Det kan hända att Jakobstadsborna om några år får byta ut sitt dricksvatten från Esse å till vatten från ett nytt grundvattenområde. Inga beslut har ännu fattats, men vattenverken i regionen har inlett diskussioner om ett nytt stort verk som också kunde säkra tillgången på vatten till hela regionen ifall det blir störningar hos något av dagens vattenverk.
I Jakobstadsregionen finns flera vattenverk men inget av dem har tillräckligt med kapacitet för att klara vattentillförseln till ett större område om det skulle behövas.
- Får ett av de större vattenverken i nejden ett värre problem blir det ganska svårt för oss andra att täcka den förlusten, speciellt om det skulle vara för en längre tid, säger vd Andreas Svarvar vid Jakobstads vatten.
Ledningsnätet är i dag ihopkopplat mellan de olika vattenverken, men de stora matarledningarna fattas.
- Det är inga jättestora mängder vi kan skicka mellan varann. Och även om den teoretiska mängden vi kunde skicka mellan varandra skulle hjälpa jättebra i en krissituation så måste det där vattnet också kunna produceras. Och det är lite där skon klämmer i dagsläget.
Grundvattenområde på 1700 hektar aktuellt
Vid en kris ska de vattenverk som fungerar dels pumpa in mera vatten och dels också rena vattenmängderna.
- Ju mer man pumpar upp från en grundvattentäkt desto sämre brukar kvaliteten bli, säger Svarvar.
Ifall man överskrider kapaciteten för vattentäkten kan råvattenkvaliteten bli riktigt dålig och enligt Svarvar är risken att man pumpar upp för mycket och till slut förstör grundvattentäkten.
- Så man vill vara väldigt försiktig och inte ta för mycket. Så där kommer kapacitetsfrågan emot, kan vi producera tillräckligt ifall något skulle hända?
Lösningen som vattenverken sinsemellan har börjat fundera på kunde vara en ny stor grundvattentäkt. Området finns på gränsen mellan Jakobstad och Pedersöre och är nästan 1700 hektar stort.
Jakobstads vatten kan vara 20 grader varmt på sommaren
Jakobstad tar i dag - till skillnad från grannkommunerna - sitt dricksvatten från ytvatten eller Esse å. Övriga kommuner i regionen får sitt vatten från grundvattenområden.
- Vår process är kanske lite mer rigorös och kräver lite mer övervakning eftersom kvaliteten på vår råvara kan variera ganska mycket. Det är också dyrare än att producera dricksvatten från grundvatten, säger Svarvar.
Åminne vattenreningsverk i Jakobstad är dessutom byggt på 1950-talet, byggdes ut på 90-talet och börjar vara i behov av sanering, enligt Svarvar.
Svarvar poängterar att det dricksvatten som produceras är av ypperlig kvalitet. Utmaningen är råvaran.
- Kvaliteten och temperaturen på ytvattnet varierar ganska friskt. En riktigt varm sommar kan vattnet vi tar in vara 20 grader och då blir vattnet vi pumpar ut i ledningarna också ganska varmt.
Grundvatten växlar knappast mer än någon grad i temperatur och behöver nödvändigtvis inte heller tillsatt klor för att hållas rent.
- Vi klorerar vårt vatten hela tiden och det är inget negativt med det utan en extra säkerhetsgrej. Men ytvattnet gör att vår process är lite mer besvärlig och kräver lite mer finjustering jämfört med grundvatten där vattenkvaliteten är mera konstant.
Vattnet skulle kanske smaka annorlunda
I dagsläget finns ingen kalkyl över hur mycket ett nytt vattenverk skulle kosta men det handlar om flera miljoner euro.
Nästa steg är att kommunerna diskuterar ärendet igen i februari och går ärendet vidare tar det ändå flera år innan ett bygge kan sätta igång.
Svarvar tänker sig att blir det ett nytt grundvattenverk kan det gamla vattenreningsverket vid Åminne saneras och fungera som reserv.
Skulle vattnet i Jakobstad bli godare då?
- Nå jag har hört att de som bott här länge pratar om att det kanske kunde smaka på ett visst sätt. Det är svårt säga är det så eller inte. Men med grundvatten skulle vi få en annan process och ett vatten som hela tiden är kallt, också på sommaren. Så möjligheten finns att folk skulle säga att det är annorlunda. Men jag skulle inte sätta huvudet i pant på det.
En av utmaningarna med dagens system är att pumpar, ledningar eller annat kan gå sönder. Oftast finns reservsystem, men i dagsläget finns inte ett helt reservvattenverk.
- Så händer det något på fel ställe kan det ta en god stund att reparera. Riskerna bedöms oftast vara ganska små. Men händer något så är det ganska besvärligt om en hel stad blir utan vatten. Så trots att risken är liten, hur liten ska den vara för att den ska vara godtagbar? frågar sig Svarvar.