De estniska myndigheterna lovar att det blir både nya dykningar till passagerarfärjan Estonia och att hela förlisningen utreds på nytt.
- Vi förstår bra att Finland och Sverige behöver tid. En ny undersökning av Estonia är ett känsligt ämne för våra samhällen.
Det säger Mart Luik, som är Estlands utrikesministers rådgivare och den diplomat som ansvarar för Estonia-förhandlingarna.
Två hål som inte kan förklaras bort
Estonias förlisning har blivit aktuell igen på grund av en dokumentärfilm i fem delar som visades för första gången i höstas.
I filmen syntes det tydligt att passagerarfärjan Estonia har ett fyra meter stort hål på styrbordssidan, och ett mindre längre bak.
Estland utgår ifrån att hålen inte fäller den officiella haveriutredningens slutsats att Estonia sjönk på grund av hårt väder.
Men de visar att vi inte vet tillräckligt om vad som hände den ödesdigra natten för 26 år sedan, enligt den estniska regeringen.
- På ett politiskt plan har vi inga specifika krav på hur Estonia undersöks, men vi vill veta hur hålen på dokumentärfilmens bilder har uppstått och vad de betyder för att Estonia sjönk, säger Luik.
De tekniska experter Estlands regering har anlitat säger att minimikravet är att en robot dyker ner och filmar fartyget och kartlägger havsbotten.
- Det stora hålet kan inte ensamt ha lett till att fartyget sjönk, men vi vet inte om det bidrog till förlisningen, säger Luik. Vi vet inte hur hålet uppstod, därför är det relevant.
Han tillägger att det faktiskt kan ha haft betydelse för att hela tragedin inträffade.
Estland, Finland och Sverige slöt år 1995 ett kortfattat gravfridsavtal som sedan ratificerades till lag i ländernas riksdagar.
Själva avtalet förbjuder inte dykningar i utredningssyfte, men både Sverige och Finland har formuleringar i lagarna som måste ändras. Den estniska lagen tillåter dykningar redan nu.
Estland betonar ändå att utredningarna inte kan gå vidare utan nära samarbete med Finland och Sverige. Det är här skon klämmer för många ester.
Många överlevande och anhöriga till dödsoffren har länge frågat sig varför Sverige har varit så negativt inställt till dykningar till fartyget.
Den nya dokumentärserien om Estonia, som visades också i Estland under hösten, antydde att Sverige har något att dölja.
Vi samarbetar med Sverige och Finland och jag är säker på att jag tolkar dem rätt när jag säger att också de vill ha klarhet i det här
Taimar Peterkop
- Det finns ingen anledning att utgå ifrån att Sverige inte vill undersöka Estonia, säger Taimar Peterkop, som är statssekreterare i det estniska regeringskansliet.
Det är han som har huvudansvaret för att Estonia-utredningen går framåt.
- Jag är säker på att jag tolkar dem rätt när jag säger att också de vill ha klarhet i det här, säger Peterkop.
Men han förstår att många i Estland upplever att processen går för långsamt framåt.
- Estland är ett dynamiskt land som har utvecklats snabbt under de trettio senaste åren. Vi är vana vid att saker sker snabbt. Vår offentliga förvaltning är mer dynamisk än i äldre demokratier.
"Det var mycket som överraskade mig i dokumentären"
Siiri Same är en av de 138 personer som överlevde Estoniakatastrofen. Antalet döda var 852 personer.
Same följde dokumentärfilmserien i höstas.
Det var inte bara hålet som överraskade henne, utan lika förvånande var hur politisk Estonias utredning var i Sverige redan från början.
- Jag visste inte hur diskussionen då genast efter katastrofen gick i Sverige. Jag hade inte en aning om hur många tjänstemän som var inblandade i beslutet att inte undersöka färjan, säger Same.
Den svenska debatten hörde vi aldrig något om i Estland
Siiri Same
När de utlovade nya dykningarna blir av är oklart. Det kan åtminstone inte hända innan Finland och Sverige har formulerat om sina lagar om gravfrid vid Estonia.
Många överlevare upplever att hålen i Estonias skrov verkar förklara en del av deras egna upplevelser från natten då fartyget sjönk.
De vill att dykningarna ska börja så snabbt som möjligt, men viktigare är att undersökningarna blir grundliga.
Juristen Margus Kurm representerar överlevarna och de anhöriga till dödsoffren. Han jobbar också på Europeiska revisionsrätten i Luxemburg.
- Det stora hålet finns på ett ställe som kan förklara hur vatten kom in under bildäck och varför flera överlevare hörde två eller tre hårda smällar, säger Kurm.
Bara en utredning av hela förlisningsförloppet kan ge svar på de viktigaste frågorna
Margus Kurm, den estniska regeringens Estoniautredare 2005-2009
Kurm var tidigare statsåklagare och ansvarig för Estlands utredning av Estonia åren 2005 till 2009.
Då hade han bara tillgång till gammal information och han insåg att det finns hemliga dokument om Estonia som inte har offentliggjorts.
- Det finns hemligstämplade dokument till och med i USA, säger han.
Du har sagt att en svensk ubåt antagligen krockade med Estonia.
- Ja, det har jag. Det är det mest logiska med tanke på det här hålet. Hela skeppets sida måste undersökas för jag tror att det kan finnas fler hål.
Kurm säger att en ubåt kan ha kastats mot Estonia i stormen och att det hände flera gånger innan den lyckades styra undan.
Han har sett den omtalade videon som visar hålet i skrovet och säger att det inte syns några stora stenar i omgivningen.
I den expertrapport den estniska regeringen ger mig när jag träffar Peterkop skriver däremot de estniska experterna att det finns stora stenar i närheten av färjan.
De är tillräckligt stora för att ha kunna åstadkomma hålen, anser de.
- Bara en utredning av hela förlisningsförloppet kan ge svar på de viktigaste frågorna, säger Kurm.
