Borreliakriget
Fuskande forskare, arga läkare och förvirrande blodprov
För drygt tre år sedan fick rektorn vid Jyväskylä universitet en anmälan som gällde ett forskningsdokument om borrelia. Anmälaren var en svensk barnläkare som menade att undersökningen byggde på antaganden om borrelia som helt enkelt inte kan stämma.
Där började en historia som nu - tre år senare - har utmynnat i bittra utspel, anklagelser om korruption och flera domstolsprocesser.
Det som gör den här härvan intressant är att det handlar om hur borreliospatienter ska behandlas och om hur borrelios ska diagnostiseras. Antalet fästingar ökar för varje år och de fästingburna infektionerna med dem.
(Egentligen heter bakterien borrelia, medan sjukdomen kallas borrelios, men i vardagligt språkbruk och till exempel i svensk tidningsspråk används borrelia även för sjukdomen).
Leona Gilberts uppgång och fall
Huvudpersonen i dramat heter Leona Gilbert. Den kanadensiskfödda forskaren har bott i Jyväskylä i många år och skapat sig en image som innovatör. Hennes forskningsteam har rönt framgångar i vetenskapstävlingar och hon har intervjuats om sin borreliaforskning i media.
Gilbert verkar också som företagare. Hennes forskning ligger som grund för ett borreliatest som säljs på nätet. Svenska Yles granskande program Spotlight kan i dag berätta att det test som utvecklats på basis av den fuskstämplade forskningen vid universitetet, fortfarande säljs, marknadsförs och tillämpas.
Nu anklagas hon för att ha förfalskat resultat i sin forskning. Hon har fått sparken från universitetet och har fråntagits sina forskningsanslag. Universitetet har informerat hela vetenskapssamfundet samt myndigheter och finansiärer om fusket. Vad var det som hände?
Utredningen av forskningsfusk
Forskningsfusk är sällsynt i Finland. Det sker två till tre fall per år. När ett universitet får en anmälan om misstanke startar en förundersökning.
Om anmälan är seriös utses en utredningsgrupp som ska dels vara opartisk, dels representera den bästa möjliga vetenskapliga kunskapen på området. Processen sker enligt ett regelverk från Forskningsetiska delegationen.
Felaktig datahantering och okända blodprov
Det som utredningsgruppen hittade i Leona Gilberts fuskstämplade forskning vid Jyväskylä universitet var flera olika metodfel. Forskningen handlade om fästingburna infektioner och bland annat mikrobernas roll i sammanhanget. För att undersöka detta analyserades blodprov.
För att man ska kunna dra slutsatser om hur immunförsvaret reagerar på fästingbett ska flera faktorer vara kända - bland annat ålder, kön, övriga sjukdomar och tiden för provtagningen i förhållande till insjuknandet.
Enligt utredningsgruppen visste inte Gilbert och hennes team varifrån testblodet kom, vilket gjorde hela undersökningen osäker.
Ett annat allvarligt fel med undersökningen är att man blandar ihop olika kategorier av antikroppar eller immunoglobuliner som man undersöker. Gilbert testar två olika slags antikroppar samtidigt, medan den korrekta metoden i det här fallet skulle ha varit att behandla dem skilt, skriver utredningsgruppen.
Utredningsgruppen skriver i sin rapport att Gilbert dragit slutsatser om borrelia som "inte har någon vetenskaplig grund", och "det kan inte ha skett av misstag". Rektorn för Jyväskylä universitet, Keijo Hämäläinen, säger till Spotlight att rapporten är entydig.
- Jag skulle aldrig ha tagit ett så graverande beslut om inte jag skulle ha varit helt säker, konstaterar Hämäläinen.
Också kopplingen till företaget och borreliatestet nämns i utredningen, även om universitetet är noga med att betona att kommittén granskat endast den vetenskapliga artikeln.
(Artikeln fortsätter efter videoklippet)
Spotlight testar
Spotlight hittar lätt testet som utvecklats av forskningsgruppen vid Jyväskylä universitet. Vi beställer hem det, tar ett blodprov och skickar iväg provet till laboratoriet i Tyskland som ska analysera det. Reporterns blod ska testas för borrelia.
Forskningsteamets medlemmar avsäger sig ansvar
Fem personer i Gilberts forskningsteam skriver till utredningsgruppen att de endast haft en begränsad roll i forskningsprocessen och att de inte kan hållas ansvariga för slutresultatet.
Den danska forskaren, professor Oliver Hendricks meddelar utredningsgruppen att han inte vill ha någonting att göra med Gilberts forskning och att han inte godkänner slutsatserna. Han säger också att han per e-post meddelat Gilbert att de vetenskapliga slutsatserna inte håller streck. Svenska Yle ber Hendricks om en kommentar men han avböjer.
Svensk barnläkare på krigsstigen
Det var den svenska barnläkaren Mats Reimer som lämnade in anmälan om forskningsfusket.
- Jag är inte forskare, utan en läkare som vårdat många borreliospatienter, men jag kunde genast se att någonting inte stämmer med den här forskningen, säger Reimer.
Han är en känd debattör i borreliafrågor. Hans krönikor i tidskriften Dagens medicin har gjort honom både älskad och hatad. Det har till och med samlats in namnlistor för att tidskriften skulle sluta publicera Reimers inlägg.
Det som väcker anstöt är Reimers stenhårda hållning i frågan om så kallad kronisk borrelios. Frågan är inte begränsad till Sverige eller Finland - debatten rasar i stora delar av världen. I USA där borrelios kallas för Lyme disease, talar man om Lyme wars.
I korthet går borreliakriget ut på att vissa läkare hävdar att borrelia inte går att utesluta med vårdens vanliga tester och att den normala antibiotikabehandlingen är otillräcklig. Patienter som misstror de finländska infektionsläkarnas diagnos söker sig till privatkliniker i Tyskland.
Den väsentliga frågan gäller behandlingen av borrelios. På de privata klinikerna får man långvarig antibiotikavård, medan infektionsläkarnas klara majoritet varnar för detta.
Långvariga antibiotikabehandlingar tär på kroppens eget immunsystem och bidrar till antibiotikaresistens.
Gilbert medger inga fel
Borreliaforskning är just nu föremål för en starkt polariserad debatt. Därför är domen från Jyväskylä universitet intressant.
I sitt svar till utredningsgruppen avvisar Leona Gilbert alla anklagelser. Där utredningsgruppen hittar allvarliga fel och brister i metoderna ser Gilbert endast god standardforskning. I stället kallar hon medlemmarna i utredningsgruppen för "inkompetenta".
Polisanmälan och stämningar
Leona Gilbert berättar för Svenska Yle att hon stämmer Jyväskylä universitet för att hon fick sparken. Hon hävdar också att det i samband med utredningsprocessen läckt ut affärshemligheter som gäller hennes borreliatest. Det säger hon att hon har polisanmält.
Universitetet vill inte kommentera de nyaste vändningarna i den historien som utvecklats från en forskningsetisk utredning till en potentiellt dyr juridisk härva med risk för ersättningskrav.
Två test - olika resultat
En dryg vecka efter att vi skickat blodet på prov till Tyskland får vi ett resultat som visar positivt för antikroppar mot en viss typ av borrelia. Ett resultat som kompletteras med en lista på 140 läkare, de flesta i Tyskland, som kunde göra fler analyser och ordinera vård. Men är Spotlights reporter faktiskt sjuk?
Ett finländskt standardtest för borrelia visar negativt samma vecka. Vilket test ska man tro på?
Läkare ryter till
Den som hamnar mitt i borreliakriget blir lätt villrådig.
Mats Reimer säger att man åtminstone inte ska lita på amerikanska läkare med egna ekonomiska intressen i ärendet. De samarbetar med några starka patientorganisationer som också lyckats göra sig hörda i politiken i USA.
Men patientorganisationerna har lobbat framgångsrikt också i Europa. Vilket sedan har väckt starka reaktioner på läkarhåll.
I Europaparlamentet antogs nyligen en resolution gällande vård av borrelios. Det var patientorganisationerna som hade lyckats med sin lobbning.
I resolutionen sägs bland annat att det inte skulle finnas samförstånd i EU om behandling och diagnostisering av borreliainfektion.
Men åtta framstående finländska infektionläkare skriver i tidskriften Lääkärilehti att det i själva verket finns ett fullständigt klart samförstånd.
Läkarna i Finland följer rekommendationerna av European Academy of Neurology, skriver de åtta infektionsläkarna.
Denna resolution kan enligt dem förorsaka fara för patienterna.
Också i Sverige har infektionsläkarna hårt kritiserat Europaparlamentets resolution.
Leona Gilbert känner sig förföljd
- Det här är ett effektivt sätt att bli av med forskning de inte vill ha, hävdar Leona Gilbert.
Varför vill de inte ha den här typen av forskning?
- För att vi försöker vara patientdrivna - och vetenskapligt drivna, säger Gilbert.
Mats Reimer menar ändå att det inte finns någon som helst anledning att misstro den linje nordiska infektionsläkare valt i frågan.
- Jag själv har haft borrelia två gånger med hudsymtom som är lätt att behandla med penicillin. Våra medicinska myndigheter vet nästan alltid vad de pratar om, säger han.