På grund av coronaläget och distansundervisningen förra våren blev många besök hos skolhälsovården inte av. Nu försöker skolorna komma ikapp tidsplanen, samtidigt som en del barn och ungdomar behöver extra mycket stöd, skriver Yle Uutiset.
Institutet för hälsa och välfärd THL uppskattar att det i grundskolorna gjordes hundratusentals färre besök år 2020 jämfört med 2019. Antalet besök minskade mest under våren då undervisningen skedde på distans, men färre besök gjordes också på hösten.
- En del har inte vägts eller mätts på två år och ibland dyker det upp något helt nytt under besöken. Då måste man fortsätta utreda, säger Hanna Korhonen, skolhälsovårdare i Helsingfors.
Att flera besök blivit ogjorda beror inte bara på vårens distansundervisning utan också på att skolhälsovårdare varit tvungna att jobba med annat. De har bland annat hjälpt till med smittspårning och testat personer för corona.
En del har också gett mer influensavaccin nu än tidigare och en ny arbetsuppgift är att ge HPV-vaccinet också åt pojkar. Däremot har många psykologer och kuratorer kunnat fortsätta jobba som vanligt.
Hälsokontroller kan utebli
För tillfället måste man i en del skolor prioritera vad man gör utgående från hur viktigt och bråttom det är att utföra något.
- Alla skolor ser olika ut men jag tror helt enkelt inte att man hinner med alla hälsokontroller i år. Det finns inte tillräckligt med resurser och tid för det, säger Hanna Korhonen.
- Nu försöker man försäkra att de elever som föräldrarna, lärarna eller elevvården är oroliga för, får en tid till en skolhälsovårdare, säger Tuula Salmivaara-Pesonen, chef för skolhäslovården vid Helsingfors stad.
I till exempel Helsingfors och Tammerfors ger man utöver de mest akuta ärendena vaccin och ser till att alla stora hälsokontroller blir gjorda. Det vill säga hälsokontrollerna för elever i första, femte och åttonde klass.
- Alla hälsokontroller är viktiga men om det verkar som om man inte hinner med alla är det tänkt att vi börjar med de här, säger Salmivaara-Pesonen.
Barn behöver extra mycket stöd
Samtidigt som skolhälsovårdens verksamhet påverkats finns det barn och ungdomar som behöver extra mycket stöd just nu på grund av coronakrisen och utmaningarna den innebär. Det här är problematiskt enligt överläkare Marke Hietanen-Peltola vid THL.
- Den här kombinationen är kanske det som är mest oroväckande. Skolhälsovården är barnens närtjänst. Det är ett av de få ställen som barnen själva kan söka sig till ända från första klass, säger Marke Hietanen-Peltola.
I Åbo har man ganska bra kommit ikapp tidsschema efter vårens distansundervisning, säger Minna Kulma, vikarierande chef för förebyggande hälsovården vid Åbo stad. Men coronan leder också i Åbo till en del utmaningar.
- Besöken hos skolhälsovårdaren är kortare och det finns färre lediga tider att boka. På grund av coronan kommer skolhälsovårdens tidsplaner att påverkas ännu under det här läsåret och nästa läsår, säger Kulma.
Följderna syns senare
Då massvaccineringarna mot coronaviruset inleds kommer skolhälsovårdarna antagligen att behövas där. Men tidsplanerna för vaccineringarna är fortfarande öppen.
Både vid Hälsovårdarförbundet och THL anser man att det är viktigt att skolhälsovården inte helt och hållet stänger ner, trots att många skolhälsovårdare skulle behövas för att ge coronavaccinet.
- Det är viktigt att man alltid har ett namn och ett nummer på en person man kan ringa. En minskning av verksamheten kan skötas bra eller dåligt, säger Marke Hietanen-Peltola vid THL.
Många familjer mår bra
Skolhälsovårdaren Hanna Korhonen i Helsingfors är glad över att hon har kunnat fortsätta jobba med sina egna arbetsuppgifter under coronakrisen. Hon säger ändå att arbetsmängden stundvis har varit stor och att hon inte hela tiden har haft möjlighet att jobba som vanligt.
- Vårt jobb är förebyggande. Först långt senare märks det om det lämnats ogjort. En del grejer syns förstås direkt, säger Korhonen.
Hon ser ändå flera ljusglimtar i vardagen som präglas av coronaviruset. Enligt henne mår en stor del av familjerna bra också under coronapandemin.
Många familjer har mer tid för varandra än tidigare. Dessutom kommer elever inte längre sjuka till skolan.
- Barn och unga tar också jättefint hand om varandra, säger Hanna Korhonen, skolhälsovårdare i Helsingfors.
Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel "Kouluterveydenhuollossa paikkaillaan viime vuoden väliin jääneitä käyntejä – lähikuukausina kouluterveydenhoitajiakin saatetaan siirtää koronarokottajiksi" av Elisa Kallunki.Översättningen är gjord av Linnea de la Chapelle.