Stor vilja att jobba för rättvisa, kaffeaktivism i slottet och fördomar på ministeriet. Tarja Halonens karriär som världsförbättrare innehåller många svängar i Katri Merikallios bok "Tarja Halonen - erään aktivistin tarina".
Tarja Halonens bakgrund som medborgaraktivist spåras i Katri Merikallios bok så långt som till hennes mormor Ida, vars barn togs ifrån henne.
Lyyli var den enda av Idas fyra barn som själv fick barn. Det var Tarja, som via bakgrunden ärvde ett starkt sinne för rättvisa.
1950-talets Helsingfors var inte ett lätt ställe att växa upp på. Kriget hade satt sina spår, men det fanns också framtidstro. Folkrörelser började uppstå och Halonen engagerade sig.
Kollektivet poängterades starkt i vänsterkulturen, men Halonen började under studietiden tänka mer också på individens rätt. Hon var på plats då Gamla studenthuset ockuperades år 1968, men hade en tillbakadragen roll.
Kunnande, skärpa och humor behövdes
1970 fick Halonen jobb som jurist på Finlands fackförbunds centralorganisation FFC. Via jobbet fick hon konkret bekanta sig med orättvisor i arbetslivet.
Arbetsmarknaden var en manlig värld. Det förekom nedsättande tongångar, precis som då hon jobbade på Finlands studentkårers förbund.
Sambastu var vanligt i arbetsmarknadssammanhang, men Halonen bar alltid baddräkt.
"Det behövdes kunnande, skärpa och humor", kommenterar hon i boken.
Politiskt aktiv blev Halonen på 1970-talet, men hennes första ansökan om medlemskap i Socialdemokraterna i Berghäll avslogs med motiveringen att hon var för ung och radikal.
"Nu om någon bara skulle ansöka om medlemskap, skulle det genast bjudas på kaffe och bulla".
Smutskastningen gjorde ont
Tarja Halonen gick i ett tidigt skede med i Sexpo-stiftelsens verksamhet, och talade på Organisationen för sexuellt likaberättigande Setas första seminarium 1974.
Senare blev hon ordförande för Seta.
Då man talar om Tarja Halonen kommer hennes engagemang för sexuellt likaberättigande ofta starkt fram. Engagemanget har inte fallit alla i smaken, och smutskastning har förekommit.
Halonen har varit hårdhudad, men en del saker har varit svåra att smälta. Som då folk öppet misstänkte att hennes äktenskap med Pentti Arajärvi var en kuliss.
Nära ögat två gånger
Halonen har varit aktiv i mångt och mycket. Hon var med i Finland-Chile-sällskapet, hon har jobbat för romernas rättigheter, lett teaterstyrelser och Settlementförbundet.
Farosituationer har också förekommit. I boken beskrivs två nära ögat-incidenter år 1978.
Den ena var då hon deltog som marschobservatör i Chile. Hon räddades i sista stund undan en konfrontation, där också utländska observatörer fördes till polisstationen.
"Om jag hade förts dit för att sparkas, skulle jag ha fått missfall", säger hon och hänvisar till att hon var gravid med dottern Anna.
Hon kunde samma år ha varit ombord på flygplanet som kraschade i Rissala den 3 november. Rådgivningsläkaren hade förbjudit henne att delta i resan.
Inte alltid lätt på utrikesministeriet
Halonen blev invald i riksdagen 1979 och var minister tre gånger.
År 1995 bad statsminister Paavo Lipponen Halonen bli utrikesminister förbi Pertti Paasio, som också själv var övertygad om sitt val.
Tiden på utrikesministeriet var inte alltid lätt. Halonen ville inkludera människorättstänket och organisationerna.
"Det förekom en attityd om att ´nu ska vi lära dig´, och visst hade jag också mycket att lära mig", säger hon i boken.
Det blev gräl med understatssekreterare Jaakko Blomberg om en säkerhetspolitisk redogörelse, och alla tyckte inte om planerna på en människorättsavdelning vid ministeriet.
"Hördu, flicka..."
Ibland kolliderade teori och praktik, som i samband med Finlands vapenexport till Indonesien.
Halonen ville inte utfärda tillstånd, men regeringen beslutade annorlunda. Halonen avlägsnade sig från mötet.
Halonen var inte heller alltid av samma åsikt som president Martti Ahtisaari, som var mer pragmatiskt lagd.
Norges statsminister Gro Harlem Brundtland pikade Halonen för hennes val av hatt.
"Hördu flicka, de som fått makten av folket bär inte hatt. De, som har ärvt den, bär hatt", sade Harlem Brundtland vid ett tillfälle.
Utnämnde alltid en kvinna då möjlighet fanns
Under tiden på utrikesministeriet hade Halonen som princip att alltid utnämna en kvinna då det fanns möjlighet.
"Alltid då de var lika kompetenta som männen, då utnämner jag dem".
Halonens inställning till feminismen har varit tudelad.
I boken kallar hon sig för feminist, men säger att hon i tiderna slutade använda ordet, då det fick överdrivna drag som hon inte tyckte om.
Medborgarsamhället slöt upp i presidentvalet
År 2000 valdes Tarja Halonen till Finlands första kvinnliga president. Organisationer, minoriteter och politiker över partigränserna slöt upp.
I boken framställs kampen i valets andra omgång mellan Halonen och Esko Aho som en kamp mellan konservativa värderingar och ett framstegsvänligt Finland. Aho ska ha varit ojämn och drivit en "självisk Europapolitik".
Det är naturligtvis skribenternas version. Esko Aho och hans anhängare ger inte sin syn på saken i boken.
Oenighet om kaffet på slottet
Precis som på utrikesministeriet ledde Halonens stil till situationer varav en del kan beskrivas som lätt komiska.
Det rådde oenighet om viket kaffe som skulle drickas på slottet. Enligt tradition drack presidenten President-kaffe, men Halonen vill dricka Rättvis handel-kaffe.
En del anställda sade under Halonens tid upp sig. Enligt bokens förklaring berodde det på att de inte kunde tåla en "röd kvinna" i slottet.
Halonen ändrade traditionerna för vilka som blev bjudna på slottsbal, vilket rörde upp känslorna. Alla som var vana vid det fick inte inbjudan.
Sämre förhållande till massmedierna
År 2006 besegrade Halonen Sauli Niinistö i presidentvalets andra omgång. Under sin andra period anser Halonen att förhållandet till massmedia blev sämre.
Halonen beskrevs ibland som en surpuppa, som snäste åt sina underordnade och i stil med många andra presidenter förbittrades mot slutet av sin era.
Halonen upplevde det som att journalisterna skrev om irrelevanta saker och att en del behandlade henne direkt illa.
"Jag vet att jag inte skulle behöva bry mig om det, men en sådan illvillighet gör ont", säger hon.
God relation till Vladimir Putin
Halonens förhållande till Rysslands president Vladimir Putin har ofta varit på tapeten. I boken bekräftas att de "kommunicerade bra".
Putins värderingar och politik har kritiserats. Hans inställning till sexuellt likaberättigande har inte alltid beskrivits som modern.
"Putin föddes och växte upp under kommunismen, och enligt den dåtida synen var homosexualitet västerländskt förfall. Det här har Putin internaliserat. Jag vet inte hur han i dag tänker", förklarar Halonen.
Nu finns möjlighet att förbättra världen
Mot slutet av sitt presidentskap blev Halonen mer och mer en internationell aktör. Efter tolv år som president var hon långt ifrån redo att dra sig tillbaka.
"Jag tänkte att nu får jag göra vad jag vill, alltså förbättra världen".
Det har blivit många uppdrag för kvinnornas rättigheter, miljön och internationell solidaritet.
Hon säger i boken att hon inte är ute efter någon ny post inom FN, trots att hon så sent som år 2018 blev tillfrågad om hon ville bli specialsändebud med uppdrag att medla i ett krisdrabbat område.