Stängd gräns, hotad skörd
Hur jordbrukarnas egen aktivitet för att få in säsongsarbetare räddade bären
Ukrainaren Vasyl Liutenko är arbetsledare på ett bärföretag i Närpes. Ungefär 8 månader i året jobbar han på jordgubbsodlingar. I våras när gränserna stängdes var bär- och grönsaksodlingarna i fara. Vasyl hann komma till Finland innan gränserna stängdes.
Under normala förhållanden jobbar ungefär 15 000 säsongsarbetare från utlandet i Finland. Men efter att gränserna stängdes i mitten av mars beslöt regeringen att endast 1 500 får komma in i landet. Utan odlarnas egen aktivitet fanns det en risk att skörden hade varit hotad.
Anders Lång är jordbruksföretagare och driver tillsammans med sin bror Niklas stora bärodlingar i Pörtom, Närpes. Han var minst sagt förvånad över regeringens beslut.
En nolla för lite
- Man tänkte att hur har det talet uppstått? Att 1 500 och 15 000, har de missat en nolla? En nolla i den situationen var ju verkligen betydelsefull.
Under en normal säsong behövs alltså cirka 15 000 utländska säsongsarbetare på jordgubbsodlingar. Men de behövs också för att plantera, gallra, rensa och skörda bland annat sallat, kål och morötter.
- Två tredjedelar av all säsongsarbetskraft i Finland utgörs av utländska arbetare. Det är en verkligt stor andel som växer hela tiden, säger Hanna Karakallio, tillförordnad forskningschef på Pellervo ekonomiska forskningsinstitut (PTT).
Vasyl hann komma innan gränserna stängdes
Dagen innan Finlands gränser stängs i mars kommer Vasyl Liutenko och några av hans kollegor till Finland. De jobbar på Anders och Niklas Långs odlingar i Pörtom. Vasyl är inne på sitt 12:e år.
Enligt Vasyl är många ukrainare intresserade av att jobba under längre och kortare perioder utomlands.
- Lönen för till exempel en datalärare är cirka 350 euro i månaden i Ukraina. Då kan ett lärarpar komma till Finland på sommarlovet och tjäna omkring 9 000 euro på 2,5 månad. För de pengarna kan de få ett bättre liv hemma i Ukraina.
Vasyl är utbildad tolk på universitet i Ukraina. Han började jobba i Pörtom under studietiden. Numera är han arbetsledare och jobbar omkring 8 månader i Finland varje år.
Han konstaterar att det är ett ömsesidigt beroende mellan de ukrainska säsongsarbetarna och Finland.
I Ukraina är arbetslösheten stor och lönenivåerna låga, så säsongsarbete utomlands lockar. Samtidigt är det ingen hemlighet att finländare inte är särskilt intresserade av att arbeta på jordgubbsodlingar.
- Finländarna fixar inte det här jobbet själva och det vet ni nog, säger Vasyl.
Upplever du att ukrainska säsongsarbetare blir utnyttjade i Finland?
- Vi har hört om företag som inte håller vad de lovar, som till exempel betalar mindre lön till jordgubbsplockarna än vad de blivit lovade. Jag har inga sådana erfarenheter.
Vårens behov: 4 000 - 5 000 säsongsarbetare
Tidigt på våren kartlägger jordbrukarorganisationen MTK, på eget initiativ, behovet av utländsk arbetskraft under våren. Deras siffra landar på 5 000 säsongsarbetare.
Regeringen tillsätter en tjänstemannaarbetsgrupp som ska utreda arbetsresor under undantagsförhållanden och behovet av utländsk arbetskraft för att kunna trygga försörjningsberedskapen.
Protokoll från arbetsgruppen, vid arbets- och näringsministeriet, visar att tjänstemännen är väl medvetna om behovet. I protokollen framkommer att det omedelbara behovet är 4 000 säsongsarbetare.
Av de här behövs tre fjärdedelar för kritiska uppgifter, som till exempel förmansuppgifter.
Också Försörjningsberedskapscentralens lägesbild är att det behövs cirka 4 000 säsongsarbetare under våren.
Regeringen tillåter endast 1 500
Men trots det väljer regeringen att tillåta att endast 1 500 säsongsarbetare kommer till Finland.
- 1 500. Ja det var den första kvoten för vårbrukets arbeten. Lite senare behövdes 5 000 säsongsarbetare, förklarar jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (c).
Enligt ministeriets tjänstemän grundar sig siffran 1 500 säsongsarbetare på MTK:s enkät, statistik från tidigare år och expertutlåtanden. Vem dessa experter är får vi inte veta.
Permitterade finländare ska ut på åkern
Situationen på den inhemska arbetsmarknaden är också en faktor som påverkar hur man resonerar kring den utländska säsongsarbetskraften.
På våren är många finländare arbetslösa eller permitterade. Hur situationen kommer att se ut några månader senare är svår att förutspå.
Enligt en anonym källa på arbets- och näringsministeriet ställs frågan på ministeriet; Är det hållbart att ta in säsongsarbetare från utlandet med tanke på smittspridningen, osäkerheten kring situationen i andra länder och med tanke på alla friställda finländare?
Samtidigt vidtas flera åtgärder för att göra det lättare för arbetslösa och permitterade finländare att ta jobb på bär- och grönsaksodlingar. Bland annat införs rese - och bostadsstöd.
Ett annat sätt att para ihop permitterade och uppsagda finländare med primärnäringarna, där suget efter arbetskraft är stort, är via webbsajten Töitä Suomesta.
När gränserna stängs besluter Jenny och Gustav Hildén på Lill-Breds i Ingå att anlita finländsk arbetskraft för att klara av gallring och nyplantering av jordgubbar samt plantering av kål.
- Jag fick 150 ansökningar så jag är positivt överraskad, säger Gustav Hildén i början av maj.
Jobbigt jordbrukarjobb
Då skolelever och permitterade flygvärdinnor med flera kom på jobb till Lill-Breds fick Gustav fullt upp att lära dem att gallra och senare att också plocka jordgubbar.
Flera finländare slutar innan säsongen är slut. Jobbet var kanske inte riktigt vad man hade tänkt sig.
- Många var jätteduktiga. Men sen var det många som konstaterade att jordbrukarjobbet inte är något för dem. Det var helt tydligt att det här är en bransch som inte är intressant för majoriteten av finländska ungdomar.
Enligt jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, som också själv är jordbrukare, lyckades det ändå bra att få finländare på jobb inom jordbruket.
- Det var en fin sak att finländare på det här viset fick se varifrån maten kommer och vilket arbete det är att få maten på tallriken.
Odlarna räddar situationen
Utan jordbrukarorganisationernas och odlarnas aktivitet hade få säsongsarbetare från utlandet kommit till Finland under våren. MTK ordnade charterflyg från Ukraina.
- De var cirka 3 000 säsongsarbetare som kom från Ukraina med flygen, berättar Marko Mäki-Hakola, näringschef på MTK.
Under den här tiden var alla ordinarie flyg till Kiev i Ukraina inställda.
- Utan våra flyg skulle det ha varit katastrof.
När gränserna stängdes var det många odlare som kontaktade arbets- och näringsminsiteriet och jord- och skogsbruksministeriet för att informera tjänstemän och politiker om situationen.
Vi får anonyma uppgifter om att många tjänstemän och politiker verkligen blev överraskade av att det behövs så många säsongsarbetare från utlandet.
Samtidigt var det politiskt viktigt att också arbetslösa och permitterade finländare skulle ges en möjlighet att jobba på bär- och grönsaksodlingar.
Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä bedyrar att man nog förstod läget men:
- Säkert var det för en del en överraskning att de var så många. Men alla hade viljan att lösa det här.
Vad hade hänt om odlarna inte hade aktiverat sig?
- Det var till stor hjälp att odlarna tog kontakt och deras aktivitet gjorde att processen åtminstone blev snabbare, säger minister Jari Leppä men tillägger att man nog hade koll på läget.
Jordgubbar ruttnar bort - för få plockare
Bristen på säsongsarbetare under våren gjorde att många odlare lade om sina odlingar. Många övergick till självplock medan andra inte odlade lika mycket grönsaker som under normala förhållanden.
(Artikeln fortsätter efter länken)
På Lill-Breds i Ingå ställde 150 millimeter regn efter midsommaren till bekymmer.
- Vi blev efter i plockningen och jordgubbarna började ruttna och mögla. Då var loppet kört, förklarar Gustav Hildén när vi besöker honom i oktober.
Hildén hade helt enkelt för få plockare kring midsommar och 35 procent av skörden blev kvar på åkern.
- Det är mycket. Det svider, säger Hildén.
Nu blir han tvungen att förhandla med banken för att skjuta upp amorteringarna på lånen.
För Anders Lång i Pörtom var säsongen 2020 ganska bra. Med liten fördröjning fick han de knappt 200 ukrainska arbetare som behövdes.
Skörden påverkades sist och slutligen enbart av vädret.
- Vi hade olika typer av extremt väder och skörden blev 20 procent mindre än förra året.
För hela säsongen gav regeringen grönt ljus för 9 000 säsongsarbetare
Regeringens beslut att 1 500 säsongsarbetare får komma in i landet gällde för april och fram till mitten av maj. I maj bestämmer regeringen att 3 000 till får komma. Och i juni får ytterligare 4 500 säsongsarbetare komma in i landet.
Exakt hur många utländska säsongsarbetare som är i Finland sommaren 2020 är oklart. Men enligt gränsbevakningens statistik från april och fram till slutet av säsongen har 6 776 kommit in i landet.
Regeringen har lärt sig sin läxa
Inför nästa säsong har man på regeringsnivå lärt sig sin läxa.
- Vi har en beredskapsplan som är rätt färsk och tillsammans med berörda parter och myndigheter ska säsongsarbetskraften garanteras för nästa år, förklarar Jari Leppä.
Behovet av säsongsarbetare är stort och i ett större perspektiv handlar det om livsmedelsförsörjningen.
Anders Lång hoppas att beslutsfattare ska inse att behovet av utländsk säsongsarbetskraft i ett större perspektiv handlar om landets livsmedelsförsörjning. Det är hög tid att damma av bilden av det finländska jordbruket.
- Många tror nog att det är en nostalgisk miljö ute på landsbygden. Att det är som i en gammal Suomi elokuva, en sorts landsbygdsromantik. De har nog inte förstått hur allvarsamt det är.