Förvandlingen av Näse är väldig; från betongförort med åkrar, industrihallar och ödetomter på 1970-talet till en ny modern del av stadskärnan i Borgå.
- Det här är infarten till centrum: När det kommer två höga hus emot, då är man i Näse, säger Ros-Marie Wikström.
Själv har hon sedan 2004 bott i ett av de stora åttavåningshusen intill Västra Mannerheimleden.
Vi sitter i en sittgrupp i skydd under en balkong och ser ut över en grön stor innergård. De två enorma huskropparna samt några mindre hus byggdes i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet.
Ros-Marie Wikström har samlat ihop ett gäng med vänner och grannar för att berätta om hur de upplever den stora förändringen i sina hemknutar.
Startskottet till den nya eran sköts då Alexandersgatans bro 2004 förenade den östra och västra åstranden i centrum av Borgå.
Väl påpälsade kring trädgårdsbordet sitter också Ruth Jussila, Christina Larinmäki och Sven Backman.
- Det är bara Sven som är ny här, konstaterar de andra genast.
Äldst som Näsebo är Ruth Jussila. Hon flyttade in år 1975 i ett då splitternytt och modernt höghus. Nu har det gått 45 år.
- Här är fint och bra, lugnt och stilla med fina grannar, säger hon.
Barnen sprang omkring på gårdarna och hade det skojigt
Hon tycker att stämningen i Näse alltid har varit bra. För 45 år sedan var miljön förstås helt annorlunda.
- Det var nästan som att bo på landet, inte riktigt, men nästan. Näse var nog annorlunda då, nu har det kommit till så mycket byggnader, säger Ruth Jussila.
Det var etableringen av oljeraffinaderiet i Sköldvik som gjorde att det snabbt behövdes nya bostadsområden i Borgå. Borgåporten, som området kallas för, planerades för 1 700 nya invånare
- Det var mest barnfamiljer här på den tiden. Barnen sprang omkring på gårdarna och hade det skojigt.
Det mentala avståndet till centrum och torget, cirka en kilometer över ån, har krympt med åren.
Centrum kryper allt närmare
- Nog tyckte man då att torget var lite längre borta, men nu flyttar ju centrum hitåt då vi har Konstfabriken och allt annat nytt.
Stadsdelen Näse har fått sitt namn efter den gamla adelsgården vid branten till Borgå å. Näse gårds gula karaktärsbyggnad står ännu stolt kvar intill Mannerheimgatans bro.
Namnet Näse har gamla anor, första gången Näse gård nämns i textform är 1421.
Hela kvartetten är överens om att förändringen innebär både goda och dåliga sidor för stadsdelen. De lovordar den allt bättre servicenivån.
Det börjar bli för tätt med byggandet, det borde finnas lite luftrum också
- Den är nog väldigt fin den här stadsdelen. Jag trivs otroligt bra här. Det är bekvämt på alla sätt och nära till allt, säger Sven Backman.
- Näse bjuder på mycket och framförallt har vi alla affärer här nära. Allt som jag behöver finns på mindre än en halv kilometers avstånd, säger Ros-Marie Wikström.
Det som nu bekymrar de äldre Näseborna allra mest är den snabba och stora utbyggnadstakten. Nya höghus reser sig titt som tätt i stadsdelen.
- Det börjar bli för tätt med byggandet, det borde finnas lite luftrum också, anser Christina Larinmäki.
Ros-Marie Wikström har följt med utvecklingen från sin balkong högt upp.
- Från sjunde våningen ser jag ganska långt, men tyvärr tycker jag inte om alla nya hus som byggs här och stör utsikten, säger hon. Till familjenöjet hörde förr att från balkongen se hur J.L. Runeberg lade ut från åstranden klockan kvart över fyra.
Byggs för mycket
Sven Backman tar upp frågan om de två höghus, sex våningar höga, som ska byggas mellan deras hus och den kommande Parkgatan, nuvarande Västra Mannerheimleden.
- Att man ska bygga husen i parken mellan vägen och oss är nog otroligt. Det borde nog protesteras, säger han.
- Det kan inte bli trevligt om det går så, inflikar Ros-Marie Wikström.
Också Ruth Jussila har ett balkongperspektiv på förändringen.
- Förut när jag stod på balkongen såg jag Borgå å riktigt bra, men nu är det höga hus i vägen. Varför får det inte vara lite grönt och lite natur, säger hon.
Näse gård var på medeltiden en av de största i östra Nyland. I mitten av 1500-talet fanns det elva hemman som lydde under gården.
Det exakta byggnadsåret för den karaktärsbyggnad som nu står där är inte känt. Den är sannolikt från slutet av 1700-talet eller från tiden mellan 1810 och 1830. Gården övergick i stadens ägo 1883. Mera om Näse gårds historia går det att låsa om här.
Mitt i Näse står stadsplaneringschef Dan Mollgren och ser ut över blandningen av gamla och nya hus. I bakgrunden reser sig en ny stor huskropp, att bygga nya hem i en gammal stadsdel är inte alltid enkelt.
- Kompletteringsbyggande är bland det svåraste. Det är aldrig lätt. Huset är ganska massivt och jag tycker att kompletteringsbyggande kan se annorlunda ut och bestå av mindre delar, men storleken är i linje med vad här finns, säger han.
Två stora hus blir tre
De två sexvåningshus, som invånarna nämnde som oönskade, ska i själva verket bli tre till antalet.
Detaljplanen är godkänd för hela området och innefattar både det kompletteringsbyggande som fastigheterna har önskat samt helt nya hus.
- Alla delar i detaljplanen är i kraft. Husen längs med Västra Mannerheimleden kommer nog att byggas under de närmaste åren. Avstånden mellan de nya och gamla husen blir ganska långa.
Han tror att de stora nya huskropparna kommer att bilda en buffertzon mellan den livliga vägen och de gamla kvarteren.
Också Dan Mollgren ser långt samma skimmer över Näse som de invånare Yle Östnyland talade med.
- Näse är bland de mest spännande och finaste delarna av staden. Vi har Näse gravgård med fantastiska planteringar och trädgårdar. Här finns butiker och nära till hälsovård och på promenadavstånd, nästan krypavstånd, finns åstranden och broarna, Gamla stan och torget.
