December blir en stökig månad i Bryssel då många svåra frågor måste lösas. Det stundande toppmötet kan på många sätt bli avgörande för EU, skriver Svenska Yles korrespondent i Bryssel Rikhard Husu.
Tiden innan jul är en period som många hushåll upplever som den mest påfrestande av alla. Stöket med julklappar, städning och sådant man vill få undan innan helgen kan få stressmätaren att skjuta i höjden.
De närmaste veckorna blir också en kraftmätning av rang för EU.
Under de närmaste veckorna borde man slutföra förhandlingarna om EU:s långtidsbudget, enas om ett handelsavtal med Storbritannien och slå fast ambitiösa klimatmål för år 2030 - för att nämna några exempel.
Går budgetgrälet att lösa?
Ett faktum är att EU i skrivande stund inte har en budget att falla tillbaka på för nästa år.
Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget för åren 2021-2027 har trasslat till sig på grund av motstånd från Polen och Ungern.
Vetot sätter käppar i hjulen för inrättandet att den så kallade återhämtningsfonden, ett instrument på 750 miljarder som ska hjälpa krisdrabbade länder att starta upp sina ekonomier igen.
Stora förväntningar på Merkel
Eftersom långtidsbudgeten om återhämtningsfonden behandlas som en helhet kan man inte börja tillämpa enskilda delar av budgetprocessen innan hela paketet är godkänt till alla delar.
Potentiellt kan det här innebära att hårt drabbade länder som Spanien och Italien kan kan gå miste om efterlängtade stödpengar ur återhämtningsfonden.
Ett stort ansvar vilar på ordförandelandet Tyskland och förbundskansler Angela Merkel som jobbar febrilt för att få till en acceptabel kompromiss.
Lätt blir det ändå inte då en grupp länder där bland annat Finland ingår, vinnlagt sig om att en mekanism som reglerar fördelningen av EU-pengar ska ingå i kompromissen.
Beslut om skärpta klimatmål
Det är inte enbart i fråga om rättsstatens principer som Polen och Ungern sätter sig på tvären. Länderna är också njuggt inställda till att skärpa EU:s klimatmål för 2030.
Kommissionen vill se utsläppsminskningar på 55 procent eller mer jämfört med nivån år 1990.
EU-parlamentet vill gå steget längre och föreslår utsläppsminskningar på 60 procent.
Vid toppmötet på den 10 till 11 december väntas EU:s stats- och regeringschefer ta ställning till utsläppsmålen.
EU-ledarnas slutsatser i frågan lägger grunden för de fortsatta förhandlingarna om en bindande klimatlag.
I långtidsbudgeten har man reserverat pengar för att stödja en grön övergång i länder vars energiförsörjning är beroende av fossila bränslen.
Polen och Ungern hör till de länder som kan räkna med frikostiga bidrag för att modernisera sin energisektor. Men det förutsätter att långtidsbudgeten och återhämtningsfonden godkänns först.
Brexitförhandlingar på övertid
Mindre än en månad återstår av övergångsperioden mellan EU och Storbritannien, men fortfarande syns inget avtal till mellan parterna.
Enligt källor som följer med förhandlingar är man överens om upp till 95 procent av innehållet i ett framtida handelsavtal.
Men tillsvidare har man inte nått en tillfredsställande lösning gällande fisket, lika konkurrensvillkor för företag samt om hur avtalet ska övervakas.
Om man inte når en politisk överenskommelse innan det är det möjligt att frågan landar på EU-ledarnas bord vid toppmötet om en vecka.
Också om man lyckas nå en politisk överenskommelse så måste man jobba för högtryck för hinna ratificera avtalet innan årsskiftet i såväl London som Bryssel.
Ett är säkert: också med ett avtal kommer umgänget mellan EU och Storbritannien att förändras jämfört med nuläget där britterna fortsättningsvis följer EU:s regler.
Stora förhoppningar på Biden
Den här veckan har det gått ett år sedan Ursula von der Leyens kommission tillträdde. Då var det knappast någon som kunde ana vilka utmaningar det första året skulle föra med sig för den nya EU-ledningen.
Det finns ändå tecken på att bättre tider kan vara i antågande.
Efter president Trumps omtumlande presidentperiod ser man i Bryssel allmänt fram emot en större förutsägbarhet i de transatlantiska relationerna med Joe Biden som president.
Enligt honom får man fortfarande räkna med ett mått av ekonomisk nationalism med Joe Biden som president.
Men enligt Haavisto är det viktigt att man nu står på samma sida med USA i kampen mot klimatförändringen och coronapandemin.
Exempel på att arbetet med att ta fram ett vaccin fick vi då Storbritannien meddelade att man kommer att börja vaccinera mot corona nästa vecka,
EU-länderna hoppas på att börja vaccinera sina medborgare genast då man får tillgång till vaccin som godkänts av Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA.