Europeiska Unionen upprepar sin ståndpunkt att den inte erkänner Aleksandr Lukasjenko som Belarus president, efter att han på onsdag svors in som president i en hemlig ceremoni
Installationsceremonin saknade demokratisk legitimitet eftersom presidentvalet den 9 augusti inte var fritt eller rättvist, säger EU i ett nytt uttalande.
EU stöder fortfarande protesterna i Belarus och kräver att presidentvalet ordnas på nytt, säger EU:s utrikespolitiska chef Josep Borrell i uttalandet.
- Denna installation står direkt i strid med det stora flertalets önskan bland Belarus befolkning , så som det har uttryckts i många, fredliga protester som saknar motstycke. Installationen kommer endast att förvärra den politiska krisen i Belarus, anser den förre spanska utrikesministern.
Installationsceremonin utlöste genast stora, spontana protester och kravallpolis drabbade samman med demonstranter i flera städer i går. Myndigheterna meddelade på torsdagen att 364 demonstranter greps under protesterna.
- EU förblir övertygad om att en nationell dialog är enda vägen framåt för att lösa den politiska krisen, understryker Borrell i uttalandet.
Inga sanktioner än
Europeiska Unionen har i princip fattat ett enhälligt beslut om sanktioner mot ett 40-tal ledare i Belarus och särskilt Lukasjenko själv. De 27 medlemsländerna har inte ännu kunnat driva igenom sanktionspaketet på grund av motstånd från Cypern.
Cypern är visserligen för sanktioner, men kräver samtidigt att EU beslutar om åtgärder mot Turkiet.
Cypern anklagar Turkiet för att ha kränkt örikets speciella ekonomiska zon genom att utreda gasfyndigheter i det omstridda havsområdet i östra Medelhavet.
Finland och Sverige har också ställt sig tveksamma till sanktioner mot Lukasjenko personligen, eftersom de vill ge OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa en chans att medla i konflikten.
Läget i Belarus står högt på dagordningen då EU håller sitt följande toppmöte den 1 och 2 oktober i Bryssel.
Källor: AFP, Reuters