Gravrösen i Malax, stenvallar i Kristinestad och jättekyrkor i norra svenska Österbotten kan snart finnas på en förteckning över nationellt viktiga fornlämningar.
Listan görs upp av Museiverket och kommer att innehålla uppemot 1 300 objekt från olika delar av Finland.
- Det ska vara olika typer av fornlämningar som representerar olika tidsepoker och finns i olika regioner, säger projektledare Teija Tiitinen på Museiverket.
Tiitinen har i sommar inventerat fornlämningar i de österbottniska landskapen.
- Österbotten är ett område jag inte har känt till så bra tidigare, men jag blev imponerad. Där finns fantastiska fornlämningar.
Tiitinen nämner järnåldersboplatser som till exempel Nisseshagen och Kalaschbrännan i Malax.
- Där finns gravrösen och offerstenar, så mångsidiga och otroligt fina ställen.
Enligt Tiitinen är det fint att miljön kring fornlämningarna ofta är så väl bevarad i Österbotten.
Hon berättar bland annat om en nästintill magisk upplevelse då hon besökte en 5 000-6 000 år gammal stenåldersboplats i Tuoresaari i Laihela en vårkväll.
- När kvällssolen lyste över området kändes det nästan som att jag förflyttades till stenåldern, det var en så speciell känsla, säger Tiitinen.
I Kristinestad besökte Tiitinen stenmuren i Solvängen.
- Jag har aldrig sett något liknande, det var stenvallar på flera hundra meter.
Innanför murarna har troligen boskap betat.
Sommarstuga byggdes på stenåldersby
Arkeolog Lauri Skantsi på KH Renlunds museum i Karleby har i sommar granskat många av fornminnena i Mellersta Österbotten.
I landskapet finns flera hundra fornlämningar. Just nu är 33 av dem på förslag till den nya förteckningen.
- Jag har besökt största delen av dem för att kolla hur de ser ut. Det kan vara 30 år sedan någon arkeolog senast granskade dem, säger Skantsi.
Så gott som alla fornlämningar fanns kvar och var intakta när Skantsi besökte dem.
- Men en var delvis försvunnen. Där hade man byggt en sommastuga och grillplats i början av 1990-talet, och nu syns inga tecken längre på bosättning från stenåldern.
Enligt Skantsi är det troligt att de som byggt där inte har känt till att det fanns ett fornminne där.
Han påpekar att många fornminnen är i dag mer eller mindre osynliga och okända för den breda allmänheten. Många är bara en anonym plats i skogen.
Tiitinen säger för sin del att fornminnen förstörs varje år. Det sker vanligen på något av tre olika sätt. Det kan vara naturliga skeenden, som till exempel erosion – alltså väder och vind som tär på lämningarna.
Den andra möjligheten är att markägare får tillstånd att ändra området trots att där finns ett fornminne.
- Även om en fornlämning är skyddad i lag är det inte ett evigt beslut, utan man kan diskutera det, säger Tiitinen.
I en del fall får markägaren lov att ändra området på något vis trots att det finns ett fornminne där.
- De allra flesta fornlämningar förstörs i misstag, alltså att man inte vet att det finns ett objekt på platsen, säger Tiitinen.
Skantsi påminner om att det finns en nationell databas, kyppi.fi, där alla fornminnen finns beskrivna och utmärkta på kartor. Allmäheten har tillgång till uppgifterna i registret.
Karlebyregionen har 9 000 år gammal bosättning
Enligt Skantsi är det intressanta med fornlämningarna i Mellersta Österbotten att där finns rester av 8 000-9 000 år gammal bosättning.
- De finns i Perho och Halso, och i takt med landhöjningen har folk följt strandlinjen och bosatt sig på nya ställen. Så hela vår historia finns därför representerad i Mellersta Österbotten.
Under de äldsta stenåldersbyarna kan man hitta benrester och kvartsavslag.
Men den kanske största gruppen fornlämningar i Mellersta Österbotten är förhållandevis ny, det handlar om tjärdalar från 1700- och 1800-talen.
Skants nämner också jättekyrkorna i regionen.
- Vi vet inte om de använts i samband med sälfångst eller varit någon slags fornborgar.
Enligt Skantsi är det rätt få fornlämningar i Mellersta Österbotten som varit föremål för arkeologiska utgrävningar..
Vilket ställe skulle du vilja gräva ut?
- Det finns hur många som helst. Men då krävs resurser och pengar. Varje utgrävning som görs ger alltid någon ny information och nya bitar till pusslet.
Listan ska stoppa grävmaskinerna
Alla fornlämningar är skyddade i lag och den nya förteckningen kommer inte att ändra på det. Däremot kommer den enligt Tiitinen att underlätta när städer och kommuner gör upp nya planer för markanvändning.
- Med hjälp av förteckningen kan man i ett tidigt skede se att här finns ett viktigt objekt och då vet man att det är tuffa kriterier för vad man får göra på området.
Målet med projektet, som kallas VARK, är också att objekten i förteckningen ska ge en så bra bild av fornåldern i Finland som möjligt.
De objekt som tävlar om en plats på listan bedöms bland annat enligt hur väl de har bevarats, vad de har för värde ur forskningssynpunkt och hur unika de är.
Lagen om fornminnen skyddar objekt både från förhistorisk och historisk tid. Den yngsta enhetliga gruppen av fornlämningar i Finland är försvarsanläggningar från första världskriget.
I Finland finns omkring 35 000 fasta fornlämningar som är skyddade i lag. Museiverkets register över fornminnen är öppet för alla och hittas på kyppi.fi.
Förteckningen över Finlands viktigaste arkeologiska objekt ska vara klar år 2022 för att godkännas av statsrådet.