Artikeln är över 4 år gammal

Lovisa får en ny plan för översvämningar: “Verkligt svåra sker med intervaller på 30 till 50 år”

På bilden syns två bryggor vid Skeppsbron i Lovisa. Vattenståndet är högre än vanligt och det går inte att ta sig torrskodd över till bryggan närmast fotografen.
Översvämning vid Skeppsbron i Lovisa i februari 2020. Bild: Yle / Rebecka Svedberg

Planen innehåller mål och åtgärder för att minimera översvämningsriskerna i Lovisa centrum, på strandområdena vid Lovisaviken och de närliggande öarna.

Med jämna mellanrum svämmar Lovisaviken över sina bräddar. I februari i år steg vattnet där med 1,24 meter över det normala. Under vinterstormen Gudrun 2005 var vattennivån uppe i hela 1,71 meter.

Det är alltså inte utan orsak som Lovisa kustområde, enligt Jord- och skogsbruksministeriets beslut, har utsetts till ett av betydande områden för översvämningsrisk. Därför har en översvämninggrupp utarbetat ett nytt förslag till plan för hantering av översväminingsriskerna i Lovisa kustområde för åren 2022-2027.

- Lovisaviken är ett särskilt utsatt område. Vid hård storm packas vattnet i viken och det leder lätt till svåra översvämningar. De skyddsvallar som staden har byggt skyddar inte mot sällsynt kraftiga översvämningar, säger ledande vattenhushållningsexpert Kari Rantakokko vid NTM-centralen.

En bänk vid Skeppsbron i Lovisa. Stranden har översvämmats och bänken står i vattnet.
Stormnatten 17-18.2.2020. Bild: Privat / Harri Hellstrand

Med i översvämningsgruppen finns representanter från Nylands förbund, Lovisa stad, Östra Nylands räddningsverk och NTM-centralen i Nyland. Dessutom har Fortum och Strålsäkerhetscentralen deltagit i arbetet som experter i fråga om översvämningsriskerna vid Lovisa kärnkraftverk.

Strandvägens vall skyddar staden mot högt vatten, men vid Skeppsbron måste staden bygga tillfälliga vallar om vattennivån blir allt för hög.

Lovisa stads Infrastrukturchef Markus Lindroos sitter med i översvämningsguppen och har tidigare berättat för Yle Östnyland om stadens beredskap.

- När vi får veta att vattnet, enligt väderleksprognosen, börjar stiga, följer vi med noggrannare. Vissa grejer måste göras om det stiger ännu mer, men då ska vattenståndet vara 140 centimeter över det normala, säger Markus Lindroos.

Lovisa å rinner genom en park. Över ån går en träbro. Gräset är grönt och vattenståndet är mycket högre än normalt.
Dagen efter stormen i februari 2020. Bild: Yle / Rebecka Svedberg

Totallängden för skyddsvallen som har byggts och förbättrats i flera omgångar är 1 420 meter och höjden varierar mellan 1,7 och 2,5 meter.

Enligt Kari Rantakokko vid NTM-centralen har Lovisa stad under planeringsprocessen lärt sig allt mera om risker och förebyggande åtgärder.

- Staden har skött sin del riktigt bra, säger han, men nu återstår det för andra aktörer som fastighetsägare att höja sin kunskapsnivå och också skrida till åtgärder.

Vid fastigheter som ligger illa till om Lovisaviken svämmar över bör man bland annat se till att havsvattnet inte kan tränga sig in i källare via rör och avloppssystem.

Karta över översvämningsrisker i Lovisa centrum
Karta över översvämningsrisker i Lovisa centrum, vid en översvämning som förekommer en gång per hundra år. Bild: NTM-centralerna, Finlands miljöcentral, Lantmäteriverket, Trafikverket/Digiroad.

- Det gäller till exempel att ha beredskap i fastigheterna till att kunna stänga av inflödande vattenmassor, samt att i mån av möjlighet höja marknivåer kring huskropparna, säger Kari Rantakokko.

Invånarna i Lovisa har nu möjlighet att fram till mitten av maj nästa år framföra sina åsikter om förslaget till plan för hantering av översvämningsrisker. Respons kan skickas till registraturen vid NTM-centralen i Nyland.

- Översvämningar som den 2005 kan vi vänta oss med ett intervall på 30 till 50 år. Men det här betyder inte att en ny inte kunde ske redan nästa år, säger han.

Målet med den pågående hanteringen av översvämningsriskerna är bland annat att trygga bostadsbyggnader, objekt som är svåra att evakuera, kärnkraftverket, samhällstekniska konstruktioner, viktiga trafikförbindelser, hamnen, objekt som är farliga för miljön, kulturarvsobjekt och annat byggnadsbestånd ifall av att havsvattenståndet stiger.

Lovisa kärnkraftverk har redan egna säkerhets- och beredskapsplaner för mycket exceptionella havsöversvämningar.