“Om någon icke vill arbeta, skall han icke heller äta”.
Det här citatet av Paulus hittar man i det andra Thessalonikerbrevet och visst kan man höra det eka i till exempel vissa samtida hugg mot samhällsekonomiska förslag som basinkomst.
Någon betalar alltid för sådana förmåner, anses det på högerliberalt håll och att frihet skulle komma utan direkta motprestationer gillas inte.
Man känner av inställningen då frågor om EU och dess ekonomi diskuteras: grekerna var helt enkelt lata och förtjänade inte ekonomiska räddningsåtgärder under landets skuldkris. Detsamma gäller Sydeuropa enligt samma sätt att se på saken.
Man hittar också citatet i filosofen och författaren Fredrik Långs bok Geosofi eller bilder på en utställning, i ett stycke om finländska prästen, liberala ekonomiska tänkaren och skriftställaren Anders Chydenius.
I boken spårar Lång de underliggande orsakerna till att en kapitalistisk samhällsordning kunde rota sig i de protestantiska delarna av världen.
Det finns två olika Europa, norra och södra, vars mentalitet vilar på olika upplevelser av frihet och slaveri.
Bok åt barnbarnen
Geosofi är en bok Lång riktar till sina barnbarn, skriven för att berätta vad “fafa” gjorde där han låg på sin säng och stirrade på sin dator.
Det är en bok som han skrivit på “nästan hela sitt liv” och den föregås av Ansiktet i månen, från 2016.
Lång skriver fram en utställning där han går från rum till rum, tittar in i olika epokers viktigaste idéer, och blandar dessa med personliga anekdoter.
Vandringen han gjort i de franska Cevennerna, i gränslandet mellan nord och syd, med sociologen Max Webers Den protestantiska etiken och kapitalismens anda i bagaget, är också en viktig utgångspunkt.
Webers huvudtanke var att protestantismens moral var en grogrund eller förutsättning för rationell kapitalism att växa fram. Lång tittar längre än så, mot det som innebar att protestantismen växte fram.
Det är ett sökande efter svaret på frågan om varför vi är de vi är, och hur det kommer sig att vi lever i ett ekonomiskt system som så starkt präglar våra liv.
Nords frihet, syds slaveri
Huvudpoängen i Långs bok är alltså att det finns två Europa med diametralt motsatta erfarenheter och att det här präglar mentaliteten i nord och syd.
Antikens Grekland, varifrån många europeiska ideal kommer, var en ekonomi som baserades på slaveri. De som formulerade epokens stora idéer uppfattade sig själva som fria, med rätten att bestämma om sina liv, men också upplevelsen av att man har ett individuellt öde.
De som var slavar tvingades fundera på sin egen skuld över den rådande situationen. Judendom och kristendom svarade mot den här upplevelsen.
Katolicism, menar Lång, är en sammansmältning mellan romersk maktpolitik och judiska individuella dygder, och den formulerade en “slavmoral” där underkastelse och medlidande hölls högt.
Slaven var van vid att följa herrens vilja, men hoppet om frihet och frälsning var det enda man inte kunde ta ifrån henne.
Det här är inte världens lättaste bok att förstå, men vill man förstå varför Europa är som det är, och en del av dess mentalitet och värden, lönar det sig att läsa den
Nordeuropa saknar erfarenhet av den brutala slavekonomi som kom att prägla Romarriket och har bevarat sina frihetsupplevelser i såväl kultur som mentalitet.
För protestantism, i synnerhet kalvinism, var idén om predestination av stor betydelse och den föregick av en forngermansk, fornnordisk ödestro.
Den katolska kyrkan lyckades inte etablera sig i Nordeuropa, dess dygder av underkastelse speglade inte livet här. Det lyckades protestantismen däremot göra, börjandes med Martin Luther och reformationen.
Nords svar på katolicismen, citerar Lång, var “Den saken vet vi inget om, vi har alltid varit fria...”
Asatron var förbunden med fria människor, natur, årstider och sättet man arbetade, och erfarenheten av att vara fri levde kvar.
Det hårda klimatet krävde att alla arbetade, och genom det hade också kvinnor en stark självständig ställning.
Lång berättar fint och intressant om hur en framgångsrik handel uppstod i Florens, hur man handlade med tyger, men att vinsten ofta användes till lyxkonsumtion istället för att återinvesteras i produktionen.
De tidiga kapitalisterna, ofta kalvinister, använde inte sin rikedom till att lyxa till tillvaron, hårt arbete var ett uttryck för att tjäna Gud och att uppleva att ens förutbestämda liv var på rätt spår.
Det är bara att traska omkring i Florens och konstatera att inget i norra Europa kan mäta sig i prakt. Men då man inte slösade bort sin vinst så investerade man den, eller lånade ut den.
Bland annat så hänger kapitalism och protestantism ihop.
Och den grundläggande skillnaden mellan nord och syd ligger i synen på "vad som ska komma"; är framtiden styrd av ett okänt öde eller finns det rum för personlig frälsning?
Hade Weber rätt?
Geosofi är en bok som undersöker Max Webers stora idé men den handlar rätt lite om Max Weber.
Det behöver den så klart inte göra, men han var en intressant människa som bland annat drabbades av ett sammanbrott, men återfick hälsan och skrev sitt berömda verk som färdades med i Långs ryggsäck.
Jag kan inte släppa beskrivningen av den gemensamma existentiella Nordeuropeiska upplevelsen av frihet genom hårt arbete.
Som idéhistorisk förklaring har den säkert giltighet, men upplevde människor i olika samhällspositioner livet så då kapitalismen började växa fram?
Vilken roll spelade ståndsamhällets makthierarkier, upplevelserna av till och med livegenskap, för den "protestantiska andan"?
Kapitalismen skulle inte ha varit möjlig utan arbetskraft, och kanske kunde religion och gudsfruktighet ge också den hopplöst arbetande människan ett sammanhang som gjorde slitet meningsfullt?
Upplevde man frihet trots sitt utgångsläge? Att jag ältar det här handlar om antagandet om att nord inte hade upplevelser av slaveri.
Men nog finns det upplevelser som måste ses som besläktade, tänker jag.
Weber har, naturligtvis, också kritiserats under årens lopp, kritiken tog fart direkt då hans bok kom ut.
Åboteologen Patrik Hagman har beskrivit Webers idé om att människan arbetar hårt för att känna sig säker på att man är välsignad av Gud som en skrivbordskonstruktion, att det inte går att bevisa att folk tänkte så.
Hagman tänker att det var då kyrkans makt försvagades, som kapitalismen kunde växa upp.
Jag tror inte att Lång inte skulle vara medveten om olika invändningar, och sin egen tes levererar han genom många intressanta exempel.
En poäng med det är att ge ett svar på frågan om vad det innebär att leva i ett kapitalistiskt system, och kanske, slår det mig, uppmärksammas läsaren om att systemets vulgäraste former av vinstmaximering befinner sig ganska långt från dess utgångspunkt.
Njutningsfullt om Ryssland
Fredrik Långs bok är så komplex och rik på tänkare och historia att det är omöjligt att återge allt som intresserar, och som dessutom är beskrivande för helheten.
Det jag njuter av mest i Geosofi är den “slaviska avdelningen” av museet.
Här återger Lång de ryska erfarenheterna, inte genom teoretiska tänkare utan genom djupa författare.
Jag läser glupskt om hur Fjodor Dostojevskijs karaktärer som slits mellan tradition och vilja, det ryska lidandet och hur Lev Tolstoj idealiserade de ryska böndernas enkla liv.
Mest berörs jag av Ivan Gontjarovs godsägare Oblomov, som frågar sig “varför ska man arbeta och när ska man i så fall leva?”.
Varför? Det är en fråga den medelklass som idag har ekonomiska möjligheter att downshifta också ställer.
Kanske frågar man sig också för att tiden på något sätt alltid springer förbi en själv, för att man är fjättrad av de egna värden och tankar som man fostrats in i och lätt kan förfalla i apati och ångest då det som är en bekant förändras.
Man kan vara glad över att Fredrik Lång har lagt sitt liv på att fördjupa sig i den här delen av den europeiska historien. Boken kan bidra till viktig självförståelse och en kultur som slutar ställa de viktiga frågorna om sig själv är nog illa ute.
Det här är inte världens lättaste bok att förstå, men vill man förstå varför Europa är som det är, varför vissa värden och argument återkommer i dagspolitiken och främst varför vi lever i ett kapitalistiskt samhälle, lönar det sig att läsa den.