En kortare tidsfrist för återbetalning av företagslån kan bli utmanande för redan pressade företag. Fjolåret decimerade omsättningen och nu skulle det krävas flexibilitet och framtidstro hos banker och finansiärer. Annars riskerar många företag stå inför konkurs.
Oberoende bransch blev fjolåret ett år av omställning och prövningar.
Restaurangerna har varit en av de hårdast prövade sektorerna, då omsättningen rasat katastrofalt under pandemin.
Regeringen ville minska risken för en konkursvåg genom att förlänga återbetalningstiden för krediter, så att företag inte lika snabbt kan försättas i konkurs. Från februari återgår man till normalläge, vilket befaras äventyra framtiden för en del företag.
Det ser man också på Jakobstadsnejdens utvecklingsbolag Concordia, där man följt med företagsscenen i regionen. Sanna Kankaanpää har som företagsrådgivare hållit nära kontakt med bolagen i trakten i mer än 20 år - och hon ser ett skrämmande läge. Speciellt för relativt nygrundade bolag.
- De som har inte extrapengar i fickan att satsa i bolaget för att driva verksamheten kan bli tvungna att sluta eller gå i konkurs, tyvärr, säger Kankaanpää.
"Från hand till mun"
Eftersom de löpande kostnaderna i föregtagen rullar på, även om intäkterna minskar drastiskt, kan varje extra dag att skjuta på betalningarna ha betydelse.
Det vet också Sunny Sharma som är restaurangföretagare i Jakobstad och har diskuterat läget med många andra entreprenörer i regionen.
- Jag tror att många lever från hand till mun nu. För en företagare är det första man stryker den egna lönen, så jag tror nog det är många som inte alls lyft lön under den senaste tiden, säger Sharma.
Han vet att de flesta restarurangföretagare har stora fasta kostnader, även om verksamheten går i stå. Lokalerna kostar, samtidigt som sociala avgifter och andra kostnader rullar på hela tiden. Att skjuta upp amorteringar kan vara en tillfällig räddning.
- Men det är ju bara som en sista livlina, och man måste ju ändå betala någon gång, säger Sharma.
På Concordia ser Sanna Kankaanpää att fjolåret gick på sparlåga för många. Nu är det dags för bokslut och med en stympad verksamhet kommer resultatet att se illa ut i många företag.
- Nu lever vi i januari och man borde ha kassan i skick och börja amortera igen. Men läget är lika som det var på höstkanten. Det är jättesvårt att få inkomster och kunder. Man kanske får 30-40 procent av den omsättning man borde ha, säger Kankaanpää.
Hon ser ändå att de österbottniska företagarna har en stark tilltro till sin verksamhet. Och de har all orsak att hålla ut, för det är varken deras eget fel eller något fel med företaget att samhället stängts ner av en pandemi.
- De tror att de klarar av det här. De måste klara av det. Så många har gjort upp så att de har egna besparingar och har använt upp allt på firman, säger Kankaanpää.
Fler konkurser befaras
Det kan bli ett problem också för den fortsatta verksamheten, ifall banker eller andra finansiärer inte visar flexibilitet och tilltro till den fortsatta verksamheten.
Därför efterlyser Kannkaanpää någon form av stödfunktioner som skulle garantera att företagen inte skulle tvingas omkull bara för att läget är utmanande just nu.
Sunny Sharma är inne på samma linje. Och även om han likt Kankaanpää tycker att myndigheterna agerat snabbt och att det från regeringens sida funnits en föreståelse och vilja att hjälpa, så vore en tydligare linje att föredra.
- Att vi nu levat så länge med förändrade regler, både gällande öppettider och kundmängder, har gjort det krångligt att planera och driva verksamheten, säger Sharma.
Att det under fjolåret registrerarades långt färre konkurser än man hade befarat, anser både Kankaanpää och Sharma att beror på att företagen gavs en längre tidsfrist för sina krediter. Men att betalningstiderna normaliseras, kan slå bakut.
- Jag är rädd för att antalet konkurser nu kan bli dubbelt upp från vad vi såg i fjol, säger Sunny Sharma.