Vänsterförbundets ordförande, undervisningsminister Li Andersson, anser att Skogsindustrins beslut att upphöra med kollektivavtal för hela branschen handlar om politik och innebär försämrade villkor för de anställda.
Andersson skriver på Twitter att beskedet från Skogsindustrin är polariserande. Hon anser att Skogsindustrin på det här sättet visar att organisationen struntar i fackföreningsrörelsen och den kultur av att komma överens som man i flera decenniers tid har utvecklat och tillämpat i Finland.
Om man i det här skedet backar i frågan om kollektivavtal innebär det enligt Andersson inte bara lokala avtal, utan också att regeringen får ett akut behov att stifta en lag om minimilön och eventuella förbättringar till anställningstryggheten.
Konsekvenserna av lokala avtal är oklara, anser Andersson. En del kan få det bättre, medan andra får det sämre.
Marin tror på kollektivavtalens framtid
Statsminister Sanna Marin (SDP) tycker inte att regeringen i det här skedet ska blanda sig i arbetsmarknadspolitiken.
– Om det handlade om en mera omfattande utveckling skulle regeringen vara tvungen att fundera på saken, men med utgångspunkt i den här ena nyheten skulle jag inte dra några långtgående slutsatser, säger hon.
Enligt Marin är frågan om minimilön aktuell såväl i Finland som ute i Europa, helt oberoende av Skogsindustrins beslut.
Hon anser att man till viss del kan reglera förhållanden på arbetsmarknaden med hjälp av lagstiftning, men att den finländska arbetsmarknaden ändå bygger på kollektivavtal.
– Systemet med kollektivavtal har fungerat bra hos oss när det gäller beslut om lön och arbetsförhållanden. Jag tror att det också i fortsättningen finns ett stort behov av kollektivavtal enligt den här nordiska modellen där olika parter kan sätta sig vid ett bord och förhandla.
De nuvarande kollektivavtalen inom skogsindustrin är i kraft i 15–27 månader. Efter det kan företagen tillämpa egna, lokala arbetsavtal.