I december rapporterade rektorer i Raseborg om ökat illamående bland skolelever. Också skolhälsovården och ungdomsledare har tydligt märkt att problemen ökar. De efterlyser mera stöd åt unga och föräldrar, och mer närvarande vuxna tas upp som en lösning.
Rektorerna meddelade i en skrivelse till stadens bildningsnämnd om ökad frånvaro, likgiltighet för skolgång och respektlöst beteende mot både klasskamrater och personal. En del av problemen har förstärkts i samband med coronaepidemin.
– De unga som tidigare mått dåligt mår allt sämre i nuläget. Ett stort problem som vi har haft länge är att de unga som är i störst behov av hjälp kan vara svåra att nå, säger Michael Westerlund som är enhetschef för Raseborgs förebyggande hälsovård och rehabilitering och har ansvar över stadens skolhälsovårdare.
Illamående kan betyda ökat våldsamt beteende och missbruk
Skolhälsovården säger att ungdomar överlag mår bra men att en del mår allt sämre. Det ökade illamåendet visar sig på olika sätt.
– Det handlar om ökat våldsamt beteende, drogmissbruk och ångest samt andra psykiska problem. Det har varit mer problem med våld bland ungdomar och att de förstör saker i skolorna, sparkar in glasväggar och liknande, säger Westerlund.
Westerlund tar också upp att unga filmar olyckshändelser och slagsmål, utan att agera på situationen. Han tycker att man borde betona etiska aspekter i mobilanvändning i större grad.
Också ungdomsledaren Nadine Mannström och specialungdomsledaren Camilla Lindholm har märkt att dylika problem blivit vanligare.
– Här på ungdomsgårdarna är unga allt mer rastlösa. Vi får också säga till allt fler gånger om respektlöst språkbruk mot varandra, säger Nadine Mannström som arbetar på Ekenäs ungdomsgård.
Att unga beter sig respektlöst mot varandra är också något som rektorerna i Raseborg lyfter fram.
– När något är på tok med en ung försöker jag tala med dem. Men jag vet inte om de unga själv förstår vad som är fel, ofta säger de bara att allt är okej, säger Camilla Lindholm.
Camilla Lindholm tycker att det är viktigt att försöka tala med unga och visa dem att de kan lita på vuxna. Hon säger också att det tar lång tid att bygga upp tillit så att de unga vågar öppna upp sig.
Många faktorer påverkar ökat illamående
Både ungdomsledarna och skolhälsovården lyfter fram att det finns många orsaker som ligger bakom problemen de ser bland unga. Coronapandemin, distansstudier samt färre fritidsaktiviteter tros förstärka problemen.
– Orsaker till sämre mående är individuella och kan vara en blandning av många saker, säger Michael Westerlund.
Special ungdomsledaren Camilla Lindholm tror att unga i dagens läge har mycket att oroa sig över.
– Vi är mitt inne i en klimatkris och en pandemi, det handlar om liv och död. Också sociala medier skapar stor press på unga och för med sig ett överflöd av information både på gott och ont, säger Camilla Lindholm.
Mer närvarande vuxna ses som en lösning
Svaren på vad som borde göras är entydiga. Både skolhälsovårdare och ungdomsarbetare efterlyser ökat samarbete mellan professionella och mer stöd åt unga och föräldrar.
– Vi behöver mer resurser till elevvården och stöd för både unga och deras föräldrar. Vi kan inte bara fokusera på ungdomarna, vi måste också kunna hjälpa föräldrarna, säger Michael Westerlund.
Ungdomsledarna har under hösten inlett rastverksamhet i flera grundskolor i Raseborg, det här på skolornas initiativ. De har också dragit föreläsningar om rusmedel.
– Vi bryr oss om de unga och finns här för dem. De kan alltid vara i kontakt med oss, också då ungdomsgårdarna är stängda, säger Nadine Mannström.
– Det skulle vara fint att ha någon vuxen på skolorna som är till endast för de unga, fortsätter hon.
De vill påminna att ungdomsgårdarna i Raseborg nu har fått öppna igen efter att ha haft stängt på grund av coronaviruset.
– Viktigt är att alla vi vuxna talar med ungdomarna och hör hur de mår, föräldrar kan också be om hjälp av oss ledare, säger Camilla Lindholm.