De enda som får öppna och äga apotek är provisorer med femårig universitetsutbildning bakom sig. Bland annat den här regeln vill Konkurrens- och konsumentverket luckra upp för att skapa en friare marknad.
Enligt Konkurrens- och konsumentverket KKV tjänar framför allt konsumenterna på en uppluckrad apoteksmarknad, främst i form av lägre priser på olika mediciner.
Det här kommer fram i en rapport som publicerades på onsdagsmorgonen.
Förutom att lätta på kraven på vem som får äga apotek och var de ska finnas vill KKV också lätta på regleringen av läkemedelspriserna.
Enligt forskningschef Tuulia Hakola-Uusitalo på KKV måste båda åtgärderna göras samtidigt för att få rätt priseffekt.
- Om man bara gör det ena, till exempel ändrar på prissättningen på mediciner, är det inte tillräckligt för att få marknaden att fungera så att kunderna drar nytta av det.
KKV: Låt apotekarna priskonkurrera så gott de kan
I sin rapport ger KKV exempel på hur de vill öppna marknaden:
- Sänk läkemedelstaxan som reglerar medicinpriserna, och ändra i apoteksskatten. Det här skulle enligt KKV leda till att priserna sjunker medan apotekarnas egna vinster minskar.
- Förenkla processen som krävs för att öppna apotek. KKV vill att det ska bli lättare att komma in på marknaden utan att myndigheter gör en behovsprövning och att bland annat nätapotek utan egna fysiska butiker ska tillåtas.
- Slopa begränsningarna på var apoteken får finnas. Om detta leder till att vissa delar av glesbygden riskerar bli utan apotek, så kan näthandel och direkta glesbygdsstöd hjälpa, säger KKV.
- Luckra upp kraven på vem som får bedriva apotek. Också själva företagsformen borde friare kunna väljas. I dag tillåts apotekare bara fungera som enskilda näringsidkare. KKV rekommenderar ändå att läkare och läkemedelsföretag inte ska tillåtas äga apotek för att hindra intressekonflikter.
- Utveckla prisregleringen. Sätt ett pristak på icke-receptbelagda mediciner, och låt apoteken priskonkurrera med varandra på bekostnad av den egna vinsten.
- Tillåt försäljning av vissa icke-receptbelagda mediciner också utanför apoteken.
Apotekarna ger tummen ner
Apotekarna i Finland motsätter sig tanken på ökad konkurrens inom apoteksväsendet. Det är ingen bra idé, säger Apotekareförbundet. Apoteken är en del av vården och mår bra av reglering. Förbundet hänvisar till ett eget förslag från i somras, som också skulle sänka medicinpriserna och därmed gagna konsumenterna.
Enligt förslaget borde man i stället reformera systemet med apoteksskatt och läkemedelstaxor. Genom att beräkna apoteksskatten på ett nytt sätt skulle priserna fås ner med i genomsnitt 4,3 procent, heter det.
I stället för att som nu betala apoteksskatt på försäljningsvolymen borde man betala skatt på täckningsbidraget, säger apotekarna.
Den nya modellen skulle medföra besparingar på 35 miljoner årligen för staten genom Folkpensionsanstalten, som ersätter medicininköp.
Det är viktigt att förstå att läkemedel inte är några vanliga förnödenheter, och branschen är ytterst reglerad i hela västvärlden, betonar apotekarna.
Politiska diskussionen tar fart igen?
Diskussionen om apotekarmarknaden har förts länge bland politiker.
Tidigare riksdagsledamoten Antero Vartia (Gröna) talade år 2016 starkt för en lagmotion som enligt honom skulle skära 100 miljoner euro i apotekarnas "överstora vinster".
Bland partierna har De gröna haft en marknadslinje medan man inom Centern varit mer skeptisk.
Inte oväntat har Farmaciförbundet ställt sig mer negativt till diskussioner om att lätta på regelverket.
Man har bland annat pekat på nackdelar som man menar uppstått i Sverige och Norge efter att de länderna öppnade sina apoteksmarknader (2009 respektive 2001).
Enligt Vartia och andra förespråkare för friare marknad har ändå erfarenheterna från Sverige och Norge varit övervägande positiva.
Rapporten är inte ett beställningsarbete, utan Konkurrens- och konsumentverket säger att man framställt den som ett eget projekt.
Artikeln uppdaterad klockan 11.15 med Apotekarnas genmäle.