Antalet anmälningar som rör hets mot folkgrupp tredubblades under år 2019, visar Polisyrkeshögskolans årsrapport om hatbrott. Polisen fick in totalt 105 anmälningar, jämfört 34 året innan.
Det totala antalet hatbrottsanmälningar var ändå något färre i fjol jämfört med året innan. Totalt 899 brottsanmälningar klassades som misstänkta hatbrott. I de flesta fallen rörde anmälningarna misshandel.
Det har ändå blivit vanligare att brottsanmälningarna gäller verbala kränkningar, hot och trakasserier. Polisen noterar att bland annat förödmjukelser, hot och förolämpningar på nätet ökat och synliggjorts under de senaste åren.
Brottsanmälningarna gäller då ofta ärekränkningar och olagliga hot.
När det gäller hatbrott är det värt att notera att mörkertalen är stora. Endast en bråkdel av hatbrotten kommer till myndigheternas kännedom.
De flesta fallen har etnisk eller nationell bakgrund som motiv
Hatbrottsanmälningarna klassas utifrån motiv. Under fjolåret berörde 650 anmälningar etnisk eller nationell bakgrund, vilket överensstämmer med tidigare års siffror.
Nio procent av de anmälningarna gällde personer med romskt ursprung. I de fallen var det vanligast att brottsrubriceringen var diskriminering.
Fler anmälningar som gällde könsidentitet
Även om brottsanmälningarna ökat inom vissa områden, så har de också minskat på andra håll. Antalet hatbrott gällande religion eller personlig övertygelse minskade med 14 procent. I ungefär hälften av fallen relaterade brotten till islam och muslimer.
Också antalet hatbrott som gällde offrets antagna eller verkliga sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck minskade något jämfört med året innan. Däremot fick polisen in fler brottsmisstankar som gällde just könsidentitet eller könsuttryck än året innan. Ofta var det frågan om att man misstänkte ärekränkning.
Under 2019 gjordes färre brottsanmälningar som relaterade till funktionsnedsättningar eller funktionshinder.