På sommaren fanns det över 270 000 låntagare; privatkunder och företag som hade ansökt om att få uppskov med att betala tillbaka på lån, eftersom deras ekonomiska situation förvärrats.
Det är Finans Finland, en branschorganisation för företag inom finanssektorn som har den här statistiken.
De här låntagarna hade nappat på bankernas erbjudande i våras att de kan komma sina låntagare till mötes genom att bevilja upp till åtta månaders amorteringsfrihet.
En tidsfrist att betala tillbaka på till exempel bolån eller konsumtionskrediter med säkerhet, i fall låntagarens ekonomi har försämrats på grund av coronaepidemin.
En låntagare kan alltid vända sig till sin bank och diskutera hur lånet ska skötas om det uppstår ekonomiska problem i hens vardag.
Men gesten från bankvärlden i månadsskiftet mars-april när samhället stängdes ned och finländare masspermitterades var i en helt annan storleksklass.
- Europeiska centralbanken, europeiska bankmyndigheten och Finansinspektionen tillät bankerna att de fick lätta på sina kapitalreserver. De här kapitalbuffertarna byggs upp i lugnare tider som en kapitalreserv och som bankerna får använda i kristider, säger Ingalill Aspholm ledande expert inom bankreglering på Finans Finland.
- När pandemin var som mest intensiv kom Finansinspektionen ut med en rekommendation till bankerna, att bankerna kunde fundera på att bevilja amorteringsfrihet till sina kunder säger Peik Granlund ledande makrostabilitetsexpert på Finansinspektionen. Myndigheten med banktillsyn.
Tunga moln på bankhimlen
Inom OP Gruppen har merparten av dem som beviljades uppskov med att betala av på sina lån kunnat återuppta avbetalningen, säger Kaisu Christie som är direktör för bolån, säkerheter och fastighetsföremedling.
I genomsnitt ansökte låntagarna i OP Gruppen om ett uppskov på sju månader.
- För en liten del har situationen inte förbättrats. Kanske permitteringen fortsätter eller det beror på något annat. Med de här låntagarna diskuterar vi om tidsfristen behöver förlängas eller vilken är den lämpligaste lösningen, säger Christie.
Christie uppskattar att det rör sig om färre än tio procent av deras bankkunder som har amorteringsfrihet.
OP Gruppen och Ålandsbanken rapporterar också att antalet ansökningar om att få uppskov med betalningarna nu har sjunkit till nivån för normala bankår.
- Det har vänt när vi öppnade samhället igen och folk kunde återgå till sina arbetsplatser, säger Aspholm.
Därför signalerar bankerna nu nervositet när pandemiläget förvärrades på sensommaren och sysselsättningen på hemmaplan har försämrats under september.
Lockdown är spöket vi inte skulle behöva se en gång till
Ingalill Aspholm, Finans Finland
- Bankerna är oroliga, att kommer det en andra våg som når Finland, så att det blir en nedstängning också här. Den här situationen tar bankerna upp med oss på Finans Finland att vad ska göras och vad kan man göra åt situationen, säger Aspholm.
Aspholm säger att bankerna har signalerat att de i stora drag kommer att klara av den första rundan av amorteringsfrihet.
Arbetslösheten på stigande
Bankerna oroar sig över att förutom dem som redan sitter i ekonomisk knipa kan ytterligare låntagare drabbas av masspermitteringar och uppsägningar.
Arbetsförmedlingens siffror visar jämfört med läget i februari innan coronaepidemin nådde Finland att nu är omkring 40 000 fler heltidspermitterade.
Gruppen övriga arbetslösa arbetssökande har svällt med nästan 30 000 personer.
Grupperna permitterade och arbetslösa har de senaste veckorna vuxit med minst 4 500 i vardera gruppen enligt Arbets- och näringsministeriet.
- Vi har kapitalstarka banker i Finland. De har stått emot pandemin. De har haft möjlighet att ge de här amorteringsfriheterna, men om det kommer en andra våg kommer det säkert att synas på bankernas kapitaltäckning för kreditförlustreserveringarna är så pass höga, säger Aspholm.
Räcker bankernas reserver ?
Det tredje orosmolnet på bankhimlen är tidpunkten när myndigheterna igen ställer krav på bankerna att de ska börja bygga upp sin krisreserv.
- Det här är en känslig fråga. Bankerna har varit aktiva på våren och gjort vad de har kunnat, för att hålla i gång samhället. Nu skulle de som gentjänst vilja att myndigheterna inte påför buffertkraven med en gång utan stegvis och meddela i god tid från vilket datum vi börjar bygga upp reserverna inför nästa kristid, säger Aspholm.
Peik Granlund säger att när det gäller framtiden har han svårt att ta ställning till vilka rekommendationer Finansinspektionen kommer att göra.
- Det är helt beroende av hur ekonomin utvecklar sig. Det finns många osäkerhetsfaktorer. Finland är ju ett land starkt beroende av sin export och beroende på hur saker och ting utvecklar sig när det gäller de olika exportsektorerna kommer det att ha betydelse för hur realekonomin i sin helhet utvecklar sig.
Uppskov kan gå om intet på grund av bankens regler
OP Gruppen, Handelsbanken, Danske Bank och Ålandsbanken ger fortsättningsvis sina kunder möjligheten att ansöka om amorteringsfrihet relaterad till ens ekonomiska situation på grund av coronasituationen.
Låntagaren kan stöta på att upprepade ansökningar, för att få tidsfrist med att betala tillbaka på till exempel bolån kan stoppas av bankens eget regelverk.
- Ingen förstod ju hur länge pandemin skulle räcka och då sökte en del om en kortare tidsfrist på tre månader eller bankerna beviljade endast kortare amorteringsfrihet. Nu kanske man skulle behöva förnya uppskovet. Här kan bankernas egna interna regler, bokföringsreglerna IFRS och kapitaltäckningsreglerna komma emot och sätta stopp för att amorteringsfriheten beviljas gång på gång. Då måste lånet ses över på ett annat sätt.