Azerbajdzjan och armeniska separatister beskyller varandra för att ha startat de pågående striderna i den omtvistade regionen Nagorno-Karabach. Sammandrabbningen beskrivs som den värsta sedan 2016 och ökar oron för ett regelrätt krig mellan ärkefienderna Azerbajdzjan och Armenien.
På söndag morgon beskyllde Armenien Azerbajdzjan för omfattande flyg- och artillerianfall mot civila bosättningar i Nagorno-Karabach, också i regionens största stad Stepanakert.
Azerbajdzjans försvarsministerium, i sin tur sade sig ha inlett "en motoffensiv mot Armeniens stridsaktiviteter för att trygga befolkningens säkerhet", med hjälp av både artilleri och drönare. Enligt Azerbajdzjan var det alltså armeniska styrkor som brutit mot vapenvilan.
Båda parterna uppgav att både soldater och civila dödats i striderna. En talesman för Armeniens försvarsministerium uppgav att åtminstone en armenisk kvinna och hennes barn hade dödats i Karabach.
Under söndagen uppgav styrande i regionen Nagorno-Karabach att 16 soldater dödats och 100 skadats.
Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian uppgav redan tidigare på morgonen att armeniska styrkor hade skjutit ned två helikoptrar och tre drönare som svar på de azerbajdzjanska attackerna.
På söndag eftermiddag skröt Azerbajdzjan med att azeriska styrkor ska ha erövrat åtminstone sex byar i utbrytarrepubliken.
Mobiliseringar i området
Under söndagen har både Armenien och Azerbajdzjan mobiliserat militärt efter sammandrabbningar i området.
De styrande i Nagorno-Karabach meddelade på söndag förmiddag att man tar i bruk krigslagar och att samtliga vuxna män mobiliseras.
Senare meddelade Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian att Armenien gör det samma. Under söndagskvällen tog också Azerbajdzjan i bruk krigslagar i vissa regioner i landet och införde utegångsförbud.
Konflikten har pågått i decennier
De nu pågående striderna beskrivs alltså som de värsta sedan 2016 då åtminstone 110 människor miste livet i sammandrabbningar. I juli i år dödades också åtminstone 17 soldater från bägge sidor i sammandrabbningar.
Konflikten om enklaven har ändå pågått ända sedan Sovjetunionens sammanbrott.
Sovjetledaren Josef Stalin anslöt på 1920-talet den autonoma regionen Nagorno-Karabach till sovjetrepubliken Azerbajdzjan. Enligt internationell rätt tillhör enklaven fortfarande Azerbajdzjan.
Då Sovjetunionen föll samman, ville enklavens armeniska majoritet inte förbli del av Azerbajdzjan och år 1991 bröt ett blodigt krig ut som krävde ungefär 30 000 dödsoffer.
Kriget pågick fram till 1994 då den första vapenvilan ingicks. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) grundade den så kallade Minskgruppen för att lösa konflikten, men det har inte lyckats och situationen beskrivs som en klassisk "frusen konflikt".
Nagorno-Karabach har utropat sig självständigt, men är de facto helt beroende av Armenien.
Ett krig skulle dra med sig Ryssland och Turkiet
Ryssland vill se ett omedelbart eldupphör och uppmanar parterna att inleda förhandlingar för att "stabilisera situationen", hette det från ett uttalande från det ryska utrikesministeriet.
Ryssland, som alltså också agerat medlare i konflikten, har ändå stött Armenien och har baser i landet. Men Ryssland har också sålt stora mängder vapen till motparten Azerbajdzjan. Ryssland har länge utnyttjat den här typen av frysta konflikter för att garantera sin fortsatta militära närvaro.
Turkiet, i sin tur är allierat med Azerbajdzjan och har under söndag morgon beskyllt Armenien för "en provokation" och lovat Azerbajdzjan sitt fortsatta stöd.
Om situationen i Nagorno-Karabach eskalerar ytterligare blir alltså Ryssland och Turkiet också genast indragna i konflikten.
Kl.15.25 kompletterades texten bl.a. med nya bilder. Artikeln uppdaterades kl. 20.30 med info om att också Azerbajdzjan också tagit i bruk krigslagar.
Källor: AFP, Reuters, Tass, Yle, SVT