EU:s utrikesministrar hade en diger agenda att ta itu med vid sitt möte i Bryssel som pågår som bäst. Den mest brännande frågan handlade om huruvida EU borde reagera på fängslandet av den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och våldet mot fredliga demonstranter i Ryssland.
Bryssel
Demonstrationerna mot fängslandet av Navalnyj, som har lett till att över 3 000 människor har gripits, aktualiserar frågan om hur EU borde förhålla sig till det som pågår i Ryssland.
Fängslandet av Navalnyj har fördömts av såväl EU-institutionernas ledare som stats- och regeringschefer i de enskilda medlemsländerna. Men frågan är vilka konkreta följder som Rysslands agerande kommer att få.
Utrikesminister Pekka Haavisto sade efter mötet att besvikelsen över Navalnyjs behandling var stor bland ministrarna.
Vid dagens möte fattade man ändå inga beslut om att införa ytterligare sanktioner mot Ryssland.
- Finland ser det som viktigt att EU agerar samstämt, säger Haavisto gällande Finlands ståndpunkt om sanktioner.
Finlands anser att sanktionerna måste vara väl motiverade juridiskt. Haavisto betonar att det nyckeln till att lösa den pågående krisen är att mordförsöket mot Navalnyj.
Krav på skärpta sanktioner
Polens president Andrzej Duda gick under helgen ut med krav på skärpta sanktioner mot Ryssland.
– Det finns inget annat fredligt medel för att sätta press på en stat som bryter mot internationell lag, sade Duda till tidningen Financial Times.
De baltiska länderna har i likhet med Polen krävt hårdare tag från EU:s sida mot Ryssland.
– EU måste sända en tydlig och beslutsam signal om att detta inte är acceptabelt, sade Litauens utrikesminister Gabrielus Landsbergis inför måndagens utrikesministermöte.
Landsbergis anser att man borde tillämpa EU:s nya system för människorättsliga sanktioner mot Ryssland.
Systemet som även kallats för EU:s Magnitskijlag gör det möjligt för EU att ingripa i kränkningar av de mänskliga rättigheterna över hela världen.
Ska Borrell avstå från att resa till Ryssland?
EU har redan infört sanktioner mot Ryssland både på grund av annekteringen av Krimhalvön år 2014 och med anledning av det misslyckade mordförsöket mot Aleksej Navalnyj.
Inför utrikesministermötet krävde Tysklands utrikesminister Heiko Maas att Navalnyj friges och att demonstranterna fritt ska få uttrycka sin åsikt. Han kommenterade emellertid inte frågan om huruvida EU borde införa fler sanktioner mot Ryssland.
Utrikesministrarna diskuterade också huruvida EU:s höga utrikespolitiska representant Josep Borrell borde ställa in ett planerat besök till Ryssland under de kommande veckorna.
En grupp östliga medlemsländer varnar för att Ryssland kan komma att använda besöket i propagandasyfte.
- Det är viktigt att EU:s åsikt i människorättsfrågor framförs face to face , säger Haavisto.
Kl: 17:12: Artikeln har uppdaterats med utrikesminister Pekka Haavistos kommentar.