Förslaget om ett nytt migrations- och asylpaket för EU var efterlängtat. Men det är för tidigt att säga vilka konsekvenser förslaget får för dem som söker skydd i Europa, skriver Svenska Yles korrespondent i Bryssel Rikhard Husu.
Ursprungligen var det tänkt att EU-kommissionens migrationsförslag skulle ha presenterats redan i våras. Men på grund av coronakrisen sköts förslaget upp till hösten.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beskrev förslaget som en ny start i förhållande till den gamla migrationsmodellen som inte längre fungerar.
Konkret kommer bland annat följande förändringar att träda i kraft om förslaget godkänns.
- En screeningprocess av alla som kommer till EU:s gräns utan tillstånd för inresa
- Ett gränsförfarande för att påskynda processen för personer som bedöms ha en låg sannolikhet för att få asyl
- En jämnare fördelning av asylansökningar mellan EU-länderna. Den nuvarande Dublinförordningen slopas.
- Ett krav på solidaritet i krislägen
Den som saknar asylskäl ska återvända
Tanken är alltså att personer som inte har rätt att vistas i EU ska återvända till sina ursprungsländer snabbare än nu.
Det här är viktigt med tanke på systemets legitimitet, säger inrikes- och migrationskommissionären Ylva Johansson till Svenska Yle.
- Den som har asylskäl eller av andra skäl har rätt att stanna i EU ska vara välkommen att bli en del av vårt samhälle. Men den som inte har det - tyvärr - men då måste man återvända.
Fokus kommer att riktas på människor som kommer till EU via så kallade irreguljära rutter, till exempel med hjälp av människosmugglare. I fjol rörde det sig om cirka 140 000 personer.
- En majoritet av dem är inte flyktingar utan kommer att få ett negativt beslut. Därför har jag tydligt fokus på återvändande som måste bli mer effektivt och framgångsrikt, säger Johansson.
Solidaritet kan visas på många sätt
Betoningen på ett effektivare återvändande kan ses som en handräckning till länder som Polen, Ungern och Tjeckien som vill att EU:s migrationspolitik ska vara restriktiv.
Tidigare försök att enas om om en gemensam migrationspolitik har stupat på nämnda länders kategoriska motstånd mot så kallad tvingande fördelning av asylsökanden.
I det nya förslaget har kravet på en solidarisk fördelning ersätts av en skrivning om att medlemsländerna antingen kan bistå varandra genom att ta emot asylansökande eller genom att ansvara för att skicka hem människor som inte har rätt att vistas i EU.
- Alla medlemsländer måste visa solidaritet med länder vid Europas södra gränser och ta sin del av ansvaret för asylsökandena i stället för att hjälpa till med påtvingat återvändande, säger chefen för Oxfams Brysselbyrå Marissa Ryan.
Njuggt bemötande i Polen och Ungern
- Vi måste försäkra oss om att EU:s och Schengenområdets yttre gränser förblir slutna vid alla avsnitt, sade Ungerns premiärminister Viktor Orbán i samband med besöket.
Att medlemsländer antingen kan åläggas att ansvara för asylmottagande eller påtvingat återvändande ändrar enligt Orbán inte på det faktum att kravet på kvoter finns inbäddat i det aktuella förslaget.
- Kvoter för migranter finns fortfarande med. Ungern motsätter sig det tillsammans med Polen och Tjeckien.
Polens president Andrzej Duda uttalade sig i liknande ordalag i en tv-intervju på fredagen.
- De borde stanna så nära gränsen som möjligt för att ha största möjliga entusiasm och motivation att återvända för att återuppbygga sina hemländer.
Ankomstländerna kan inte bära allt ansvar
Alla är ändå inte missnöjda med kommissionens förslag. I Italien dit en stor del av de irreguljära migranterna kommer i dagens läge har förslaget fått ett positivt bemötande.
Premiärminister Giuseppe Conte skriver på twitter att förslaget är ett steg mot en genuin europeisk migrationspolitik och att ankomstländerna inte ensamma kan hantera strömmen av migranter.
Enligt Conte måste man i förhandlingarna mellan medlemsländerna uppnå en balans mellan solidaritet och ansvarsfullhet.
Han skriver att det behövs en säkerhet om hur återvändandet och omfördelningen av migranter ska ordnas.
Stort ansvar på ordförandelandet Tyskland
Tyskland har i egenskap av EU-ordförandeland en nyckelroll i de fortsatta förhandlingarna om migrationspaketet.
- För tillfället har EU ingen fungerande migrationspolitik, som de senaste händelserna på Moria klart har visit. Europas öde kommer att avgöras av dess migrationspolitik, säger inrikesminister Horst Seehofer.
Utan hjälp från resten av Europa blir det svårt för regeringen att försvara sin linje som utgått från solidaritet med de nödställda, lyder resonemanget.
Blandade reaktioner i Sverige
I samband med flyktingkrisen år 2015 var Sverige det europeiska land som tog emot flest asylsökande i förhållande till befolkningens storlek.
Efter Tyskland var Sverige det land som beviljade flest personer asyl år 2015.
Johansson tror att kommissionens förslag kommer att leda till att mängden asylsökande kan minska ytterligare.
- Det kommer att minska ytterligare eftersom vi kommer att få ett obligatoriskt gränsförfarande det vill säga att man registreras som asylsökande redan vid EU:s yttre gräns på ett annat sätt än vad som sker i dag.
- Det innebär också att möjligheten att ta sig igenom Europa utan att vara registrerad minskar betydligt.
Samtidigt säger Johansson att han vill titta närmare på den planerade solidaritetsmekanismen.
- Att den verkligen handlar om att alla medlemsländer ska vara med och ställa upp på ett bra sätt i en krissituation.
Kan leda till fler ansökningar, säger moderaterna
Oppositionspartiet Moderaterna ser i sin tur att migrationen till Sverige kan öka på grund av ett förslag som ska göra det möjligt för asylsökande att få sina ansökningar prövade i EU-länder där deras anhöriga bor.
- Jag ser en stor risk med att det finns mekanismer här som gör att länder som redan tagit ett stort ansvar riskerar att fortsatt behöva ta ett väldigt stort ansvar,
Miljöpartiet frågar sig hur asylsökandenas rättssäkerhet ska tryggas om asylprocesserna ska bli snabbare.
– Det hotar den rättighet som alla människor har att få en rättssäker asylprocess, en prövning om man har rätt till att söka asyl, säger EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnke enligt SVT.
Går motsättningarna att överbrygga
EU-kommissionens migrationsförslag handlar om att förena många till synes svårförenliga målsättningar.
Bland annat vill man effektivera återvändandet av personer som saknar rätt att stanna i EU samtidigt som man vill skapa fler lagliga vägar till Europa.
Migrationskommissionären Ylva Johansson betonar att förslaget inte handlar om att det ska komma färre människor till EU överlag.
Hon hänvisar till att majoriteten av de över två miljoner människor som kommer har godtagbara orsaker till det: ett parförhållande, arbete eller studier.
I EU-parlamentet vill man ändå ha tydligare besked om vad som i fortsättningen ska hända dem som söker sig till EU i hopp om asyl.
- Att låsa in migranter så fort de anländer till EU:s yttre gräns, som man gjort i Moria, måste upphöra.
Nu väntar tuffa förhandlingar
Ylva Johansson medger att ingen kommer att bli helt nöjd med förslaget. Tuffa förhandlingar väntar således om man ska lyckas enas om förslaget till juni 2021.
Överlag anser Johansson att tonläget i migrationsfrågan kunde tonas ned och att det varit "lite för många dramaqueens i debatten."
Den medvind högerpopulistiska och nationalkonservativa partier har i många medlemsländer talar ändå för att migrationsfrågan kommer att vara en svår nöt att knäcka för EU även i fortsättningen.
Frågan blir inte lättare av målsättningen att nå enhällighet på EU-nivå i frågor som har med migration och omfördelning att göra. Det här gör det möjligt för länder som vill stänga gränserna att bromsa planerna på en solidarisk asylpolitik.
Om de njugga länderna får sin vilja igenom kan EU:s yttre gräns förvandlas till en svängdörr för många av dem som söker skydd och ett bättre liv i Europa.