Militären i Myanmar har förverkligat sina hot och genomfört en militärkupp. Regeringschefen Aung San Suu Kyi, president Win Myint och andra demokratiskt valda ledare har arresterats och satts i husarrest medan armén har utlyst undantagstillstånd. Militärledaren Min Aung Hlaing har meddelat att han tar över landets ledning för ett år.
Militärkuppen i Myanmar var ingen överraskning – rykten om en förestående kupp kom igång förra veckan då arméledningen flera gånger hotade att ta över styret på grund av påstått valfusk i parlamentsvalet i november.
Aung San Suu Kyis styrande Nationella demokratiska förbund NLD vann valet med över 80 procent av rösterna och det nya parlamentet skulle installeras i dag. En fjärdedel av platserna i parlamentet är enligt grundlagen vikta för militären, som befarade att den inte längre skulle ha sista ordet i landets styre.
Det styrande partiets talesman Myo Nyunt säger att Suu Kyi, Win Myint och andra demokratiskt valda ledare greps tidigt i morse lokal tid och sattes i husarrest.
Myo Nyunt befarade att han själv också skulle gripas, men han uppmanade partiets anhängare att hålla sig lugna.
– Jag vill säga till vårt folk att inte reagera förhastat och jag vill att de följer lagen, konstaterade Myo Nyunt. Han har inte hörts av efter sitt uttalande tidigt på måndag morgon och befaras ha arresterats.
Aung San Suu Kyi hålls gripen på okänd ort men henne parti meddelade i morse att hon "uppmanar sina anhängare att protestera mot en återgång till diktatur."
– Jag uppmanar folket att inte acceptera detta och att reagera med helhjärtade protester mot militärkuppen, konstaterade Suu Kyi i uttalandet. De flesta bedömare tror att hennes upprop kommer att hörsammas eftersom hon betraktas som landets rättmätiga ledare.
Militären har också gripit regeringschefer i minoritetsdominerade regioner vid gränsen mot Thailand. Militären har samtidigt installerat sin egen vicepresident som tillförordnad president och det var han som formellt utfärdade undantagstillstånd.
Militären säger att den vill värna om grundlagen
Militärens radio- och tv-kanaler, som meddelade om undantagstillståndet, motiverade maktövertagandet med att det förekom valfusk i valet i november och att armén vill värna om grundlagen.
Samma argument hördes hela förra veckan, även om militären så sent som i lördags försäkrade att den inte hade några kupplaner.
Militärledningen lovar att ordna fria, demokratiska val under undantagstillståndet som ska gälla i ett år. Därefter lovar generalerna att överlåta makten åt valsegraren.
Aung San Suu Kyi och andra fängslade ledare har inte uttalat sig och telefonlinjerna till huvudstaden Naypyidaw har skurits av. Statliga tv-kanaler slutade sända några timmar innan det nya parlamentet skulle invigas.
Soldater har intagit ställningar både i Naypyidaw och i landets största stad Yangoon, men i övrigt verkar läget vara överraskande lugnt tills vidare.
Internet och telefonlinjer ligger delvis nere och det är bara militärens radio- och tv-kanaler som fungerar. Det är därför svårt att få ut oberoende nyheter från Myanmar.
Omvärlden och Finland fördömer kuppen
Omvärlden med FN och USA i spetsen har fördömt militärkuppen och varnat för allvarliga följder om demokratiskt valda ledare inte återinsätts omedelbart.
Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) är mycket bekymrad över situationen och fördömer också statskuppen.
Utrikesministeriet skriver på Twitter att Haavisto kräver att fångar som fängslats olagligt i Myanmar släpps fria och att militären respekterar landets konstitution och demokrati.
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres säger att kuppen innebär ett allvarligt bakslag för demokrati.
– Alla ledare måste arbeta för demokratiska reformer och engagera sig i en meningsfull dialog, undvika våld och respektera mänskliga rättigheter samt grundläggande friheter, konstaterade FN-chefen.
Vita huset meddelade att president Joe Biden har informerats och att han följer med läget.
– USA motsätter sig alla försök att ändra på valresultaten eller att förhindra en demokratisk process. USA kommer att vidta åtgärder mot dem som är ansvariga för detta, varnade Vita huset i sitt uttalande.
Australiens regering var likaså "oroad över att militären än en gång försöker ta över kontrollen av Myanmar."
Sydostasien experten Murray Hiebert säger att militärkuppen är ett allvarligt bakslag för demokratin inte bara i Myanmar utan i hela regionen. Den utgör också en stor utmaning för USA:s nya ledning.
– USA varnade tillsammans med andra länder så sent som i fredags militären att inte förverkliga sina kupplaner. Men Kina kommer att stöda Myanmar, så som det gjorde då armén sparkade ut rohingyerna, säger Hiebert.
Grannlandet Thailand som styrs av militären, har däremot avvisat kuppnyheterna som "Myanmars interna angelägenheter."
Valet i november var det andra demokratiska valet i Myanmar sedan år 2015, då militären gick med på att dela makten med Aung San Suu Kyis Demokratiska förbund.
Nobels fredspristagare Suu Kyi tilläts inte bli premiärminister eller president eftersom hon har barn med utländskt medborgarskap, men i praktiken har hon ändå varit landets ledare i egenskap av "statlig rådgivare."
Hennes internationella anseende har skadats av hur Myanmar har förföljt och tvingat hundratusentals muslimska rohingyer i landsflykt sedan år 2017.
Hemma i Myanmar är hon omåttligt populär bland den buddhistiska folkmajoriteten och hennes ställning som landets demokratiskt valda ledare är obestridlig.
En avgörande fråga blir hur landets inflytelserika och vördade buddhistiska munkar förhåller sig. Orädda munkar stod ofta i spetsen för demokratirörelsen och ledde protester. Det gav den demokratiska oppositionen ett moraliskt övertag.
Det är ändå inte bara militären som ifrågasatte valet i november, trots att landets valkommission hävdade att valet var fritt, rättvist och trovärdigt.
Valförrättningen ansågs inte vara transparent och det var svårt eller omöjligt att rösta i områden där etniska eller religiösa minoriteter dominerar.
Nu krävs det strikta och direkta sanktioner mot militärledningen och dess avsevärda ekonomiska intressen
John Sifton vid människorättsorganisationen Human Rights Watch
1,5 miljoner av landets 37 miljoner invånare saknar rösträtt och det gäller särskilt rohingyerna som också har fråntagits landets medborgarskap. Det finns fortfarande omkring 600 000 rohingyer kvar i Myanmar, av vilka hälften är gamla nog för att få rösta.
Omvärlden saknar påtryckningsmedel
Daniel Russel som var president Barack Obamas toppdiplomat i Sydostasien, säger att USA och omvärlden saknar medel att omedelbart utöva påtryckningar för att få militären att tänka om.
– Bidens administration har sagt att den tänker stöda demokrati och mänskliga rättigheter, men militärledarna i Myanmar har redan utsatts för sanktioner, så det är inte klart vad man kan göra rent konkret.
John Sifton vid människorättsorganisationen Human Rights Watch säger att militären aldrig egentligen har accepterat återgången till demokrati efter nära 50 års militärstyre. Därför behövs det hårda, nya sanktioner anser Sifton.
– Nu krävs det strikta och direkta sanktioner mot militärledningen och dess avsevärda ekonomiska intressen.
Källor: Reuters, AFP, STT
Artikeln uppdaterades 1.2 kl. 16:34 med Haavistos uttalande.