Går det att slå fler flugor i en och samma smäll - med hjälp av vass? Både forskare och företagare sneglar på vassen, som en av ersättarna för den klimatomstridda torven. Ett pilotprojekt pågår i Nyland men experimenten kunde bli fler om priset på vassröjning och förädling fås ner. En jättechans för Svenskfinland med kuster fulla med dyrbar råvara - vass.
Vassprojektet har börjat småskaligt i Kyrkslätt i Nyland, med John Nurminen-stiftelsen och Forststyrelsen vid rodret. Man börjar i naturskyddsområden, ifall projektet får luft under vingarna kan privata vattenägare anmäla intresse att delta.
Vassen samlas upp och krossas, ska den behandlas lokalt i framtiden är en av de stora frågorna. Det finns för få företag som klipper vass i dag och priset är än så länge högt.
- Tanken är att återvinna näringsämnen ur vassen och få bort den ur havet. Vassmassan kunde ersätta torven i bland annat växthus men röjningen kunde också stöda mångfalden vid våra kuster, som nu snabbt håller på att växa igen, säger projektchef Mikko Peltonen vid John Nurminen-stiftelsen.
Alla som försökt ge sig på vassen i viken vet hur tungt det är. Det behövs rejäla maskiner för att rå på bladvassen och öppna upp vikarna igen. Att klippa vass är samtidigt en gärning för Östersjön. Man tar bort näringsämnen ur havet, det som betande djur tidigare brukade göra längs stränderna.
Branschen måste bli lönsam och marknadsbaserad
Mikko Peltonen, forskare
Det är mest praktiska problem som står i vägen för vassutvinning i stor skala. Förutom pengar.
- Vi har för få företag som klipper vass, både logistik och teknik haltar ännu. Syftet måste vara en lönsam och marknadsbaserad bransch, fortsätter Peltonen.
Vass kan användas mångsidigt i odling
En som prövat på vass i sin odling i experimentsyfte är jordbrukaren Alf Haglund i Härkmeri i Österbotten.
- Vi plöjde ner den krossade vassen i min potatisåker, berättar han. Det är inte alls svårt, som att plöja ner halm.
Han säger att vassen fungerade som jordförbättrare, den gav mer humus i jorden. Experimentet var ändå alltför kortvarigt för att ge bestående resultat.
- Miljöaspekten var viktigast, kommenterade Stefan Nordman som presenterade resultaten i sitt förra jobb som potatisrådgivare vid Proagria i Österbotten.
Vassen blev ändå dyr som material, upp till fyra tusen euro per hektar.
Företagare vädrar nya affärsmöjligheter i vass
Det finns ett spirande intresse för vass runtom i landet. I Kides (Kitee på finska) i Östra Finland verkar Aimo Turunen, småföretagare med stora planer. Hans affärsidé kring vassen vann en företagstävling för ett antal år sedan och han förhandlar som bäst om möjligheter att starta upp vassförädling i större skala, i samarbete med forskarna.
- Torven har visat sig vara besvärlig ur klimatsynpunkt och då kunde vi vända på steken. Ta bort den för havet skadliga vassen, förädla den och ta i bruk den som växtodlingsunderlag.
Han kan i dag erbjuda alternativ till torven för både växthusodlarna och krukodlingen.
Det finns en nyfikenhet och efterfrågan, men inte närmelsevis tillräckligt med råvara - alltså vass - att tillgå för tillfället.
Försiktiga växthusodlare
Ett snabbsamtal till trädgårdsombudet vid Svenska lantbruksproducenterna SLC, Johanna Smith i Närpes, tyder på ett försiktigt intresse för olika material som växtodlingsunderlag.
- Det är bra att man kan tillvarata bladvass i dag men man behöver fundera om den faktiskt lämpar sig för växtodlingsunderlag. Ifall det kommer in sjukdomar måste vassen bytas, den också, säger Smith.
Hon vill gärna diskutera torvens framtid samtidigt med utvecklandet av vass. Många växthusodlare har övergått från olja till torv och flis i uppvärmningen. Båda är inhemska bränslen, som sysselsätter lokalt. Torven behövs också som underlag för djur.
- Den stora torvanvändningen handlar ändå om uppvärmning, säger hon, inte växtodlingsunderlag. Vi måste också diskutera hur vassen lämpar sig för uppvärmning.
Nästan 90 procent av torven som tas upp, går i dag till förbränning.
Torven har blivit en politisk fråga
I takt med att klimatdiskussionen tilltar, ökar också pressen på att få ner utsläpp av alla slag, både från fossila bränslen och de som uppstår när torvmarker utnyttjas.
Till diskussionen hör även Östersjöns framtid och hur man kunde minska näringsämnen där. Vassklipp är ett sätt bland många.
För projektchef Mikko Peltonen vid John Nurminen-stiftelsen är riktningen klar. Fler naturskyddsområden vid kusten tas med i vassprojektet nästa år. Om två år kan privata vattenägare (eventuellt) tas med i projektet.
- Helheten är komplicerad, men vi måste börja med nya lösningar med tanke på miljön. Här kan röjning av vass i större skala spela en framträdande roll inom den närmaste framtiden, summerar Peltonen.
Vassen intresserar många olika parter i dag. Även naturresursinstitutet Luke är i startgroparna, bara finansieringen ordnas.