckningar på hundra kinesiska produkter - bland annat olika sorter av te och spritdrycker - att skyddas i Europa.

Samtidigt finns det många områden där parterna har svårare att enas. Vi listar fem områden där Kina och EU har svårt att komma överens:

1. Ett avtal för handel och investeringar

Trots att värdet av handeln mellan EU och Kina uppgår till närmare 600 miljarder euro så saknar parterna ett handelsavtal i dagens läge. Med andra ord följer man världshandelsorganisationen WTO:s handelsregler.

Handeln mellan EU och Kina kännetecknas av att Kinas export till EU är nästan dubbelt så stor som EU:s export till Kina. Europeiska företag har i dagens läge svårt att ta sig in på den reglerade kinesiska marknaden.

Sedan 2014 förhandlar EU-kommissionen om ett investeringsavtal med Kina som bland annat ska minska risken för diskriminering gentemot inhemska företag.

En av de springande punkterna i de pågående förhandlingarna är vilka krav parterna ställer i gengäld mot att ingå ett investeringsavtal.

- Kina måste övertyga oss om att det är värt att ha ett investeringsavtal, sa kommissionsordförande Ursula von der Leyen vid en presskonferens efter videomötet.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel betonar att Kinas växande ekonomiska makt också berättigar större krav på ömsesidighet från EU:s sida.

2. Kampen mot klimatförändringen

Kampen mot klimatförändringen är ett område där EU hoppas på ett tätt samarbete med Kina.

Man ser Kinas insatser vid klimatkonferensen i Paris som ett tecken på att landet förbundit sig vid att få ned utsläppen på sikt.

Åsikterna går ändå isär om när Kina borde börja minska sina utsläpp som fortfarande ökar.

Ursula von der Leyen. I bakgrunden EU:s och Kinas flaggor.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Bild: EPA-EFE/All Over Press

EU vill att Kina ska minska på koldioxidutsläppen från och med 2025 och att landet ska förbinda sig vid klimatneutralitet till 2060.

- Vi uppmanar Kina att vara ännu mer ambitiöst, sade rådsordföranden Charles Michel.

3. Åtgärder mot covid-19

EU-ledningen betonar att de hälsomässiga konsekvenserna av coronakrisen måste lösas på global nivå.

Kommissionsordföranden Ursula von der Leyen betonade att utmaningen inte endast består av att utveckla ett vaccin mot coronaviruset, utan också av att se till att vaccinet är tillgängligt för låg- och medelinkomstländer.

Samtidigt är det viktigt att komma underfund med orsakerna till virusutbrottet. EU uppmanar samtliga länder att samarbeta kring frågan med Världshälsoorganisationen WHO.

- Endast genom att handla kollektivt och transparent kan vi göra historia av viruset, sa Charles Michel.

4. Kampen om det digitala herraväldet

Efterhand har Kina utvecklats till en allt starkare spelare i digitala sammanhang. Kinesiska it-jätten Huawei konkurrerar med bolag som Nokia och Ericsson i utbyggnaden av snabba 5G-nätverk.

Inom EU oroar man sig över statsägda kinesiska bolags möjlighet att investera i europeisk teknologi.

Huawei P40 Pro+ älypuhelin Leica-kameralla ilman Googlen palveluja lähikuvassa, käynnistysnäyttö, Helsinki, 11.9.2020.
Kinesiska it-jätten Huawei har blivit en stor global spelare. Bild: Jari Kovalainen / Yle

EU:s utgångspunkt är att utvecklandet av nya teknologier måste vara förenligt med respekt för grundläggande värderingar.

- Vi försvarar vår vision av en fri och öppen cyberrymd, sade Charles Michel efter mötet med Xi Jinping.

EU:s sits försvaras av den dominans som amerikanska och kinesiska bolag har på den globala marknaden i förhållande till europeiska bolag.

5. Mänskliga rättigheter

De nya säkerhetslagarna i Hongkong och behandlingen av minoriteter i Kina har satt sin prägel på diskussionerna mellan EU och Kina.

Samtidigt som Kina värnar om rätten att besluta om sina egna angelägenheter betonar EU att Kina måste respektera grundläggande rättigheter.

Dagens videotoppmöte resulterade som väntat inte i några genombrott vad de mänskliga rättigheterna i Kina beträffar.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel betonade ändå att man kommer att fortsätta föra dialog med Kina.

- Samarbetet med Kina måste basera sig på vissa principer: ömsesidighet och rättvis konkurrens.

Merkel betonar att det är viktigt att samarbetet mellan Kina och EU följer de regler man kommit överens om multilateralt, trots att man representerar två olika samhällssystem.