Långdansen kring småskolorna i Hangöby fick ännu inget slut på fullmäktigemötet på tisdagen (15.9). Både den finska skolans och den svenska skolans framtid var på agendan. Förslaget var att de stängs, men politikerna valde att remittera frågan.
Förslaget var att Hangonkylän koulu skulle ha lagts ned den 1 augusti 2021 medan Hangöby skola skulle ha lagts ned den 1 augusti 2022.
I den finska skolan går knappt 20 elever medan det i den svenska skolan går 40 elever.
Lång process
Frågan om skolornas framtid var på tapeten redan i juni, men då ville politikerna inte fatta beslut i frågan eftersom föräldrarna inte hade kommit till tals.
Sedan dess har det hållits möten för föräldrarna och många Hangöbor har engagerat sig i frågan. Också gruppen Pro Hangöby skola - Hangonkylän koulu med över 500 medlemmar har aktivt engagerat sig i skolornas framtid.
Föräldrarna önskar att man utvecklar verksamheten i stället för att lägga ner den. Under våren har bland annat förslag om ett slags språkdusch i skolorna lagts fram.
Från staden har man motiverat förslaget att lägga ner skolorna bland annat med dalande elevsiffror och fastighetskostnader.
Fullmäktige valde att remittera ärendet på grund av att en del ville att man utreder andra möjligheter för skolorna som språkdusch medan andra var oroliga för hur man ska kunna flytta över eleverna till Centralskolan då man nyligen har fått besked om att det finns allvarliga fuktproblem i skolan.
Lång debatt
Ärendet var uppdelat i två skilda paragrafer. Det betydde att ärendet om Hangonkylän koulu kom upp först till behandling.
Jorma Nousiainen (SDP) föreslog att man på olika sätt utreder om man kunde utveckla skolorna och verksamheten så att man går in för språkdusch. Han föreslog olika möjligheter där man antingen behåller också den svenska byggnaden eller att man säljer den svenska byggnaden och koncentrerar verksamheten till den finska skolan.
Nousiainen ville veta vad det blir att kosta.
Han hänvisade också till att man nyligen har fått besked om att det finns problem i Centralskolan dit eleverna skulle flyttas. Det kan hända att skolorna i Hangöby behövs som lokaler när Centralskolan renoveras.
Han hänvisade också till att stadens strategiarbete är på hälft. Tanken är ju att locka mera invånare och att lägga ned skolor är inte fiffigt.
Det enda rätta nu är en remittering.
Fullmäktigedebatten pågick i en och halv timme. Om man vill skriva den korta versionen av debatten så är allting som sades egentligen redan i Nousiainens förslag.
Men det var många som ville prata och uttrycka sin oro för att Hangö inte tänker på framtiden och på att locka flera barnfamiljer till staden, att Hangö inte tar tillvara tvåspråkigheten eller att man inte beaktar det faktum att inomhusluften i Centralskolan nu plötsligt har blivit en helt öppen fråga.
Bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson höll ett långt anförande där han försvarade förslaget att lägga ner skolorna. Han kallade beslutet som tråkigt, men som ett faktum staden nu står inför.
Att renovera Hangöby skola skulle kosta 700 000 euro, sa han.
Den finska skolan Hangonkylän koulu behöver inte renoveras. Däremot kunde byggnaden användas inom småbarnspedagogiken.
Halmstadsgården kan inte användas på grund av dålig luft så barnen finns nu i inhyrda lokaler som kostar staden 95 000 per år. De här barnen kunde flytta in i Hangonkylän koulu.
Att renovera Halmstadsgården skulle kosta 2,9 miljoner euro.
Barnen från den finska skolan i Hangöby kunde flytta in i Centralskolan i Hangö utan att det behövs nya parallellklasser. Det finns plats för barnen i skolan.
På svenska sidan är barnen fler så det behövs parallellklasser i Centralskolan. Det betyder att besparingarna på personalsidan blir större på den finska sidan än på den svenska, men en nedläggning är ändå motiverad, sa Gustafsson. Besparingarna i lönerna kan röra sig på en nivå på cirka 150 000 euro per år.
Han lyfte också fram det faktum att elevantalet minskar drastiskt i Hangö och det märks rent ekonomiskt. Den totala minskningen 2019-2024 är 153 elever. Det är minskning på 20 procent.
Om fem år får Hangö en miljon mindre i statsandelar än nu på grund av minskningen av elever, sa Gustafsson.
Antalet födslar i Hangö har minskat drastiskt. Antalet födslar i år är 34 då det nu skolan finns årskurser med över 90 elever, sa Gustafsson.
Han påpekade också att det redan pågår språkduschverksamhet i Centralskolan och att det är något man satsar på.
Under kvällens lopp lyfte han också upp att skolorna i Hangö samarbetar ganska flitigt redan nu. Det finns ingen språklig konflikt, sa han.
Det var i synnerhet Marko Niemi (Obuden Sannf) som flera gånger lyfte fram att man i Hangö har språkpolitik som är negativ mot tvåspråkighet. Men det ville alltså Karl-Erik Gustafsson inte skriva under. Han menade att skolorna nog samarbetar och ser det goda i de två språken.
Niemi anklagade också tjänstemännen för att inte lyssna på föräldrarna och han kallade föräldrakvällarna för tillfällen där tjänstemännen fick hålla monologer om sina visioner.
Inomhusluften en stor fråga för många
Det som verkade vara den stora frågan för många ledamöter var att det hade kommit fram nya uppgifter om inomhusluften i Centralskolan i Hangö.
En rapport från företaget FCG pekar på att det särskilt i den östra vingen i byggnaden finns problem med fukt som sipprar in.
Den här rapporten publicerades dagen efter att Hangös stadsstyrelse hade röstat fram ett förslag om att lägga ned skolorna.
Många politiker sa att den här frågan nu väckte oro och farhågor om hur tryggt det riktigt är för barnen i skolan. Och om skolorna i Hangöby behövs som tillfälliga lokaler ifall läget är riktigt illa i Centralskolan.
Både chefen för intern service, Bengt Lindholm, och direktören för hälsoövervakningen, Katianna Kuula, hördes på mötet.
Kuula ville inte ta ställning till själva frågan, men sa att hon tycker det är en bra process när den är öppen och information ges till invånarna så här öppet.
Hon sa sig förstå att den här typen av rapporter är obehagliga att läsa, men de är ganska vanliga. Det viktiga här är att man gör processen rätt och är öppen.
Bengt Lindholm sa att han litar mycket på FCG:s kunnande och att han tror på om de säger att det går att reparera och förbättra situationen i skolan. Men det kommer ta tid.
Nu inleds arbeten i ett så kallat pilotklassrum och under den vecka skolorna har höstlov utförs ytterligare arbeten. Han kommer föreslå att pengar flyttas över från andra renoverigsobjekt till skolan i år.
Det stora problemet är isolation av så kallad siporex i byggnaden från 50-talet. Han fick en fråga om huruvida det här materialet ska bytas ut, men något svar gavs inte på mötet.
Karl-Erik Gustafsson sa för sin del att det kommer ordnas föräldramöte om ärendet i Hagaparkens skola den 7 oktober.
Urpo Hyttinen (VF) sa sig redan på våren ha tyckt att det är ett bra arrangemang att flytta barnen som tjänstemännen har föreslagit.
Han sa att han ännu dagen innan var av den åsikten, men när han nu läste rapporten om problemen i Centralskolan så blev han tveksam.
Nu tyckte han det var dags för timeout så man verkligen får veta att byggnaden kan bli trygg för barnen.
Kanske kunde skolorna då stängas hösten 2022 då man vet vad läget är. Han sa att han inte bara vill ha ytlig renovering utan verkligen ordentliga renoveringar.
Stadsstyrelsens ordförande Torbjörn Ekholm (SFP) sa att ärendet har ändrat nu sedan stadsstyrelsen behandlade frågan. "De våta siporexskivorna fanns inte på bordet då".
Han sa sig därför känna att man nu måste vänta lite med skolbesluten, som han i sig i övrigt tyckte var nödvändiga.
Många, många ville ha ordet
Aili Pääkkö (SDP) understödde Nousiainen och höll ett mycket emotionellt tal där hon sa sig tala för "de små människorna".
Att stänga skolor är inte bara att spara pengar utan det handlar också om stadens image och om barnens välmående, sa hon.
Hon undrade varför småbarnspedagogiken inte kunde flytta in i nyrenoverade Hyllis där det redan finns svensk småbarnspedagogik. I dagens läge finns där privat verksamhet, dans och balett, varför kan inte den finska småbarnspedagogiken få flytta in där, frågade hon.
Karl-Erik Gustafsson svarade med att säga att dansskolan som verkar i Hyllis visserligen är privat, men samtidigt inte. Det är den enda skolan i Hangö som erbjuder grundläggande konstundervisning och stadens samarbete med skolan är viktigt.
Han sa sig uppleva att politikerna behandlar småbarnspedagogiken ganska styvmoderligt. Man är beredd att klämma in barnen lite varstans, när det i verkligen handlar om en viktig lagstadgad rättighet för barnen med vissa krav.
Pääkkö svarade med att säga att hon tycker att dansskolan kan verka i samma byggnad som daghemmen. Det ska gå att hitta en lösning!
Varför i olika takt?
En fråga som också väckte ont blod var att den finska skolan skulle stänga ett år tidigare än den svenska skolan.
Ärendena borde behandlas under en och samma punkt på listan och skolorna ska få finnas kvar lika länge, båda två, tyckte flera politiker.
Pertti Ruuska (Sannf) sa att skolorna ännu har mycket att ge Hangöborna och han tackade Pääkkö för hennes anförande.
Han sa också att han tror det blir billigare på lång sikt att satsa på språkdusch än att lägga ner skolorna.
I ett skede av kvällen frågade han om det inte skulle vara bättre att bygga helt nytt i stället för att sätta pengar på att renovera gammalt för dyra pengar.
Visioner efterlystes
Rolf Nyström (Obundna) tyckte man borde ha visioner för framtiden om hur man kan locka flera invånare.
Han drog paralleller till Jakobstad där man redan länge har kunnat ha språkbad i skolan och där man byggt en ny byggnad för språbadsundervisning.
Han sa att Hangö ju är en badort och att man då ska satsa på bad och inte bara dusch när det gäller språken.
Karl-Erik Gustafsson poängterade att det inte är möjligt med tvåspråkiga skolor där man varvar undervisningen på olika språk. Det ska vara undervisning på ett och samma språk. Men duschverksamhet går bra.
Tom Rönnblad (SDP) tyckte Hangö "klättrar upp för trädet med baken före". Han hänvisade till att staden just har börjat jobbet med en strategi och genast fattar man beslut som inte är bra för barnfamiljer.
Han tyckte också det var fel att blanda in Halmstadsgårdens renovering i ärendet. Den renoveringen är inte aktuell, varför ta upp den i detta sammanhang.
Teemu Köppä (Gröna) efterlyste en bredare utredning om vad skolorna kunde användas till. Kanske språkdusch, kanske naturskola eller skola med idrottsinriktning. Eller en kombination.
Också stadsdirektören Denis Strandell fick frågor och han svarade med att antalet invånare i Hangö har minskat under de senaste 30 åren. Det finns ingen orsak att tro att det kommer att ändra.
Nu gäller det att flytta över resurser på service för äldre från barn och ungdom. Det är ett faktum.
Det krävs permanenta och strukturella beslut som skolnedläggningar, sa han.
Kritiken mot stadsdirektörens uttalande lät inte vänta på sig. Flera ledamöter tyckte det var fel och visionslöst av stadsdirektören att så här inför arbetet med stadens strategi välja att resignera och säga att den negativa trenden ska fortsätta.
Bland annat Jomra Nousiainen och Marko Niemi hörde till de största kritikerna.
Omröstning
Stadsfullmäktigeledamöterna verkade vara beredda att diskutera hur länge som helst, men till sist drog ordföranden Jouko Kavander (SDP) streck för diskussionen.
Nu skulle man rösta om ärendet remitteras eller om fullmäktige fortsätter behandla frågan om att lägga ner Hangonkylän koulu.
Närvarande på fullmäktigemötet var 30 ledamöter. 23 röstade för en remittering medan 7 ledamöter ville fortsätta behandla ärendet och få ett beslut om skolan stänger eller inte.
Efter beslutet om remittering togs frågan om den svenska skolan upp, Hangöby skola.
Här tyckte, åtminstone en del ledamöter, att det var fel att ärendena var under två olika paragrafer. De två skolornas öden borde behandlas under samma punkt. Frågan skulle utredas vidare.
Fullmäktige var i alla fall enigt i frågan om att också Hangöby skolas framtid nu remitterades av samma orsaker som man remitterade ödet för Hangonkylän koulu.