Artikeln är över 4 år gammal

Justitiekanslern: Gränskontrollerna stred inte mot grundlagen

En gränsövervakare talar med en person som sitter i en röd bil.
Vid gränsstationen i Torneå uppstod i våras köer då människor ville korsa gränsen. Bild: Maija-Liisa Juntti / Yle

Gränskontrollerna vid EU:s inre gränser i våras stred inte mot grundlagen eller den fria rörligheten inom Europeiska unionen, slår justitiekansler Tuomas Pöysti fast.

För att minska på spridningen av coronaviruset fattade statsrådet i våras beslut om att begränsa finländarnas resor över gränsen utan vägande skäl.

Enligt ett klagomål till justitiekanslern som lämnats in av professor i mänskliga rättigheter Martin Scheinin stred beslutet mot grundlagen eftersom finska medborgare har rätt att resa in och ut ur landet.

Dessutom ville klagande att justitiekanslern skulle ta ställning till hur gränsbevakningsmyndigheten kommunicerat ut de nya reglerna.

Enligt klagande användes rättsliga begrepp som fick det att verka som att lagen backade upp gränskontrollerna.

Gränskontrollerna var till för att skydda befolkningen

Justitiekanslern konstaterade att man inte ingripit i rörelsefriheten genom gränskontrollerna, eftersom det har varit möjligt att ta sig över gränsen om resenären haft ett nödvändigt behov till det.

Statsrådet har en skyldighet att skydda befolkningen mot coronaviruset, vilket rådet enligt kanslern gjort genom att minska rörligheten över gränsen.

Justitiekanslern ansåg ändå att statsrådets kansli kunde ha gjort bättre ifrån sig då man kommunicerade de nya riktlinjerna till befolkningen.

Det är viktigt att statsrådet använder ändamålsenliga, tydliga och juridiskt exakta uttryck i pressmeddelanden för att undvika förvirring, heter det.

Inrikesministeriet beredde besluten dåligt

Justitiekanslern påpekade också i sitt utlåtande att Inrikesministeriet borde ha gjort bättre ifrån sig under beredningen av besluten gällande gränskontrollerna.

Till exempel hade ministeriet inte i tillräcklig utsträckning behandlat beslutens förhållande till EU-lagstiftning och de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Det här kunde ha åtgärdats genom att tydligare väga problemen mot nyttan besluten medför.